.JPG)
Etikett: Björntoppen
Julkortet
Ungefär så här vackert har vi det idag. Fullmånen exakt på Björntoppen kanske vi aldrig får se igen – just där. Men alla komponenter till ett underbart julkort finns här!
Kanelbullens lov
Det är något alldeles speciellt med bulldoft. Den där speciella doften av nygräddade kanelbullar som vindlande söker sig in i näsans skrymslen genom hjärnans lustcentrum och raka spåret till barndomsminnesbanken. Kanelbullen förmedlar en omedelbar association till mamma, mormor, förmiddagskaffe, rastplats, simskola, stugan eller fikakorg. Ofta till sammanghang med familj eller vänner. De är tilltalande i sin vackra runda form, med härliga godheter dolda i de brunstrimmiga vindlingarna – söta, smöriga och sockriga. Ingen bulle är den andra lik även om ingredienserna med små variationer är desamma
Här gräddar jag dagligen plåt på plåt av de välsignade bake-offbullarna, kanelsnurrerna som norrmännen säjer. Bullarna går åt som smör i solsken. -Åh, så gott det doftar, hör jag flera gånger om dagen. Oavsett nationalitet köper man ofta kaffe och bulle vid sitt stopp här i Sandviken. Bullen intages oftast med kaffetår ute på hörnet, i tältkåtan, eller vid ståbordet i entren med utsikt mot Björntoppen.
Människor på väg, till eller från semester, fiskeresa, Hurtigrutten, eller helt enkelt bara på rundtur. Bullätare av alla folk och stammar, på sitt tilfälliga stopp här i Sandviken. Det är fascinerande att se. Ibland alternerar jag med morotskaka eller vaniljmunkar och årets nykomling förstås – den frasiga croissanten. Men störst av allt är kärleken – till kanelbullen.
Måndagsmaräng
En ledig måndag med goda vänner i den vackraste av fjällvärldar med suveränt skoterföre på is och fjäll. Feta rödingar, sol , vindstilla och vackra vyer – denna gång på fjäll i vårt västra grannland, samt Björntoppen från baksidan. En underbar dag!
Bildbyte
Dags att damma av Björntoppen i vinterskrud. Ser fram emot de kommande veckorna då jag vet hur otroligt vackert det kommer att vara när isen lägger, fjällen snöpryds och allting är turkost, gnistrande metallicblått och silvervitt. Som en frostig symfoni i vinterns färger.
Livet på en pinne
Har haft ett par intensiva men roliga dagar med många besök, mycket folk och så grädden på moset förstås – födseln av världens sötaste lilla gullvippa som idag fick komma hem från BB med mamma pappa och storebror Oliver.
Ett par av Robbans stronga fastrar och en kusin med man var här idag på visit. De är pigga pantertanter som fortfarande går på hjortronmyrarna trots hög ålder.
En av mina kära arbetskamrater från Vittervägstiden – Gun och hennes Tomas har varit här ett par dagar. Trevligt prat, skratt och så ikväll fick jag, min blom-svältfödda krake, en underbar rosbukett. Ljuvligt! Robban fick en snygg keps, så nu han han lägga bort vinterkepsen som han haft ända tills nu. Till kvällens smaskiga ripmiddag kom de med ett riktigt gott rött vin som passade förträffligt till min specialrätt Ripa black and white. 
Nu känns det i gammkroppen att det är sängdax. Mina höfter känns skeva och som om en förskärare vore instucken tvärs igenom och jag känner mig som drygt 100 bast. Ännu är en massa varor ouppackade efter dagens leverans, men det måste få vänta tills imorgon. Endast Björntoppen är sig lik – alltid lika ung och vacker, och ständigt i nya kreationer och färgsättningar. Att ta sig uppför trapporna till sängen känns som en riktig utmaning. En sak återstår….det spännande momentet att sätta ihop min badade mobil igen och hoppas att den funkar. Håll tummarna gott folk!
Björntoppens fanclub
Björntoppens fanclub sammanträdde idag här i Sandviken. Kerstin O, från bloggen bredvid och jag poserar framför vårt favoritfotoobjekt. Välkomna tillbaka säjer vi! Det blir spännande att se bilder som du tagit från er vistelse här.
Över alltihopa
Över alltihopa lyser moder sol. Ännu en magisk ögonblicksbild fångad ikväll från butiksfönstret av en tafflig fotograf som har mera tur än skicklighet.
Nightriders
Ännu en kvällsutflykt. En strålande solnedgång, vindstilla och inte mindre än 7 älgar, 2 rådjur, ett gäng renar, några ripor, två harar och en tjäderhöna samt ett par olika vadarfåglar som jag ej vet namnet på och som noga aktar sig för kameran. Dessutom träffade vi en livs levande Björn….Men det var ingen mindre än en av våra grannar:))
Ruonekjåkkå kastar sig mäktig och vild ned i Sädva, som verkligen behöver få sig en vattenpåfyllning i månlandskapet.
Ännu en orädd älg betar vid vägkanten
Solen går ner över Vuoggatjålme
Björntoppen…i ännu en ny vacker skepnad
Så underbart
Så underbart det är att få sätta sig vid dukat bord och njuta av det som någon annan har lagat. Senast så var det hos Ewert och Marianne i stuga 6 som bjöd på Tjäder för några månader sedan. Vi fick också avnjuta en julhare som inte gick av för hackor hos Marietta och Sven. I ärlighetens namn så är jag ganska trött på min egen matlagning och husbocken själv aktar sig noga för att komma i närheten av diskbänken även om jag vädjar snällt, så en kväll som denna känns oerhört lyxig för min del. Tack snälla Birgitta för allt det goda: Västerbottenspaj, kalixlöjrom med en massa goda tillbehör, en gräddig räksoppa med goda västerbottenssnittar till och ett gott vitt vin hamnade precis där det skulle. Det var så varmt att vi kunde äta ute, med en solnedgång över Björntoppen som fond. En trevlig kväll med goda vänner är alltid värt mera än guld.
Senaste kommentarerna