Landsbygdens begravningsentreprenörer

Jag är uppfödd på landsbygden och vi nyttjar fortfarande det gamla föräldrahemmet som fritidshus även om vi nu lånar det av sonen. På väg dit men också när man åker omkring så ser vi allt fler och fler hus som står och förfaller. Det finns säkert många orsaker till detta men ett av problemen är att ägarna inte nyttjar husen, de kanske inte ens använder dem annat än några dagar per år eller ens det. Alla som äger hus på landet och inte nyttjar dem är en bidragande orsak till landsbygdsdöden, det är nästan att man kan betrakta dem som begravningsentreprenörer för landsbygden.

Jag är helt övertygad om att husen går att sälja och att man kan få ett nyttjande av husen, kanske främst som fritidshus, men även som åretrunt boende. Men med dåligt nyttjande så drar man undan möjligheten till att ha butiker i området och utan en butik så dör bygden ut. Vi försöker alltid handla i området och nu har vi en butik i Gräsmyr kvar med ett brett sortiment när vi åker till Långvattnet. Min uppmaning till alla som har hus på landet och inte nyttjar det nämnvärt sälj istället huset till någon som vill att det ska nyttjas.

Den andra begravningsentreprenören är självklart bankerna som är så rädda för att låna ut pengar utanför tätorterna trots ringa risk. Husen måste kunna repareras upp en del men det är ju en fördel om det inte bara blir en landsbygd för dem som kan öppna plånboken och betala kontant.

Det behövs alltså ett nytt synsätt från dem som äger hus som inte nyttjas husen och från bankerna. Då skulle vi få en levande landsbygd vilket kanske skulle medföra att åkermarken nyttjas. Sen vore det heller inte fel om allt förbannade krångel runt livsmedelslagarna ändrades så att man kunde stimulera lokalproducerat samtidigt som djuren inte behöver köras runt halva landet för att slaktas.