Mindre trevlig…

Av , , 4 kommentarer 8

Snögillare eller inte, så måste jag säga att dagens väder, är inte att föredra, jämfört med igår, då vi faktiskt hade snö på backen och några minusgrader. Idag, plus fem och regn samt blåst….inte trevligt alls.

Apropå otrevlig eller mindre tillmötesgående, så var det precis vad jag var i lördags, då vi kom hem från Luciafirandet. Telefonen ringde, vår hemtelefon, jo vi har en sån stenålders sak, på displayen stod ett konstigt nummer…349….sen en radda till med siffror.

Ja sa jag och tittade ner på telefonen, det här är väl någon sån j-vla typ, från Microsoft eller nåt annat ruffel. Jag tryckte på gröna luren och hör en röst säga,  –It´s only…och där lade jag på, och sa till Åke, ja det var precis vad jag trodde, nån sån där lurendrejare.

Det går tre sekunder så ringer det igen, samma nummer. Jag hivar luren till Åke och säger att han ska svara men säg ingenting, sa jag. Och han gjorde så…satt tyst, såg fundersam ut, och plötsligt säger han, nämen det är ju Tina! Haha…ja, det var ju hon. Och eftersom dom tillfälligt inte befinner sig i landet så var siffrorna konstiga, och hon skulle skoja till det eftersom vi varit på It´s only…Rock n´Roll 😀

Där kan vi snacka om att hon kunde ha blivit totalt dissad, hade inte Åke suttit här så vet jag att jag hade struntat i att svara, jag skulle ha tryckt på svara och lagt på igen. Med en gång, tills det slutat ringa. Ibland brukar jag inte lägga på heller, utan svarar och lägga luren mot något med ljud på, till exempel tv:n eller mot datorn om jag spelar musik, eller så bara på bordet medan vi fortsätter att prata om annat, till slut ger dom sig 😀

Ja nu sitter man i alla fall här och gruvar sig lite för att gå ut med Winstone, jag lär ju sätta på mina riktiga ”vad det nu heter man har under skorna för att inte halka”, innan jag går ut. Ja där vart det tillfälligt hjärnsläpp, jag hade tänkt skriva dobbar, men det vet jag att det inte heter. Nå, ni fattar! Önskar er alla en trevlig måndag!

133

 ps. Broddar…heter det väl? 😀 ds.

Fyrbentingar

Av , , 14 kommentarer 7

Mja, dagens fototriss kändes inte så svår, triss = lika med tre, och något med fyra ben, ja, vi råkar ju ha två katter och en hund, så givetvis får dom vara med idag.

Här har vi Enya, en liten spjuver som nästan alltid kommer undan med allt hon gör. Här var det i alla fall snöras från taket på vårt hus, och hon spärrade upp sina ögon:

198758_621843Här har vi syrran, Eloise, som inte är så enkel att få på bild, hon vill inte, helt enkelt, men här lyckades jag:

160Och sist men absolut vitast och störst, Winstone, som jul-poserar, dagens tredje advent, till ära:

138Vad andra visar upp för fyrbentingar kan ni kika in på här. Fototriss

Uppdrag genomfört…check!

Av , , Bli först att kommentera 8

Jo jag skulle ju berätta om mina och Tinas eskapader i torsdags…vart ska jag börja, hm…jo ni vet, jag skrev ju om den där japanska spetsen som var förvunnen, från Norsjö. Jag kontaktade ägaren och frågade om jag skulle få sprida ordet vilket jag fick.

Plötsligt är det en kvinna i Sävar som skriver att hon noterat ett par, med en väldigt motsträvig japansk spets och en annan hund i följe, och hon skriver att det kanske är hunden dom söker efter. Man vet ju inte om någon stulit den.

Jag berättar detta för Tina, det går några dagar och så…skickar hon ett kort, hon har sett ett par, ute med en japansk spets, samt en annan hund som gick med paret. Spetsen ville inte gå åt samma håll som dom. Hon knäppte ett kort som jag sedan vidarebefordrade till ägaren, som i sin tur kontaktade kvinna i Sävar som kände igen beskrivningen på den andra hunden. Detta var då här i Umeå, i närheten där Tina bor.

Nå, så var vi då ute i torsdags och vi var på väg hem till Tina där jag skulle släppa av henne. Svänger in på en mindre väg och vad tror ni…vi får möte av en man som går med en Jappe och en annan hund. Jag vet att jag svär och inte riktigt vet vad tusan jag ska göra, Tina ropar: Stanna…Stanna!!! Jag svänger upp på sidan och nitar fast, Tina flyger ut ur bilen och försvinner runt bilen, över gatan och fram till mannen.

Jag hissar ner min ruta och filmar frenetiskt samt försöker knäppa kort på kort, inget funkar, alltså jag håller på få frispel, och samtidigt vill jag ju inte att mannen ska se vad jag håller på med. Spetsen drar åt andra hållet, börjar skälla och verkar inte alls vara trygg. Klart man fattar misstankar.

Tina kommer då tillbaka, hoppar in i bilen och säger att mannen var lika motsträvig som Jappen, han var inte alls sugen på att prata med henne, men säger att han är hundvakt åt sin son, vilket ju kan förklara att hunden inte gör som han säger, mannen är klart ingen ledare. Sedan tycker inte Tina att utseendet på hunden stämmer överens med den bild hon sett på Quattro, så det var nog inte rätt hund.

Jag vet i alla fall av en kille här i trakterna som har en Jappe, och jag skrev till honom och frågade om han möjligvis hade lånat ut sin hund till sin pappa, men det hade han inte. Ja, man vet ju inte vad som hänt med hunden, tyvärr. Och det måste ju kännas jätte jobbigt, det förstår man.

Ja, vi fick då leka lite detektiver, om vi var så smidiga, ska jag ha osagt men Tina var då snabb som en vessla 😀

Vi hade en trevlig julmiddag på It´s only rock n´ Roll igår:

Foto1369

Förrätten:

Foto1370

Efterrätten:

Foto1376

Haha… det var faktiskt en huvudrätt med handrullade köttbullar, revbensspjäll, Janssons och prinskorv, efterrätten var saffrans pannacotta. Vi drack öl, cider och annat man kunde beställa, till alla rätterna 😀

Och underhållning bjöds det på. John och Linn sjöng, en gästsångare var också upp och en stand up komiker, vi fick valuta för pengarna, med andra ord.

Foto1375

Önskar er alla en trevlig tredje advent!

Foto1362

Ogilla går bort

Av , , Bli först att kommentera 9

Jag hade ju besök igår, av bastugänget, och bakat hade jag också:

005005

Jag kunde inte låta bli att komma och tänka på spelet coronné då jag såg dom vita kakorna. Det var ett typiskt julspel för oss, då vi hade ett uppe i stugan, och julen firades ju alltid i Malå så då kom spelet fram. Jag tyckte det var rätt så kul, faktiskt 😀

Och snö kom det för att höja stämningen, special for us, eller hur det nu var.

002

Man kunde läsa igår, på vk.se om Facebook grundarens svar om en ogilla knapp. En kort förklaring till er som inte har Facebook, där finns en tumme upp knapp, man kan klicka på, för att gilla någons inlägg eller annat som poppar upp där, och nu har det alltså varit tal om en ogilla knapp, tummen ner.

Svaret som Mark Zuckerberg gav, var och jag citerar: – Gilla-knappen är värdefullt för att det är ett snabbt svar på ett positivt innehåll. Vissa människor har frågat efter en ogilla-knapp så att de kan säga att något inte är bra, men vi tänker inte göra det. Jag tror inte att det är bra för nätverket. Slutcitat

Jag kommenterade inlägget och min åsikt är att hans beslut, förmodligen är rätt. Vad skulle inte en ogilla knapp komma att användas för. Inte bara snälla saker, det tror jag inte, utan den skulle klickas på för att retas, till exempel då någon byter en profilbild, fort var det gjort att klicka på ogilla för att vara rolig, men om personen som bytt sin profilbild tyckte att det var så kul, tror jag inte.

Däremot har jag själv saknat en knapp att klicka på för att visa att man läst ett inlägg, kanske ett öga, hade kunnat vara något? Det finns ju saker man läser som inte alls är roliga, men man gillar inlägget och detta enbart för att visa att man läst, men det känns inte alla gånger rätt. Jaja, jag brukar i alla fall skriva att jag gillat, bara för att markera, inte för att gillar vad som skrevs…funkar också men är mer tidskrävande 😀

Min ”gammboss” Annika, fyller år idag, så jag skickar ett stort GRATTIS till Luciabarnet och önskar dig en supertrevlig dag!

044

Och till er andra…ja, samma sak, egentligen, ha en fin Lucia, det tänker vi ha, och om ni får sladd (gäller även cyklister) släpp gasen (sluta trampa) och styr i vägens riktning!

 

 

 

Umeå triangeln på Västerslätt…den är magnestiskt, nå hemskt.

Av , , 2 kommentarer 7

Nu fick jag då prata med kirurgen i Lycksele, remissen är skickad till klin fys lab, där dom ska göra en test med hjärtat, jag har en telefontid inbokad med spec. läkaren i Lycksele, den femte januari, och det ligger inne en kallelse för info möte i Lycksele den åttonde januari, så ja, nu händer det saker, kul bara att man får veta det och slipper gå runt och fundera om man finns kvar i rullarna eller inte.

Vi blev bjudna på grötmiddag hos min arbetsgivare igår kväll, det var trevligt, tiden gick fort, men det gör den ju alltid då man skrattar och surrar. Våran handledare, fick sitt körkort i måndags, hon berättade om uppkörningen, och vart dom hade åkt.

Mo i Rana kom upp, körskolläraren hade sagt åt henne att köra dit. Jaha, sa jag, tänk, det gjorde dom för 29 år sedan också, då jag tog körkortet. Jag tänkte ju dock inte på att dom gav order om det för att man skulle kika på skyltarna, utan jag tänkte mest på att det handlade om att ta sig dit man skulle.

Och jag då, med min inbyggda kompass som fått frispel, efter att jag passerat Umeå triangeln på Västerslätt, trodde att Mo i Rana låg i Haparanda, så jag tog mig upp på E4:an jag, med sikte norrut, och det blev lite fel, haha…men jag förklarade ju för honom att jag trott att det låg åt det hållet, och fick då veta att meningen var att jag skulle kika på skyltarna…och då, gick det upp ett ljus 😀

Vi skulle ha haft en sista bastukväll igår, men det blev inställt så jag ska istället bjuda bastugänget på kaffe, klockan ett idag, så kör vi triss skrapet här istället och gör ett säsongs avslut, med kaffe och något till.

Jag och Tina tog en julfika på kondis igår, och nu dröjer det nog ett tag innan vi ses igen…typ någon gång nästa år. Tur att det inte är så länge kvar då, innan 2015 står på almanackorna. När jag skjutsade hem henne, så hände något lite lätt dramatiskt, men det tror jag att jag tar imorgon…kan ju inte skriva hur mycket som helst, jag har ju saker att uträtta 😀 Hoppas på en bra dag, för er allihop!

 

Jag föll mellan stolarna!

Av , , Bli först att kommentera 9

Vilken dag igår…lätt stressig, kan man säga. Jag hade 3 inbokade telefonsamtal från VLL, och givetvis med 3 olika avdelningar. Jag tänkte en stund där, hur tusan jag skulle ha koll på vem som ringde när. Första samtalet skulle komma 9.15, och då skulle jag ut med Winstone…jag väntar någon extra minut, sedan går vi ut.

Telefonen ringer och jag missar det, fast det är inte från lasarettet. Inget samtal kom i alla fall, så antingen ramlade jag mellan några stolar, eller så passade dom på att ringa i exakt den sekunden det andra samtalet kom. Nå, jag får ringa upp dom idag, igen.

Nästa inkommande samtal fick jag ta emot i bilen, på väg till ett möte, det klarade jag galant och det tredje inkom då jag senare var på jobbet.

Och mitt i allt detta, får jag först se, antingen en nykomling i stan, eller en onykter person bakom ratten på sin bil. Han körde okoncentrerat framför mig, och i rondellen, borta vid brandkåren, lägger han sig i inre filen, för att sedan slå på blinkers och glider ut ur rondellen, fast inte där man ska ut, utan i andra vägen som är en utfart från rondellen, jisses, där kunde det ha blivit en smäll, om det kommit en mötande, dessutom var det en som skulle ut från rondellen, mot brandkåren, som fick tvärnita så dom inte skulle mötas borta vid refugen, efter övergångsstället.

Hem igen, fixa lunch, ut med Winstone igen i värsta vädret, som tur var har jag nu hittat igen min kapuschong, så jag hade nåt att skydda mig med 😀 Då jag kommer hem, lite stressad så där, så släcks lampan i hallen, jag tänker först att det är ett strömavbrott, men det lyser upp i trappen.

Ojoj, järnet ner i källaren, ser ingenting, upp igen, hämta ljus, ner igen slår på grejen i proppskåpet, men den vill inte. Upp, ringer Åke, letar ficklampa, hittar ingen, ner igen, testar, det funkar tre sekunder, sedan bryts det igen. Upp, och ut, genom dörren, sliter ut sladdarna som sitter i uttagen, därute, drar ut alla sladdar som sitter i väggarna inne, ner igen och nu…funkar det. På med ytterkläderna och järnet till jobbet, puh!!! Snacka om att kunna vara rå effektiv…ibland 😀

Halkigt var det ju också, det tänkte jag aldrig på här, i Umeå, men då jag kom till mötet och skulle svänga in på parkeringen, så fortsatte jag glida och där fick jag tillfälle att se att ABS bromsarna funkade som dom skulle, höll på knäppa en skylt som stod placerad mitt i min framfart, men den klarade sig…man har väl talang 😀

Niccos lärare på Liljaskolan, kom och hämtade upp dom vid tåget, med sin bil, på grund av halkan. Det var ju bussigt. Jaja, så kan det vara, en dag i december. Önskar er alla en toppen torsdag!

Foto1349

Lennart ser lite vissen och hängig ut, det berodde säkert på det dåliga vädret!

Varför…kanske därför?

Av , , 2 kommentarer 11

Kul att vakna upp till lite smatter på rutan, man får höstkänsla, inte så mycket julstämning, men…hej, lite regn är bra för potatisen, eller hur det nu var.

Jag vet inte varför en tanke dök upp igår, just innan jag skulle gå i säng, ja, tankar poppar väl upp lite när som helst, men just denna…när en människa ber om ursäkt för en annan person. Varför gör man det?

Att man kan förklara någons beteende som en ursäkt, det är en sak, det kan ju vara saker som den påhoppade personen inte vet, som ligger till grund för vad som hänt, men att just be, om ursäkt för vad en annan person gjort eller sagt, varför skulle man ens köpa den ursäkten, näpp, det förstår jag inte.

Det har hänt mig, någon gång, faktiskt, och det kan ju vara just den händelsen som jag började tänka på igår, och här var det en person som ursäktade sin pappa, för vad han sagt, och jag kontrade med en gång med, att h*n inte skulle be om ursäkt för vad dennes pappa sagt, h*n hade ju inte med saken att göra.

Men så tänker jag, att den här personen som framför ursäkten, varför gör man det? För att man skäms, men ska man skämmas för vad en annan människa gör, och beror det i grund och botten på dåligt självförtroende? Hm…*kliar sig i huvudet*, nej jag vet inte svaret, jag kan bara gissa.

Det beror förmodligen också på själva situationen, vem vi snackar om och hur dom i vanliga fall, hanterar såna här saker, konflikter eller vad det nu må vara. Jag lämnar tanken där, och ser om det är någon härute som har andra tankar kring frågan 😀

Tina bjöd mig på lunch igår, inte illa, vi skojade lite om att vi nu ska ta ett litet uppehåll från varandra på obestämd tid, då julen är i antågande och det kan finnas andra saker man lägger sitt krut på. Men jaja, vi får se hur länge det uppehållet varar, vi kanske ses, redan imorgon 😀 Hahaa…

Foto1342

Hoppas på en bra dag, för er alla!

 

Se, höra, tala!

Av , , 4 kommentarer 7

Freja kommenterade mitt inlägg och skrev att hon via sitt jobb, fått sitta med i telefonmöten, och det är inte det lättaste. Då kom jag ihåg, att jag pratat om detta tidigare, säg en sån sak som att vara blind, och sitta med i ett gäng som pratar med varandra. Det borde ju vara minst lika svårt, att komma in och sedan vidareutveckla samtalsämnet, om man tänker på hur man själv gör.

Man tittar ju på en person, om det är just den personen man vill få in i samtalet, och även om man är tio stycken, så gör man nog så då man lämnar över ordet, man använder sina ögon. Och visst, man kan ju säga namnet och ställa en fråga, ja vad tycker du, Anna, men det skulle ju också börja låta konstigt om man satt så, hela tiden.

Å andra sidan, vad vet man…det jag tänkte specifikt på, var just en man som blev blind, på äldre dagar, och det är ju en jättestor skillnad, jämfört med om man var född, blind, då faller sig saker mer naturligt. Han satt med oss några gånger, på ”gammgården” och det var svårt att få med honom i samtalen, och vice versa, då han hade ordet, så var det ingen annan som tog någon plats, det blev verkligen onaturligt.

Men det där beror ju säkerligen också på hur många man är, och i vilket syfte man sitter och pratar.

Jag fick ett meddelande på FB igår, och nu ör sidan om vattentornet klar, här ska ni få länken till den, rätt intressant läsning faktiskt, vad lite man vet om just vattentornet. Uppe i högra hörnet på sidan hittar ni länkar att klicka på, jag höll på missa dom först, dom syntes lite dåligt: http://student.humlab.umu.se/vattentornet/

Önskar er alla en toppen dag!

Många på linjen…Linus på linjen :D

Av , , 4 kommentarer 9

Jag skrev för en tid sedan att jag hade ett utvecklingssamtal via telefon, sedan pratade jag med Tina som undrade av vilken anledning samtalet hade skett via, just telefon. Jamen det är ju perfekt sa jag, då slipper jag ju åka till Vännäs för det, Nicco går ju på Liljaskolan där. Aha, sa hon, jag trodde att ni hade ett arbetsplatsmöte, typ, på telefon. Ja där kan man ju lätt tycka att det skulle varit lite småjobbigt!

Hur vet man vem som har ordet och när en annan ska säga något, om man är flera på linjen? Och med dom orden kom man ju ihåg ”heta linjen”, och jag undrar vem som egentligen kom på det från början.

Jag vet att vi slog random nummer, och då man hittade igen ett som saknade abonnent, så kunde flera ringa det numret och där, prata med varandra. Sedan blev ju detta en betaltjänst och då la då vi, i alla fall av, det var väl inget man ville betala för.

Sen kunde man ringa från en telefon med snurrskiva, genom att slå på plastplupparna där man lade på luren. Två duttar var siffran ett, och fyra var en tvåa. Jag lyckades med konstverket att faktiskt ringa hem…men det hände bara en endaste gång, resten blev busringningar 😀

Foto1314

Och lite typiskt Åke att alla gånger det ringde, så hade han något att säga, och var det en felringning så frågade han om dom fastnat med fingret i snurrskivan. Var samtalet till mig så var det alltid nåt i stil med, -Maria, är du hemma? Det är Annika som vill prata med dig. Eller ja, jag ska se efter, hon kanske är i källaren, fast jag stod bredvid honom.

Nu visste ju dom flesta om detta, att det var Åke som dummade sig, så ringde kusin Anna en gång, och berättade att hon slagit fel nummer, men killen som svarade lät ju så likt Åke, att hon skrattat och sagt att han skulle sluta, får jag prata med Maria nu…till slut gick det upp för henne att det faktiskt var fel, och samma sak fick jag sedan höra av en annan kompis, som gjort exakt samma misstag, undrar just om dom slagit samma nummer dessutom, killen hade låtit lite trött på att försöka förklara att det inte fanns någon Maria där 😀

Och nu var det ju tur att jag skrev om just telefon, jag har nåt samtal jag ska ringa idag, innan jag åker iväg på jobbet, och nu blev jag påmind om det. Önskar er alla en fin måndag!

DSC04441

Maria Lundmark Hällsten