Etikett: blomma

Är det så, på riktigt alltså?

Av , , 2 kommentarer 11

 

Så var den helgen avklarad, min jobbarhelg. Egentligen är det ju så, som personlig assistent, att man lever ett helt vanligt liv (inom parantes, eftersom vi alla är olika), fast i någon annans hem, som man ska få till att snurra på.
Så när man kommer hem, och tycker att man jobbat på bra i tio timmar, så kan man undra vad skillnaden blir då man är ledig? Jag gör ju samma saker härhemma, fast utan lön då, tvättar, lagar mat, diskar, städar undan. Mm…
Fast det är ju en av anledningarna till varför jag valt detta yrke, finns ju inget bättre än att veta att man hjälper en annan människa så dom kan leva, något sånär, som en annan. Det kan många gånger vara ett psykiskt påfrestande jobb, då man blir mer som en kompis, och kompisar och vänner umgås inte riktigt så långa pass, om man nu kan kalla det för så.
Man tär mer på varandra, och samtidigt så vore det ju väldigt konstigt annars, och fördelen är att man VET, vad som förväntas, man VET, hur man ska ta varandra och man har med tiden lärt sig hur den andra fungerar.
Vi skrattar ofta… och mycket på jobbet, och det är guld värt.
Nu ska ni få en lite titt på min julstjärna, haha, den lever och frodas än, och växer uppåt, men inte med röda blad utan det blir grönt ovanpå:
Sedan min andra gula blomma jag köpte innan påsk, kommer inte ihåg vad den heter, men den blommar nästan hela tiden, och jag hade ju hur tur som helst, jag skulle nämligen ge mig till att klippa bort hela blomgrejen då den blommat ut, men det är därifrån den nya blomman kommer igen. Alltså från den gamla blomknoppen.
Hm… fast nu blir jag osäker, är det verkligen så in real life, eller gör blomman så bara för att den står hemma hos oss, jag kommer ju i alla fall aldrig att upphöras att förvånas över hur saker i detta hus kan bete sig, för ni kommer väl ihåg mina självplanterade gurkor. Som blev runda som bollar, den rosa julkaktusen som bytte färg, min lyckliga Lisa som fick som en hjortron utväxt, och ja…jag glömmer säkert bort att nämna fler saker, men det poppar nog upp så småningom.
Jag och Nicco gjorde årets första premiärtur med Camaron igår, jag sa till henne att det är så synd att dom inte har fri fart här i stan… oj vad man blir sugen på att trampa ner lite, men man får ta sig i kragen 🙂
Nu är ju den bilen lite lustig också (inte bara blommorna heller). När jag lade in neutralen startade vindrutetorkarna, när jag satte på blinkersen började hel lys lampan att lysa och när vi gasade iväg hemifrån, funkade inte hastighetsmätaren, men den gungade igång då vi var på väg hem…fast den gungade verkligen, så det var förmodligen inget att lita på.

Nu ska jag äta frukost, sedan står träning på schemat, men dessförinnan blir det en liten promenad med Winstone så han får trötta ut sig lite. Önskar er alla en fin måndag

Jag glömde…

 

Det här är så irriterande… jag visste vad jag skulle blogga om idag… igår… men nu är det helt borta, *poff*, och hur jag än försöker så poppar det inte upp någonting. Jag vet, jag har skrivit det förut, och tidigare så gjorde jag det också, skrev små stödord i mobilen eller på papper, så jag inte skulle glömma, men… så blev jag alltså övermodig och trodde i min enfald att jag skulle komma ihåg, men icket.
Nå, så får jag väl skriva om gårdagen, jag och mamma åkte på plantagen, där jag köpte denna fina blomma:
Får se hur länge den står sig nu. Lättskött skulle den vara så då borde den ju rimligtvis överleva i min vård, eller hur?
Här är en bild på den där rosa julkaktusen som ändrade färg till vit och nu blommar överdådigt:
Och slutligen, julstjärnan som kämpar på, ännu har inget blad lossnat från den, och den här då, som egentligen ska vara så känslig för både det ena och det andra, hur rimmar det då?
Den tål inte drag, och den står närmast vårt skafferi, och där är det drag kan jag säga. Ni kommer väl ihåg då jag skrev att jag förvarat en potatispåse därinne och den frös, det var minusgrader i skafferiet, och blir väldigt lätt kallt därinne om det är minus ute.
Och då kan man ju tycka att julstjärnan borde ha kackat in för längesedan, men… den härdar. Hittade följande lilla mening på Wikipedia: Växten kan sparas som krukväxt även efter julen för sina gröna blads skull, men det är svårt att få den att blomma om.
Ok, men den här har då uppenbarligen inte blommat färdigt än då, eftersom den fortfarande är röd och fin. Vilken tur vi har 🙂
Nu investerade jag även i blomnäring, något som våra blommor absolut inte är bortskämda med, så kanske man kan skaka liv i några plantor som ser halvdana ut.
Köpte även ett 5 meters rullkoppel till Winstone, så han ska få komma sig en bit ut i terrängen, och det gör han minsann. Det första han gjorde var att kolla hur långt 5 meter var, inne på vår gård, och där… längst bort vid tallen, satte han sig och gjorde numero 2, tack så mycket för det, televerket!
Det var ju bara att plumsa ut och ta rätt på det, men jag får skylla mig själv, jag vet, jag ville ju att han skulle få gå lite längre och utforska omgivningarna, Dessutom är ett rullkoppel bättre på det viset att det är mer följsamt, han lindar inte in sina tassar i kopplet, lika ofta som tidigare.
Idag är det möte på jobbet, klockan 13, så det är väl bara att åka ut då, och se vad dom kan ha att diskutera om. Önskar er alla en fin torsdag!

Det tar sig

Av , , 2 kommentarer 4

Jag skulle visa Theresé, min lilla gurka, som växer bakom väggen, igår. Och kolla vad jag hittade:

En till gurka, så nu har vi faktiskt tre stycken synliga, men den här är den största hittills och den har hängt sig fast i rosbusken.

Och nu på morgonen gick jag runt med vattenkannan och skulle ge våra blommor inomhus, lite vätska och titta nu vad jag hittade:

Detta är ju den blommande kaktusen som bara blommat en enda gång, sedan har den fått små knoppar men dom har bara torkat ihop av och trillat av, men nu ni. Kaktusen har Nicco fått av Birgitta och nu ska jag icket vara där och peta, jag ska inte ens andas på den, så ska ni få se vilken otrolig blomma det blir.

Sist men inte minst, kolla in mängden av röda vinbär som sitter på buskarna:

Om det fanns lika mycket lingon i skogen så skulle alla vara glada och nöjda. Här håller för fasen kvistarna på att gå av, under bärtyngden. undrar just vad man ska göra av dom? Hm…jag är inte överdrivet förtjust i dom, kanske lite gelé skulle passa. Och som Anders sa, igår, man ska alltid sätta ett A, framför ordet gelé, testa 🙂

2 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , ,

Glasdörren hoppade lös…

Av , , 4 kommentarer 4

 

Visst är det konstigt att det alltid ska vara konstiga saker som händer hemma hos oss, eller är det verkligen så här hemma hos alla? Jag skulle dammsuga i Niccos rum innan Theresé, Anders och Sally skulle komma. Är borta vid fönstret och upptäcker att glasdörren till vitrinskåpet som hon har stående där borta i hörnet, helt plötsligt och utan anledning, har hoppat ut från sina fästen och står lutad åt ena hållet.
 
Jag börjar givetvis med att fråga Nicco om hon har stött till skåpet eller vad hon har gjort med det då det ser ut som det gör. Men hon ser ut som det största frågetecknet i historien. Alltså har det lossnat av sig själv, och som tur var har den inte fortsatt att falla utan stannat däruppe, vilken jädrans smäll det hade kunnat bli annars, en glasdörr rätt ner i golvet.
 
Sedan denna knäppa dator som vi har. Theresé har en gång i tiden installerat ett trådlöst nätverk då Nicco fick sin bärbara dator. Men på vår dator funkar inte det trådlösa, om jag drar ut Internet kabeln så förlorar vi kontakten, men…ungefär en gång i veckan blir man utslängd från nätet, på vår dator, och det enda som då hjälper, är att reparera det trådlösa nätverket, är det konstigt att man kan bli lite virrig av att bo här, eller? Man vet inte från den ena dagen till den andra, vad som ska ske härnäst.
 
Jag har ju skrivit om bluetoothen vi har på datorn, den funkar bara då den själv behagar och när den inte lyser vit och klar, så kommer man inte heller åt bilderna som ligger i den mappen. Jag har letat igenom hela datorn och dom mappar jag hittat är tomma. Jag kan heller inte bifoga en bild från den mappen i ett mejl, för då är bilderna osynliga, däremot, kan jag lägga ut dom på bloggen. Jaja, det kanske bara händer här för att vi ska ha något att skratta åt 🙂
 
Jag var upp till en granne igår för att hjälpa henne att beställa en sak från nätet, på väg hem, ute i trappen, träffade vi på Birgitta, en annan granne, som undrade om vi ville ha några blommor, hon håller på att flytta. Så jag tog mig två stycken, en garderobsblomma som jag vet att folk har sagt tidigare, är odödliga, men inte den som jag en gång hade, den var seglivad men till slut så. Och sedan tog jag en annan blomma som verkade vara fin…i alla fall nu. Nå, vi får se om dom här har bättre livslust, då kanske dom klarar sig.
 
Nu tror jag också att vi får hälsa Janne och Kerstin, välkommen hem från Thailand, det lyste då uppe i deras lägenheter igår kväll så jag gissar att dom är tillbaka på plats igen. Önskar er alla en fin tisdag!

Mera konstigheter

Av , , 5 kommentarer 3

 

Blomman jag visade igår är inte den enda konstiga växten vi har, Nicco fick en kaktus av Birgitta för flera år sedan, den höll sig i skinnet fram till förra sommaren, då vi kommer hem från semestern så hade det helt plötsligt slagit ut en mörklila, luden, stor blomma i formen av en stjärna. Jag blev först rädd i tron att det var ett djur av något slag, jag visste inte ens om att den där kaktusen kunde blomma. Men den var ganska så fin och ovanlig.
 
Detta trodde jag då var den sista blomman vi skulle få se, men i somras gjorde den samma sak, med den skillnaden att den fick en blomknopp, det såg lovande ut under någon vecka och sedan skrumpnade den bara ihop. Det gick ett tag sedan kom nästa knopp, samma visa, den torkade och en tredje gång, sen gav den upp.
 
Den tredje knoppen tog jag lös för att visa Nicco då hon satt vid bordet, jag klämde lite lätt på den för att hon skulle få se att den var torkad…*POFF* lät det då den small sönder och jag hoppade rätt upp. Nu, strax innan jul, kom en ny knopp, häftigt tänkte jag och skyndade mig att fota, tänkte ta ett kort på hela händelseförloppet, men tji fick jag. Ett kort på knoppen har jag men sedan torkade den bort, hmph.
 
Idag kommer gänget från Järlåsa, så det blir nog till att städa lite, en sväng upp på Mariehem ska jag göra, för en kopp kaffe hos mina föräldrar, fast farsan jobbar nog, en titt inne på affären bör jag också ta, då jag behöver tvättmedel till kvällens tvätt. Jag städade lite på toaletten igår och se hur duschdraperiet ser ut då man har katter:
 
Jag vet vem som är den skyldige…Enya, hon är hopplös på att gnaga på saker, är det inte dörrhandtagen (i järn) så är det golvlister, tidningshållare eller plastpåsar, jag har talat om för henne ett antal gånger att hon inte är en get, men hon tycks inte fatta vad jag säger. Nå, nu önskar jag er alla en fin dag!
ps. Det är Nicco som fångat förövaren Enya, på kort ds.
5 kommentarer
Etiketter: , , , , , , ,

Inte bara vi är knäpp

Av , , 6 kommentarer 5

 

Så här har den här blomknoppen på vår julkaktus, sett ut sedan i somras, rosa, hård och fast.
Stod och skulle ge den lite näringstillskott…i form av vatten, för några dagar sedan och upptäckte att den blommade på andra sidan, i rött. Det är inte bara vi som är lite knäpp och konstig ibland, utan även våra blommor 🙂
 
När Nicco och Saga hade sitt Harry Potter maraton, så hade dom passat på att fixa i Niccos rum, såg ju ut som ett smärre bombnedslag, men dom tyckte nog att det var mysigt att ligga därunder filten:
 
Igår då jag kom ut på jobbet så hade jag givetvis glömt saxen hemma, den som jag skulle ansa björken med, men idag är den packad i väskan och kommer att få göra sitt jobb. Även spaden ligger kvar, det var mer snö än jag trott, så jag får allt ta lite åt gången om jag inte ska dräpa mig själv.
 
Nu håller det på dra ihop sig till Nyårsafton, Theresé, Anders och Sally kommer åkandes/körandes från Järlåsa, imorgon och blir väl kvar till söndag eller måndag. Theresé ringde igår och undrade om vi fått någon uppgift ännu, på nyår, vi brukar få göra förrätt, efterrätt eller fördrink, lite mixat sådär, men än har det inte dimpt ner något önskemål, får nog sms:a till Lena idag och höra om dom har några planer. Det blir väl på Lundalogén vi ska vara, då Brälla sa att dom inte fått någon avbokning än.
 
Nä, nu har jag surfat och skrivit klart, frukost och iväg. Ska prova mig ner på strömpilen efter jobbet idag men känner mig lite misstänksam på att det kommer att krylla av folk där, kan det bero på att nyår är i antågande eller för att dom har mellandagsrea? Jaja, vi får se! Ha det gott!

Växtkraft

Av , , 2 kommentarer 4

 

Kommer ni ihåg våran blomma som såg ut att ha gett upp hoppet om livet:
 
Nu ser den ut så här:
 
Något verkar ha hänt och jag ska då villigt erkänna att jag trodde att denna blomma bara var att kasta bort. Fast en ansning borde nog vara på plats, man får kapa av den en bit och rota ett nytt system så den inte blir så rank.
 
På tal om växtkraft, jag har talat om för grannarna härute, att uppe i stugan, där mina föräldrar bor på sommaren, på lon, så har min pappa och ingifte morbror, en gång i tiden murat in större stenar i trappen upp till dörren. Som en stor oval med cement och sedan har stenarna tryckts dit.
 
Numer syns nästan inte stenarna, det växer hallonbuskar upp genom cementen:
 
Ganska fränt egentligen, det är bara att öppna dörren och plocka lite hallon och släppa ner i frukost filen, på morgonen.
 
Detta är utsikten från trappen, våran gamla stuga skymtar långt därnere, och nosen på bussen kan man också se.
Även min lekstuga som min farfar timrade ihop till mig då jag var runt 5-6 år. Där har man en hel del timmar, med både städning, möblering och lek. Och nåde den som inte var snäll, han fick inte fri passage in till lekstugan 🙂
 
 
Nä, nu ska jag anmäla mig till Piteå hösttävling, som är nu på lördag. Åke har fått ta ut en semesterdag på fredag så vi kan komma oss iväg i dagsljus. Nu ska laddningen på bussen inte vara ett problem men det är alltid skönt att komma fram i dagsljus då man ska upp med markis och ut med bilen. Såg at Mattias Munther blev vinnaren nere i Sundsvall, så vi får säga grattis till din första plats. Men var inte så säker på vinst om du kommer till Piteå 🙂 Man vet aldrig hur dags formen är.
 
Nu har Nicco kommit sig upp ur sängen, det är ju skoldag idag. Hon börjar först nio så hon har lite tid tillgodo. Och i och med skolstart så borde snart alla dags rutiner gå i vanlig lunk igen. Det känns bra, det med. Ni får ha det så gott!

Håltagning

Av , , 4 kommentarer 1

 

I fredags var det lite hektiskt. Först hade jag inne min blogg om lasarettsparkeringen, på väg ut till jobbet så ringde Elin, från Vk och undrade om hon fick göra en kortare intervju, angående just denna blogg. Och det fick hon göra. Sen bestämdes det att vi skulle träffas uppe på lasarettet för korttagningen men innan dess hade jag lovat att hämta upp Jennifer från skolan för håltagning i öronen. Avslutade sedan fredagen med att hämta upp Kerstin och Janne som kom hem från Mallorca, dom hade bara haft det bra där.
 
Jennifer tog hål för 2 år sedan men efter första hålet bangade hon ut så det bidde bara ett hål, när det sedan var dags att byta örhängen så ville hon inte vara med längre utan lät det växa igen. Nu hade hon då morskat upp sig och ville prova på igen. Det gick bara bra och nu hörs det knappt att kännas av. Jag erbjöd henne en slant om jag skulle få ta hålen istället, men se det var inte populärt.
 
Jag kom ihåg mina första hål som jag gjorde på Gusti Walters. man hade hört att dom sköt hålen med en pistol, och självfallet så trodde man ju då att dom ställde upp en mot väggen, siktade från 2 meters avstånd och sköt rätt igenom öronen. Vilken tur att det inte var riktigt på det viset det gick till. Vid 15 årsålder gick jag tillbaka dit och ville göra 2 hål till, efter ännu ett tag skulle jag utöka antalet hål igen, men då var det stopp, det ville dom inte. Då gick jag hem och gjorde 3 egna hål med en inte alltför ren stoppnål och en isbit bakom örat. Det gick det med. Men jag rekommenderar inte någon att göra så, det finns trots allt en viss infektionsrisk och det är inte värt mödan.
 
När så Theresé var liten och vi bodde på mariehem, så hade vi en liten fest, hemma. Liten kan man ju kalla den då det bara var jag, Åke och Tex. Tex är en gammal (gammal i bägge bemärkelserna :D) kompis till Åke och hur det nu bekom sig så blev det snack om att göra hål i öronen. Äsch, tyckte Tex, det är väl ingenting. Vi letade fram en stoppnål och örhängen och sedan började håltagningen. I vilken ordningsföljd det blev, kommer jag inte ihåg, men Åke fick sig sitt första hål och Tex stack inte bara hål i sitt öra utan han körde även nålen genom tummen då han tryckte igenom nålen. Det blev en smärre blodutgjutelse där. Han gjorde dessutom om sitt hål, då det första blev alldeles för snett.
 
Han fick låna ett örhänge av mig och om jag inte minns alldeles fel så var det en pärla med en liten kedja där det hängde en blomma eller en stjärna, alltså inte ett örhänge som jag tror att en kille väljer i första hand. Det var inte det enda han fick, hans dåvarande tjej skällde ut honom dagen efter och hon undrade vad i hela h-vete han hade gjort. Men han behöll hålet och det gjorde även Åke, som en tid efter detta, gjorde sig ännu ett till hål i örat. Så kan det gå. Ha en mysig dag i regnet, jag tror att jag ska tända ett ljus på jobbet, förutsatt att det är lite halvmörkt sådär, när jag kommer dit.