Etikett: lastbil

Detta gillar jag inte

Av , , 4 kommentarer 15

 

Jag gillar verkligen inte överskrifter som: Man i Fallolycka, sedan klickar man på den och läser följande: En man har ramlat ner från ett lastbilsflak och skadat ryggen.
Denna här gången var det i Vännäs, och då vet jag att det inte är Åke, men om ni visste hur många gånger det har varit han, som råkat ut för liknade saker, då skulle ni förstå vad jag pratar om.
Nu har det ju inte stått i tidningen, alla gånger han ramlat och brutit armar och ben, tår och klämt ett lår, skallskador och småsår. Det var till och med så illa att min farmor, på den tiden hon levde, alltid frågade hur det var med Åke, då jag ringde dit: Vad har han nu brutit för nåt, sa hon lite lätt småleende.
Min farmor blev dement på slutet, jag och Nicco, som då var 2½ år, hälsade på henne då hon var inlagd på ett hem för dementa. Vi pratade på och man förstod rätt omgående att hon inte var som hon varit förut.
Hon visade in mig på sitt rum där hon hade en bokhylla med en massa porträtt, hon pekade på korten och frågade mig vad dom hette. Det var bilder på hennes söner och dotter samt på andra nära släktingar… hon funderade och rätt var det var så kom frågan: Hur är det med en Åke då?
Konstigt att vissa saker aldrig går ur, att hon skulle tänka på och fråga om honom, var nog det sista jag hade gissat. Men det innebär väl också att hon frågat om det, x antal gånger, så det satt i ryggmärgen.
Min pappa gillade inte att Åke gick runt i träskor hel tiden, han visste ju att detta kunde ställa till det om han skulle upp och kliva på saker, vilket han gör, någon gång emellanåt.
Ta bara den gången som Nicco fått upp sitt lilla flygplan i det stora trädet på campingen och han tar fram en sån där stege man fäller ut, kliver upp (med träskor på fötterna) längst upp på stegen, där man inte ens ska stå, utan där ska man ha händerna, balanserar och viftar samtidigt med ett kastspö han tagit med upp, för att fäkta ner planet.
Ner kom både planet och Åke, givetvis tippade stegen, men han landade på sina fötter och planet lossnade på färden, slutet gott allting gott. Men nu fattar ni vad jag snackar om, va 🙂
Önskar er alla en fin måndag!

Väldigt få, lyser upp tillvaron!

Av , , 4 kommentarer 17

 

Jag fattar inte hur det kan vara tillåtet att ens sitta på en cykel, om man både är döv… och blind. Att vara döv, är ju en sak… man har ju ändå ögon att se med, men att vara båda delarna och bara braka på, det är för mig, obegripligt. Och som om det inte vore nog… dom har heller inte råd med vare sig reflexer eller lysen.
Jag skulle backa ut från vår gård för några kvällar sedan, är jättenoga med att kolla att ingen kommer på cykelbanan, slänger i backen och gasar, bara för att få tvärnita då det kommer en cyklist rakt över vägen och cyklar upp på vår infart, den människan får cykla ut på gräsmattan. Jag blir faktiskt så jäkla arg att jag tänkt köra upp och vråla åt människan om den har ny lärt sig trampa och inte vet hur man stannar eller svänger.
Vi var faktiskt med om, en gång i tiden, att bli på cyklade då vi satt i bilen. Vi hade varit ner på stan och köpt en loftsäng till Niccolina. Kom och körde på E12:an mot Västerslätt (detta var på den tiden då det fanns ett trafiklyse, just norr om E4:a bron), det har varit rött för oss, så Åke saktar ner och sedan slår det över till grönt och han gasar på.
I samma veva dyker det upp en cyklist från vänster, Åke svär, jag har inte hunnit uppfatta någonting då jag inte ens sett cyklisten, han gasar på, i tron om att han ska hinna förbi, jag tittar bakåt, hör en smäll, ser armar och ben fladdra i bakre sidorutan, hinner titta i backspegeln och ser en lastbil och tror ju givetvis att den ska braka över människan som ligger där och sprattlar.
Åke tvärnitar, hoppar ur bilen och killen som cyklat in i oss, skyndar sig till cykeln, tar tag i den och försvinner som ett skott i fjärran. Åke arg som ett bi och vrålar till honom, jamen det gick bra, ropar killen tillbaka… ja vadå det gick bra… hur gick det för vår bil då??? Men inte stannar den killen inte, han är borta med vinden.
Och visst, det gick bra och det är ju absolut huvudsaken, bilen må ju så vara, men även cyklister ska ju ta sitt ansvar, och det gjorde inte denna killen. Och jag ser varenda dag, folk som trampar runt och över hälften, kör svart, dvs utan lysen och reflexer, även gående suger på att lysa upp tillvaron, och då tycker jag, om det nu är så dyrt att investera i ett reflex, att dom kan stanna några meter ifrån vägen dom ska över, och vänta tills det är fritt fram, istället för att kuta rätt fram och tro att man hinner se dom.
Nåja, det var det om det. Idag jobbar jag, längtar inte alls… jag skulle vilja gå i säng igen, men så får man väl inte säga 🙂 Fortfarande ont i halsen, 15:de dagen idag, usch vilken pest.. . och pina. Men det kommer väl att ge med sig, inom kort, hoppas jag. Önskar er alla en fin måndag!
ps. "Kul-Janne" roade sig med att vända på mitt lilla meddelande som jag lagt ut på ordlös lördag, så här ser det ut… vänt åt andra hållet ds.
 

Beverly Hills minnen

Av , , 2 kommentarer 5

 

Sally förbereder sig för sin första lastbilsfärd:
Morfar Åke hade varit och hämtat lastbilen på verkstaden och skulle upp på jobbet med den.
Theresé skickade två bilder till mig, tidigare i veckan och jag undrade vad sjutton det var, jag kollade och kollade och tänkte att det var något dom hittat i huset dom håller på att renovera men så kände jag igen något och jag insåg vad det var.
Jag vet att jag skrivit om detta för längesedan men här kommer det igen. Vi var uppe i Malå med vår andra buss Beverly Hills, vi hade backat upp bakhjulen på några rejäla träbitar för att inte sjunka ner i gräset.
Vi skulle sedan upp till Piteå och se lite dragracing, Sam, min ingifte morbror stod vid bussen och dirigerade, sedan tog han träklossen och slängde in i bussen, Åke frågade om han fick in bägge, och jag vet inte riktigt om dom missförstod varandra, antingen letade dom efter den andra eller så tog Åke för givet att bägge klossarna var inne i bussen.
Nu var dom ju det… inne i bussen alltså, men den ena klossen hade efter Åkes våldsamma rivstart med bussen, fått klossen att snurra runt och följa med däcket så klossen sköt upp genom plåten och hamnade halvvägs inne i bussen, en liten liten bit från gasoltuben som stod placerad därbak.
Det visste vi inte förrän vi var framme i Piteå, kanhända att det var därför folk tittade på oss då vi passerade, det är ju inte alla bussar som åker runt med en stor träklamp hängandes ner bakom bakhjulet och nästan ligger ner på backen.
Idag blir det lunch/middag i Norum, hos mina föräldrar, ja dom bor inte där, min pappa har byggt dom ett litet ställe med både verkstad och lägenhet. Ska ta med kamera idag så kanske ni får se lite bilder därifrån.
Dagen ska ju enligt seden vara lång, men Nicco trodde inte på mig då jag sa att kyrkklockorna skulle ringa tre timmar idag, bara för att vi skulle bli smått galna, nä, jag tror att den här dagen kommer att gå lika fort som alla andra har gjort. Långfredag eller inte. Önskar er alla en bra dag!
 

Ett hål, rätt ner till Kina

Av , , 4 kommentarer 8

 

Det är riktigt skönt att komma igång med promenaderna igen, kändes som åratal sedan man passerade Umestan och nog är det då säkert över ett år sedan. För ifjol, den här tiden, höll vi ju på med flytten till huset, som värst.
Janne följde också med, och på grund av ett litet missförstånd, så fick vi jaga ikapp honom på Preem, han trodde att vi hade gått då vi i själva verket stod och väntade på honom inne hos Kerstin, jojo, så kan det gå. Idag kommer dom hit så då går vi åt ett annat håll, man måste ju förnya sig och inte bara gå i gamla fotspår.
På mitt jobb, finns det ett soprum, där sorterar vi ju hushållssopor, hård papp, glas, ja, ni vet, det där vanliga skräpet. Nu är det ny ordning där, och jag har inte riktigt hängt med i den svängen så jag fattade ingenting… först. Jag kom med en soppåse och skulle slänga i den vanliga containern men då jag låste upp dörren till huset så var just den containern borta, puts väck. Jag fick ju lov att lämna påsen där, på golvet och tänkte att den kanske bara var borta, tillfälligt.
Nästa gång var det likadant, men så den tredje gången, noterade jag två saker som var placerade utanför huset, en bit bort, såg ut som två förstorade brandposter, jag hittade nu en bild på google.se och den här bilden var den närmaste jag kom:
Så ser dom ut, fast dom är mindre, runda och silverfärgade. På ena står det då hushållssopor, men jag kan fortfarande inte begripa vart skräpet åker iväg??? Den där behållaren är då för liten för att rymma sopor ens från ett hushåll, så det måste ju vara grävt ett hål i backen, men hur tömmer dom den då? Eller är det så jäkligt, att dom grävt sig ner ända till Kina?
Man öppnar luckan och lägger påsen på insidan luckan, så man kan inte titta ner, när man så släpper taget så åker påsen iväg. Nå, rätt så smart måste det ju vara i alla fall, liten plats tar den och ser inte så störande ut, men…
Nu vill jag ju inte tipsa om sånt man skulle kunna göra, men min första tanke var faktiskt att man behöver ingen nyckel för att slänga saker i den där, och då ser jag tyvärr en potentiell fara, att till exempel ungdomar, hittar på att kasta ner grejer där som inte hör hemma i det hålet. Ja för all del, det finns vuxna också som kan hitta på både det ena och det andra. Och med tanke på alla hemskheter folk kan göra, med till exempel djur, så hoppas jag att det sätts dit en låsanordning på grejen.
Nog för att det underlättar för oss att ta soporna för då kan man ju göra det då man går hem, men ändå.
Så, det var dagens lilla fundering, Åke skulle nog vilja att jag gör ett tillägg här, om all tungtrafik som susar förbi härutanför, dom måste vara otroligt dålig på att läsa skyltar, då det sitter en ute på Vännäsvägen om att lastbilstrafik/tung trafik, inte får passera här, men likförbenat kör alla ultrabussar förbi här på kvällen, då dom ska ut på garaget, och en hel del lastbilar med släp kör förbi, dagligen dags, och vi vet att dom inte alls ska in på Hp:s eller Ullas för att lossa någonting. Sådeså!
Önskar er alla en fin torsdag!

En till krasch

Av , , 2 kommentarer 9

Ja, jag skämtar inte, det har varit en till krasch i familjen, men inte med camaron, inte heller med Buicken, Jeepen eller Mazdan, däremot med Åkes lastbil: http://www.vk.se/590648/krock-i-vindeln

Jag skickade ett sms till Åke igår, för att påminna om att jag skulle vara borta till middagen, samtidigt som jag skickar iväg det så surfar jag in på vk.se och läser att det varit en trafikolycka i Vindeln, med en lastbil och personbil. Hinner tänka att nä, inte Åke, men om det är han,  så lär han väl höra av sig. Sedan glömde jag bort denna artikel, kommer hem och då säger han att han krockat under dagen, så jag hade rätt fast jag inte trodde det.

Åke klarade sig fint, och ingen blev allvarligt skadad, men mest synd blir det väl om chauffören i personbilen, som missade stopp plikten samt hade haft sitt körkort i sex månader… kul början, men där ser man också hur lätt det är och vilken änglavakt man ockskå kan ha, det hade ju kunnat vara betydligt värre.

En blind fågel

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Åke körde på en blind fågel, förra veckan, för visst måste den ha varit blind, då den missade en stor jädrans lastbil? Den trodde sig vara oövervinnlig eller kanske den körde ett chicken race och förlorade då den flaxade rätt in i backspegeln. Nu kanske den hade turen att överleva i alla fall, för backspegeln fjädrar (ha, fick man till det där då) så det blev inte alldeles tvärnit för stackaren.
Nu tyckte inte Åke att det är så roligt att köra på djur…men vem tycker det, och vad ska man göra. Man kan ju inte köra av vägen själv och när det gäller just fåglar så poppar dom ju upp precis där dom känner för det.
Jag vet det…av egen erfarenhet. Det var x antal år sedan, på den tiden vi körde runt i en AMC Hornet. Vi var uppe i stugan och jag skulle väl in till Malå för att handla. Det är en sjuttio väg och lite gropig och kurvig. Eftersom jag nu anser mig att det är bättre att lägga pengarna på något roligare än böter, så brukar jag hålla hastighetsbestämmelserna, så även denna gång.
Men som alltid, så är det andra som tycks ha råd att betala om dom nu skulle råka på farbror polisen. Det är ju inte så troligt att stöta på dom däruppe, men man ska aldrig säga aldrig.
Nå, nu närmade jag mig Malå och givetvis får jag en bil som lägger sig i baken på mig och har väl tänkt köra om så fort tillfälle ges. Jag kommer ut genom en kurva och lite längre fram har man då en sjö på höger sida och en plaskdamm på den vänstra, man kör över en liten bro där.
Just denna dag och denna sekund då jag kommer där, så är mamma and på väg över bron, tvärsöver alltså, med sina sex-sju små andungar. Vad gör man, jag vet att jag hann slänga ett öga i backspegeln, sedan tvärnitade jag så däcken tjöt och höll ut allt jag kunde, och jag lyckades runda andfamiljen, ser återigen i backspegeln då jag passerat, att den bakomvarande bilen hunnit stanna, lite på sniskan och mamma and med sina ungar fortsätter helt oförtrutet att gå vidare, dom vände inte ens på skallen eller stannade mitt på vägen…ha, knepiga fåglar det där.
Men en sån gång, förstår man vikten av att hålla avståndet till framförvarande bil, jag kunde ju ha fått den i skuffen om inte den föraren hade varit vaken.
Nu mina vänner, är det dags att anmäla sig till Piteå dragracing, om ni inte gjort det ännu. Det är få anmälda men jag vet att tävlingen kommer att bli av ändå. Dom ska börja preppa banan idag och det kostar pengar så oavsett antal anmälda så kommer det att köras. Ja inte jag då, men Nicco ska ju göra det. Jag har suttit här och försökt anmäla henne men det går ju inte, ett fält som är obligatoriskt att fylla i är licensnummer, men ett sånt har hon ju inte än så det blir tvärnit där. Jaja, jag ska ringa till bilsportförbundet idag och höra om dom kan ge mig en siffra.
Nu återstår bara att önska er en bra och förhoppningsvis givande dag!

Oj, så lätt och enkelt det gick…eller

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Det blev en del ute sittande igår, då dom var här och fixade proppskåpet. Nu kommer dom tillbaka på tisdag och gör klart, vi ska ha in en paxfläkt i badrummet också, samt fixa till Niccos takfönster i hennes badrum, det är inte riktigt tätt, däruppe.
 
Passade på att grilla till middagen och efter vi ätit så åkte vi upp till Norum för att hämta hem bussen…
 
Nu vet alla som håller på att känna oss att ingenting kan vara så enkelt, som att åka och göra något och sen är det bara klart. Nejdå, någonting måste ju jäklas litegrann, åtminstone.
 
Vi drog av pressningen, tjopp tjopp, vek ihop och bar bort den, det var gjort på 5 minuter. Låste upp dörren och Åke tog plats bakom ratten, vi höll en liten tumme och se…den startade lätt som en plätt, precis som om vi hade haft igång den, en timme innan, och ändå har den stått där, med batterierna inkopplade, hela vintern.
 
Jag hann aldrig säga till Åke att det aldrig tidigare, varit så fort gjort att hämta hem bussen. *slurp* så försvann halva däcken ner i lervällingen och där står den, än idag.
 
Min käre far, har ju som varit där med sin grävmaskin och hållit på, nu har det blivit vatten och sörja runt omkring, som tur är har han lite, maskiner att välja på och han ska dit idag, så då får han hjälpa Åke att dra loss bussen…kanske med en traktor eller lastbil, för allandel, här sitter det inte fast 🙂 Men det blev ju tyvärr lite extra tid till detta nu, hade allt varit som det är för ”normala” människor, så hade bussen stått i Umeå idag, och Åke hade kunnat ägna sin tid till Camaron, istället.
 
Nå, vi är van så vi kommer inte att gräva ner oss för det, vi tar det precis som en vanlig dag i Hällsten/Lundmarks liv.
 
Nicco ska dansa streetdance idag, på stan och jag ska jobba, det är väl ungefär vad jag vet om dagen, sen får vi se hur kvällen kommer att te sig, kanske vi tar en sväng med buicken eller så är vi bara hemma och tar det lugnt, jag jobbar ju imorgon också. Ni få ha en bra lördag!
 

Det brann iaf inte

Av , , 2 kommentarer 5

Har gått runt och kikat i fönstren för att lokalisera den där lastbilen med backvarnare som aldrig tyckts ha nåt fram till slutdestinationen. Tills jag gav upp och gick ut i trapphuset, där tjöt det ännu värre.

Tog ett tag innan jag hade räknat ut ungefär vart tjutandet kom ifrån, närmaste grannen. Jag ringde på för kunna konstatera att det var hennes brandvarnare som trodde att det brann.

Hon sa att det tjutit länge men hon visste inte numret till felanmälan och själv kan hon inte ta sig dit upp. Då fick Maria rycka ut med högpallen och ta mig upp under taket, men att få den där tyst var inte det lättaste, snacka om enerverande ljud.

Men till sist infann sig lugnet och tystnaden. Hon trodde nu att det är så där det sa låta då batteriet håller på vara slut, nej sa jag, det där var en varning för brand, när batteriet håller på vara slut så ska den bara pipa till med jämna mellnrum, din varnare har förmodligen blivit knäpp…då skrattade hon och jag sa att våran varnare slet jag ner för flera år sedan då den satte igång att tjuta klockan ett på natten, utan anledning. Hahaha, har du en förklaring till det, Jan A?

Bara pladder

Av , , Bli först att kommentera 3

Det bidde ingen Seinfeld igår, vi spelade på V75 istället och vem hade anar att det skulle ta hela kvällen. Tre timmar innan alla sju lopp var färdiga. Jag stöp på tre av loppen och var därmed ute, Åke däremot fick in sex hästar, men någon större slant blir det inte då det ska delas på tio. Men han går i alla fall plus.

Jag och Nicco var ju hem till mina föräldrar igår och då visade farsan några kort han hade i kameran. Det var på vår alla första buss, Holiday Inn, den står tydligen någonstans i Gräsmyr och den såg hur bra ut som helst, nymålad och grann. Det skulle vara så kul och få se hur den nu ser ut inuti, om dom har ändrat planlösningen och inredningen. Sen hade han ett kort på en lastbil…som han har köpt. Han är ju som han vart, han ska bara ha den för att köra runt lite skräp, typ.
 
Det är min pappa det. En som inte bara köper en jeepdunk för att det är rea på dom, nä, då köper man alla som finns på pallen, för det kan vara bra att ha. Han köper inte bara en vedklyv, nä, vi tar två, det kanske är någon som tycker att det är roligt att klyva ved, eller hur? Jag vet inte om det finns något som han ”bara” har en sak av, men det är klart, man ska väl inte klaga, vi har nog fått dragit nytta av det också någon gång, då man har varit tvungen att låna en bil eller släp, eller något annat. Då har det funnits.
 
Inte har vi blivit morföräldrar än heller, ja om det nu inte har kommit något inatt. Igår var då dom hemma i godan ro, men det vet man också, att när det är dags då kan det bara smälla till.
 
Dagen idag är ett oskrivet blad, det enda jag vet är att Camaron står på verkstaden och att vi ska käka pizza till middag, allt annat får bli en överraskning. Hoppas dagen överraskar er med, med något roligt och intressant.

Spara soppa, gena i rondellen!

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag och mamma for på Maxi och handlade igår, och eftersom jag utlovat plättar (nej ursäkta, tunnpannkaka var det korrekta namnet) till middag idag så tänkte jag lyxa till det och köpa hjortronsylt. Vi fick ju 2 kilo hjortron från svärfars frys men dom har det varit stor åtgång på och nu är det slut. Vad som gjorde mig väldigt snopen och jag undrar också om det är någon fler än jag som upptäckt det, är att den ekologiska hjortron sylten samt ekologiska och kravmärkta blåbärssylten, är billigare än den ”vanliga”, hur ofta händer det på en skala? Hjortronsylts burken jag köpte kostade 112:-/kilot och den vanliga, 129:-/kilot, så där har ni ett miljötänk till, köp den ekologiska sylten om ni nu inte har plockat bären själv, vilket säkert är mest miljövänligt.

 
Vi, dvs. jag och Åke, gjorde oss en utflykt till Skellefteå igår kväll. Lämnade Umeå 17.00 och var åter, ca 21.00. Han ringde nämligen och sa att han blivit tillfrågad om en extra sväng, han skulle köra upp en, kan det heta pansarvagn eller nåt sånt, till ett företag däruppe. Fordonet hade varit ute på en tripp för att testas med kyla och andra saker.
 
Nu råkade jag ju läsa på VK att vägverket gått ut med en varning om snöovädret som skulle ligga några mil söder om Skellefteå och fortsätta norrut, så det var med en viss bävan vi närmade oss Skellefteå.
 
Du, vi såg inte en tillstymmelse till en snöflinga, däremot en bil som försökt gena i den första rondellen man kommer till innan man är i Skellefteå. Hon stod där och försökte sparka undan snön framför bilen. Ska man skylla på hastigheten eller på halkan?
 
Men sen, på hemvägen så började det falla lite flister och det var ordentligt med snörök, man fick verkligen se hur lite man ser, med en lastbil framför sig som helt kan uppslukas av snöröken och man har inte en aning om vart den tog vägen. Tänker man sig då en bil som kommer och kör om en i 130, han skulle inte ha en chans att hinna upptäcka den framförvarande lastbilen, eller kanske upptäcka men inte hinna bromsa och få stopp på sin bil.
 
Nu tror jag inte att man alltid ska skylla på för hög hastighet, även om många är duktiga på att gasa, en olycka kan också orsakas av en bilist som kör alldeles för sakta. Ligger du på en 90-110 sträcka och du helt plötsligt hamnar bakom ”Agda 85”, eller ”Lennart 90” (jaja jag ska inte vara så åldersfixerad, det kan också vara Steve, 19, eller Evelina 20) som fått upp bilen i 50, då kan hon/han vara orsaken till att du inte hinner få stopp på bilen innan du ligger i baken på henne/honom. Ja jag vet, man ska aldrig köra så fort att man inte kan hantera situationer som kan uppstå, men om alla levde efter det så skulle det aldrig heller inträffa saker och det gör det hela tiden. När vi kom till Umeås första rondell uppe vid ersboda såg vi att någon genat rakt över den rondellen också, vilken latmask eller var det ett spartips, det gick liiiite mindre soppa för vägsträckan blev kortare.
 
Idag ska Jennifer få baka pepparkakor, jag ska gå en sväng på ÖoB, Hp:s och ikväll ska jag/vi skjutsa ut Kerstin och Janne till flygplatsen, dom ska ta sitt pick och pack och dra till Mexiko över jul och nyår. Så vi får önska dom en trevlig resa, en God Jul och ett Gott Nytt År och sedan ett välkommen hem 🙂
 
Ha en bra dag, dan för dopparedan!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten