Etikett: vårdcentral

Jag ställer ingen diagnos…inte än…

Av , , 2 kommentarer 17

Jag pratade med Sally igår, hon längtade hit, hon sa att hon kunde säga till  skolan att hon vill vara ledig i 2 veckor så skulle hon kunna sätta sig på planet och komma. Hon sa att hon längtade efter oss…och Nicco, och att det var så roligt här.

Men, frågade jag, vad är det som är så roligt här då? Ni har ju så många roliga saker, svarade hon. Roliga saker? Hm, vad då för saker, undrade jag. Ja, ni har ju Winstone…och katterna. Jaha ok, det var ju roliga saker 😀

2015-12-24 16.42.11 2016-01-13 15.20.39 2016-03-25 12.59.04Mindre roligt är att jag får vara hemma idag, fick så ont i axeln, armbåge och underarm igår…ja och nacken. Tänkte på morgonen, att jag säkert legat konstigt och att det skulle ge med sig under dagen, men inte.

Har en jätte öm punkt i nacken, och det sprakar och knakar runt hela axelpartiet, då jag rör mig. Jamen rör dig inte, säger min käre make…jojo, lätt att låta bli, då! 😀 Det får bli Voltaren och värktabletter, sen får vi se om jag kan få en tid hos en naprapat, kanske nästa vecka. Dom kan man ju gå till även om smärtan har avtagit, vi får väl se vart det lutar.

Har ju även problem med höger ben, jag fattar det inte. Detta är benet som jäklats ända sedan min infektion i magen. Nu sa min kusin Anna, att det kan ha varit varhärden som tryckte mot nerver som går ner i benet, och därför gjorde det ont, och det kan också vara därför, jag tappade känseln i benet efter operationen, då hade dom liksom lättat på trycket.

Nå, då borde det ju vara bra, nu då…fast nä. Nu spökar det ordentligt. Det drar och krampar i benhinnan, fotknölen och under foten med jämna mellanrum. Fatta då du är på jobbet och plötsligt drar foten ihop så man bara vill skrika. Jag tar av mig sandalen jag har på mig och sen får jag inte på mig den, under 30 minuter. Så fort jag lyfter foten från golvet så drar hela fotsulan ihop så tårna pekar åt alla håll och kanter.

Jag pratade med min vårdcentral för 2½ vecka sedan, ville ha en tid, men fick rådet att använda voltaren i 7-14 dagar först. Mm, nu tror inte jag att det hjälper, sa jag, jag har haft detta i snart 1 år. Ja, men serru, det spelar ingen roll, det är kutym att använda voltaren först, innan det blir tal om läkarbesök får jag till svar. Jaja, ok, nu har jag gjort det, och problemet kvarstår, fast nu med en tvist, eftersom nacken också blir medräknad i detta, tänker jag.

Och sen, ett fenomen till, sitter i soffan på lördag kväll och plötsligt är det som jag blev huggen av en haj i sidan av låret. Jag smäller till och skriker lite lätt, alltså hallå…Åke tittar på mig och undrar säkert vad jag håller på med. Jaja, ok, ett hajbett var lite överdrivet, men låt oss säga att det var 3 stycken hästbroms som satt sig där och börjat tugga i sig av mitt lår. Det går en minut och sedan samma känsla igen, och jag får kolla så att det faktiskt inte sitter ett djur där och gnager, fast det gör det inte…konstisch! Nej, det där får dom kolla upp, jag ställer ingen diagnos, inte än, i alla fall.

minions_010_56bf77ca9606ee6a790031ba

a56f084b1a7872c36a99b48d9cdffbd9Här finns den bilden

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Hur gör dom då?

Av , , Bli först att kommentera 12

Vi snackade om naglar och nagellack igår, och kom in på sjukhus historier och annat.

Om ni någon gång varit på lasarett, inför en operation, eller om man är inlagd, kanske på en vårdcentral och dom vill kolla syresättningen, så vet ni att dom brukar  sätta en plopp på fingertoppen. Och då vill dom inte att man har nagellack på den nageln.

Hum, sa jag, med ett färsk minne av just det där. Då jag åkte in och dom skulle se om dom kunde sy igen hålet, då skulle jag sövas och dom ville låna mitt finger. Dom hade aceton, där, förmodligen för att dom flesta kanske inte vet om just detta. Men tänk om dom kommer hem till dig/mig/vi…

Ja, jag har aceton hemma och kanske dom har med sig en flarra i ambulansen, men tänk nu på alla som gör sina naglar på fixerier. Den lacken och uppbyggnaden av nageln, tar man inte bort med aceton…hur gör dom då?

Men du, sa jag, det skulle ju kunna vara ett nytt yrke…ambulerande nagelfixare, jobbar dag som natt, jour, ni vet, utryckning med nagelvårdsväskan. Jaa, men det är ju perfekt! 😀

IMG_2940Ja, min nagel sitter kvar…än…knepish!

Igår fick jag veta varför det stått uppställt, lite tält ute vid skridskobanan på Nolia, dom har ju haft matcher där i helgen. Jag som sa till Nicco att det kanske var glass stånd, ja, dom säljer skridskoisglass…skrapad direkt från isen…slush med järnsmak från oslipade grillor, (smaksättningen kom Nicco på, by the way). Fast, det kanske hade varit godare med nåt varmt 😀

Nä, man kanske skulle ha hett sig ut med vovven nu, lite gråmulet är det och nästan som om man kan vänta sig snö, 3 plusgrader, och man kan ju verkligen förundras över temperaturskillnaderna, att det kan gå så fort. Från -24 till +3 på ett kick.

Nu kommer jag inte ihåg vart jag hört detta, men någon berättade om en bekant eller vän, som arbetade nere i Afrika någonstans. Och han skulle förklara hur en vinter i Sverige, kunde vara. Dom förstod inte, men så hade dom en frys där, han öppnade den och sa att så här kallt blir det på vintrarna…nonono, det trodde dom inte på, man fryser ju ihjäl om man kryper ner där, ja…sant, om inte vi heller hade vetat så hade vi nog sagt samma sak.

Ha en fin måndag!
IMG_2943

Apparaterna fejlar

Av , , Bli först att kommentera 10

Vädret vi har påverkar inte bara oss, människor och andra levande ting, på jorden. Utan även prylar, tar skada och kan upplevas ha ”rivit staketet, alla hästar är på rymmen och inga nya brädor i närheten”. Till exempel parkeringsapparaterna.


På vissa apparater står det att det kan dröja ett tag, jag tror att dom går på solceller, och ja, det märks tydligt att den ältar och har sig innan den går vidare. Och tänk er då, när det varit minus 20-25 grader, då har man verkligen trott att det varit kört, dubbel så lång tid, så man får ha tålamod.

En av gångerna stod jag uppe på NUS, och skulle betala, ingen av dom två apparaterna fungerade, däremot stod det på en, att den kunde acceptera kontanter, hm…tur att jag hade det då. Näste man som kom, han gick med snabba steg därifrån, utan biljett och utan att ha betalat, men då med stor risk att han får böter. Är man utan slantar får man nog allt gräva fram det ändå. Jag tänker nog ha en näve mynt i bilen, just in case.

En annan kylig dag, hade jag ställt mig vid Östra station, och passerade ett par som stod och skulle betala, då tjejen börjar se upprörd ut, och säger: Jamen jag har ju betalat!!! Hon fick ingen biljett, men vad gör man då, kan man undra?

Jag hade tid på vårdcentralen, där drar man ju kortet då man kommer och sedan då man far. Då jag skulle fara så gjorde jag det, såg biljetten, och stack in fingret, men på nåt konstigt sätt stötte jag till den så den åkte upp dit jag inte fick tag i den. Jaja, jag hade då betalat ut mig, men kan tänka att näste man eller kvinna, fick problem.
Och nu sist, då jag använde mig av en sådan tingest, så saknades luckan, och därför var det aningens blött därinne, jo jag fick ut biljetten, men den fick hanteras varsamt så den inte skulle blötas upp till pappersmassa. Jojo, det är tur att vi går mot varmare, mer bekymmerslösa tider 😀

Jag hittade en snygg lampa i källaren och den passade perfekt i vårt matrum, kolla in, tyvärr gör nog inte bilden, lampan rättvisa, men ni fattar 😀

2016-01-30 17.37.37 2016-01-30 17.38.03Ha en fin söndag, allihop!
2016-01-30 13.06.56

Kändes som en lååång dag, igår

Av , , Bli först att kommentera 16

Igår var det äntligen dags för läkarbesöket, ja jag skriver äntligen för jag tyckte det höll på att kännas lite jobbigt. Magen svider som om man skrapat upp den mot asfalt, jag kan inte stå still, mer än 5 minuter, går bättre då man rör sig eller ligger pall. Och min puls…så där irriterande hög att det är det enda man hör då man lägger sig på kvällen.

Hamnade nu hos en stafett läkare, som inte fick igång sin dator, och hade inte fått det på hela dagen. Jag fick gå med en handskriven lapp till provtagningen, där det skulle tas blodstatus och EKG. Tillbaka till väntrummet och där fick jag sitta ett bra tag innan jag fick komma in.

Tiden känns ju betydligt längre också, då man inte sitter bekvämt.

Nå, hon skrev ut magsårsmedicin, vilket hon tyckte var jätte konstigt att dom inte gjort redan från början, för det brukar vara kutym, då det gäller magoperationer. Hon såg ju hur svullen jag är, kul, då jag idag gått ner 8 kilo, men jeansen jag hade då jag åkte till Lycksele, får jag knappt igen 😀

Sedan skrev hon ut Beta blockerare för min höga puls, den kunde hon inte riktigt förklara, men jag hade en egen teori om att smärta, kanske gjorde den hög, och jag googlade på det, och det kan visst vara så. Idag låg min puls på 72, igår, 130, så medicinen fungerar. Kan ju också vara därför jag höll på att kallsvettas vid varje rörelse.

Sen blev det piller mot ryggen. Och nu till det roligaste av allt. Medicinen skulle jag kunna hämta ut om en timme…hon var som sagt var, utan dator.

Jag krånglar mig in i bilen efter 2 timmar, kör till Apoteket, kollar börsen, och jag har givetvis körkortet hemma…en så n där gång då man svär högt och förbannar sig själv att man ens plockat ur den från börsen. Tillbaka hem, och sedan vända igen.

In på Apoteket men nej…dom har inte fått in något recept, *suck*. Men hon skickade iväg en löpare som kom tillbaka med en lapp från läkaren, som dock hade missat Beta blockeraren så dom fick ringa upp henne och sedan mer väntan, innan det syntes p datorn. Tabletterna för ryggen hade dom inte men den kunde jag hämta någon annanstans om jag ville. NEJ, sa jag, jag orkar inte, seriöst, beställ hem den så hämtar jag upp den en annan dag.

Jag ville bara hem till soffan.

Så idag, ska jag hämta ut den, hon sa att då det gäller ryggen är det sjukgymnasten jag ska kontakta, men inte förrän jag blivit bra i magen. Jaja, jag tar dagen som den kommer och vet att det bara kan bli bättre 😀

Roade mig med att googla om gastric bypass och så här står det för patienter som opereras söderut:

Och jag citerar: ”Under den första månaden får man också ta

Omeprazol  som är en magsårsmedicin, för att läkningen ska gå

Bättre”. Slutcitat.

Synd att dom inte gjorde det från början i Lycksele för då hade jag ju sluppit detta. Nåja, dom gjorde det inte, och nu är det ju försent, men dom ska få veta det då jag åker upp om 4 veckor för kontroll.

Mina inlägg tycks bara handla om mig och the operation, numer, det faller sig kanske rätt så naturligt, det är ju vad som händer just nu. Fast hädanefter hoppas jag att allt bara flyter på, så kan jag roa mig med att skriva om annat 😀 Hoppas på en bra dag, för er alla!

c40d23810a940ca9fb7d127abfa181b7Typiskt våra katter, måste jag säga!

Ajajaj, kvällen slutade inte bra

Jag fick ett uppdrag av Theresé, att fota borta vid I20 området, hon har nämligen kommit över ett gammalt foto därifrån, och blev osäker om det verkligen kunde vara taget i Umeå. Mitt uppdrag misslyckades första gången, då hon blandade in Hagaskolan i samtalet och jag trodde att det var åt det hållet jag skulle fota.

Men jag fick då tillfälle att göra om promenaden igår, och nu fick jag till det, till och med Mats ”masken” Karlsson fastnade på en av bilderna, kan ni tänka er 😀

Foto2311 Foto2316 Foto2322 Foto2323

Jag stötte även på en gravsten, om det nu kan vara det, på baksidan av ett av husen:

Foto2320

Jag har googlat för att se om det stod något om denna sten, men hittar ingenting. Jag gick inte ner dit, av en enda anledning, jag ska hålla min nyfikenhet vaken och gå förbi där, nästa gång 😀

Åke och Nicco tillbringade nästan hela dagen och kvällen i garaget, och tyvärr slutade det på ett ont sätt:

11535395_881430381945818_1879530148_o

Åke fick en skruv eller vad det nu kan vara (jag är inte så insatt i det hela) att släppa eller gå sönder, det har nåt med fjäder och annat att göra, så när den där slapp, eller gick sönder blev det en stor smäll och han kom in på 1 minut och ville ha hjälp. 2 fingrar blev ordentligt skurna, och jag undrar om han inte blir tvungen att gå in på vårdcentralen idag, för hur ska han kunna jobba och dra en pall lyft, med dom fingrarna, samt växla lastbilen.

Nicco skickade den här bilden och sa att det var pappa, som liten:

11289832_998329883524563_486765865_n

Idag ska jag åka ut på båsloppisen en sista sväng och på onsdag ska jag ta igen allt som inte blivit sålt. Jag skulle kunna tänka mig att hyra in mig där igen, någon gång till hösten eller närmare jul, vi får se. Testade sälja några av mina gamla plåt ölburkar, 10:-/styck och det fick jag, så jag slänger ut några fler såna, bra pant, men å andra sidan har jag hängt fast vid dom, i över 30 år, sååå…

Foto2326

Önskar er alla en fin måndag!

11639225_881430391945817_119904120_o 11639378_881430401945816_1359707787_oNicco var fotograf

Lätt respektlöst, kan jag tycka

Det blev en senare blogg idag. Jag har varit på vårdcentralen nu på morgonen och lämnat prover inför Lycksele svängen nästa tisdag. Ett EKG ville dom också ha, och det såg då enligt sköterskan, bara bra ut, men jag hade inte trott något annat heller 😀

Sitter här och funderar över hur vi är som människor, olika på alla sätt och vis, men ibland är det grupperat, dom tycker si och dom där andra, tycker så. Ofta så krånglar dom in sig i ett hörn med sina åsikter, som absolut inte får rubbas, och slutar därför se, hur det faktiskt kan vara. Man är så inne på det man tror är rätt, men egentligen är ingenting i hela världen, antingen svart eller vitt, det finns x antal grå zoner.

Ja, det ska väl vara två stackars saker då, som är antingen eller, livet…kan vi väl säga är vitt, och döden, får representera det svarta. Men kanske det även finns en gråzon här, för hur många har inte förlorat en nära vän eller kär släkting, och även fast dom inte finns i riktiga livet, så lever den människan vidare genom minnen. Hm…

Nå, jag kom osökt att tänka på en gång i tiden då jag gick en kurs i vad jag ville bli då jag blev stor…typ. Detta var för 18 år sedan och i denna kursen ingick även matematik. Vår lärare i just det ämnet, satt en kafferast och pratade om hur vi talar med andra människor, och hur vi upplevs, blablabla.

Han menade att den vi är som person, den är vi alltjämt. Medan jag sa, att när jag umgås med mina vänner, så kan det, beroenden på vem jag är med, försiggå en hel del interna skämt och jargongen är på ett vis. Men är jag hemma hos mina svärföräldrar (ja dom fanns ju i livet då) så talar jag ju inte på samma sätt med dom.

Vilket den här läraren inte kunde begripa. Han tyckte att det skulle vara fruktansvärt jobbigt att ”spela” olika personer. Fast jag höll inte med om det, jag spelar ju inte, men jag skulle inte ha suttit och lagt in svordomar i mina samtal med dom, inte heller berättat saker som jag kanske visste, att dom inte skulle hålla med om…fanns väl ingen anledning till det.

Det handlar väl tvärtom om respekt för en annan människa och att kunna vara lite av en diplomat…inte alla gånger dock, nänänä, men ibland så. Och nu tänker jag också litegrann på det här som många som skriker över, att man tar bort ordet neger, från barnböcker, kokböcker, och så vidare. NEJ, det har alltid hetat så och det ska alltid fortsätta heta så. Och här kan jag tycka att det brister i respekten för andra medmänniskor.

Om dom mår dåligt över detta ord, varför ska man då fortsätta använda det…bara för att, vad är det man försöker hävda, och löjligt blir det då man säger att det alltid har varit så, men…ska inte det då gälla allt det andra också?

Förr i tiden fanns det barnaga, kvinnorna skulle vara i köket och ingen annanstans, barnen skulle börja arbeta i tidig ålder och tunga jobb var det också. Skolan gick man även på lördagar och lampan släckte man 6 på kvällen, eftersom man skulle upp med tuppen och mjölka kossorna.  Varför har det ändrats? Oj så tråkigt att det inte är så längre…just saying!

Avslutar med denna lilla bild, som Nicco tipsade om, ja, jag vet inte om jag törs säga att jag känner igen mig, i bägge situationerna, faktiskt 😀 ha det gott, allihop!

11245473_10153296631223750_2933386238677609673_n

Plättpanna… illa

Av , , Bli först att kommentera 11

Idag är det den officiella födelsedagen för storebror Sivert, 50 år och mitt i livet. Denna dag år 2005 – så hade musikalen Mamma Mia!,som bygger på popgruppen ABBA:s låtar, premiär på Cirkus i Stockholm. Där spelas den fram till januari 2007 och när den efter en kort period i Göteborg i början av sommaren samma år läggs ner har den spelats 555 gånger och setts av över en miljon besökare. Jodu!

Jag och Winstone skjutsade Nicco till skolan och sedan åkte jag och han upp på Kvantum för att fylla upp kylskåpet lite, gissa vem som tror sig vara chaufför:

Foto1291 Foto1292

Han skulle egentligen sitta längst bak, och det har han gjort, det var mindre kul för honom då han tog sats för att hoppa upp, hade alldeles för bråttom för skuffluckan var inte helt öppen och han smällde i skallen i luckan och blev hängandes som en urlakad påse, mitt på hållet.

Efter den incidenten är han inte så sugen på att hoppa upp där längre. Men det är klart, man kan ju lyfta upp honom, så där får det bli nästa gång, om inte annat så får han ju lära sig vart hans plats är. Nu åkte han i baksätet, men där ville han inte stanna kvar då jag gick in och handlade… tydligen.

Jag såg en skylt igår, utanför en affär, med följande text: Plättpanna… och sedan ett pris. Nu satte den texten grillrer i huvudet på mig, hm, det lät ju nästan som en diagnos, ställd av en läkare… på en vårdcentral, kanske… plättpanna, usch, undrar vad symptomen är, och om utseendet förändras.. speciellt i pannan då, kan jag tänka. Nä, nu ska jag sluta fundera och se om jag hittar nåt till lunch, sedan ska jag se reprisen på Farmen innan det blir promenad igen. Önskar er alla en fin onsdag, och Grattis till brorsan!

 

 

Man ska inte braka på, tydligen :)

Av , , Bli först att kommentera 7

Jag började på vårdcentralen igår och oh ja, jag hade ställt en alldeles korrekt diagnos, sa läkaren då hon klämt lite på min vad, där det är som en grop efter muskeln som suttit där tills den small av.

Ja, sa hon, det är riktigt, man kan höra då den går av, det är precis samma sak som att dra ut ett gummiband tills det går av, det smäller till så då hade jag rätt även där, jag sa det först, att det small, men tyckte att det kunde det ju ändå inte ha gjort… men…

Däremot ska man belasta och gå på det, men ta det lugnt och inte överanstränga benet. Jag smörjer in med Voltaren och Naproxen äter jag ju redan annars hade det varit det hon hade skrivit ut.

Sen förklarade hon också av vilken anledning det kan bli så här. Efter 25 års ålder så börjar man förlora sin spänst i musklerna, vid 50 år så har man tappat 50% av den och då har det ingen betydelse hur mycket man tränar, det går ändå åt det hållet och musklerna blir svagare. Därför bör man kanske ta det lugnare och tänka på hur man gör saker och ting och inte braka på, som jag nu råkade göra 🙂

Jag hann med att träffa Anna (en gammal… yngre än jag, arbetskamrat jag haft), vi åt en lunchmacka och satt och pratade sen åkte jag en tvärsväng förbi hos Tina, innan jag kom mig hem. Nu har vi ännu ett projekt för oss… eller projekt och projekt, det är något vi ska göra tillsammans, nästa år, och det kräver lite planering, hahaa… som handlar om hur mycket vikt, man kan ta med, jo, klura på den ni 🙂

På kvällskvisten ringde Brälla och undrade om vi skulle komma förbi och testa årets glögg, så vi hankade oss dit. Vi konstaterade att den som stod överst på listan och som fått höga poäng, inte alls var så god som man kunde trott, snygg flaska däremot:

blossa-13-fonster

Vi letade förtvivlat efter vad den innehöll för något men det stod ingenstans, men nu vet jag varför… dom har valt att inte avslöja det utan vill att man mejlar in sin upplevelse och vad man tror den innehåller… och är man allergisk mot frukt och bär ska man inte dricka den.

Den andra glöggen Lena bjöd på var helt ok, fast den kommer jag inte ihåg vad den hette, men det spelar nog inte så stor roll, glögg var det i alla fall. Vi poppade musik på deras jukebox och såg på bilder dom tagit under deras sista Amerika resa, snudd på nyhemkommen därifrån, en trevlig avslutning på fredagen.

Foto1062

Önskar er alla en trevlig lördag!

 

 

 

 

Åke plockade fram kryckorna

Av , , 4 kommentarer 8

Jag ordnade mig själv en sjukskrivning igår… ja jag vet, hummelkusar fick det gott om, på den här sidan av världen. Jag hade gjort bort förmiddagen rätt så bra, tyckte jag, och skulle köra ett litet träningspass så där innan jobbet.

Jag har investerat i en step up bräda, jag gillar den skarpt, men nu vet jag inte om jag törs använda den längre. Jag höll på som bäst, hade ett sista steg kvar, kliver av bakåt och förmodligen (jag är inte helt 100) så överböjer jag benet och det blixtrar till rätt upp genom hela vaden, och det gör fruktansvärt ont.

Tänker först att jag fortsätter med det andra, men det hugger ju varje gång jag ens tänker på att röra benet så det är bara att lägga ner. Kommer snabbt underfund med att jag inte kommer att fixa jobbet, tar mig med min bästa förmåga, ut i tv rummet på jakt efter telefonen, sätter mig ner och ska ringa in en vikarie då dör telefonen i handen på mig.

Kommer några svordomar över läpparna, får dra mig uppför trappen till Nicco och leta rätt på hennes telefon och får då tag på tjejen som ställer upp i alla väder och inte nog med att hon tar mitt pass, hon är redan på jobbet och har hoppat in istället för en annan assistent, så hon körde dubbla pass igår.

När jag äntligen kommer ner så står Winstone där, beredd på sin lilla utlovade promenad, *suck*, det är bara att försöka få på sig skor och jacka och harva iväg. Jag lovar, en promenad fram och tillbaka till hundtoan, tar 12-15 minuter, igår tog det 30.

Jag googlar lite på detta med muskelbristningar och tycker att det kan stämma in på det, så jag ringer vårdcentralen och ska få komma dit idag. Dessutom sa hon att benet inte skulle belastas så Åke letade fram ett par kryckor till mig då han kom hem.

Känns ändå aningens bättre idag, även fast jag vaknat ett antal gånger i natt, det har känts, hela tiden som om jag skulle få muskelkramp/senadrag i vaden, och det är samma känsla nu. Får se vad dom säger då jag kommer dit.

Winstone fick av naturligta skäl, följa med Åke idag, så han åtminstone får se något nytt och kanske om han har tur, får sig en springmarsch ute i någon skog, då Åke ska käka lunch. Och vad jag ska göra vet jag ju redan, och att det är fredag förstås, inte att förglömma, världens bästa dag, som förövrigt känns att vara varenda dag, snudd på. Fredag hela veckan lååång!

Och vad blir nu kontentan av allt detta, hm… träning som friskvård, slutade med… sjukskrivning, mja, undrar vad som hände med hälsan egentligen? Så kan det gå.

Önskar er alla en fin dag och kväll!

Nu ni, funkar det!

Av , , 6 kommentarer 11

Nu har jag ett fungerande ben 🙂 Jag hade ju tid hos min nya husläkare igår, och jag ville att han skulle ge mig en kortisonspruta i bägge benen. Jag har i över ett års tid, haft jätteproblem då jag är ute och går. Hinner gå 2-300 meter och sedan börjar det ta emot, fortsätter jag att gå så känns det som om benen stumnar och jag måste till slut… låtsas få ett sms så jag kan stanna och bara stå still några sekunder för att låta blodet rinna ner till fötterna (så har det känts). Sen har jag kunnat fortsätta gå, men jädrar vad det har tagit emot då man kommit hem och ska upp för trappen.

Nå, han sa att jag har en inflammation i stora lårmuskeln, och sedan fick jag sprutan i ett ben, jag får vänta till 2/10 för att få ta i nästa ben, han sa att kortison i för stora mängder, kan bli för mycket för kroppen att ta hand om.

Nu skulle jag ta det lugnt någon dag men efter någon halvtimme skulle det där kicka in…och det gjorde det nog. Jag var ute med Winstone, på en 30 minuters promenad och trappan märkte jag aldrig av då vi kom hem, inte heller benet under själva promenaden.

Vad vi däremot märkte och kände, och detta är ju sååå typiskt också, det var regnet som föll. När man är som längst bort hemifrån. Då började det droppa. Då har du inget val eller rättare sagt, då spelar det ingen roll vad du väljer, att vända om eller fortsätta hela rundan runt.

Jag kom bort till dom två broarna nedanför Preem, mot Vindelvägen, men dom är ju så attans smala så inte gav dom nåt lä mot regnet, jo lite, då står man där och funderar om man ska vänta ut det hela, men… hur länge?

Vi gav järnet istället, kom hem plaskblöta, och då mina vänner, hade det slutat regna… jag är inte ett dugg överraskad, och sedan sken solen resten av dagen, jodå!!!

Jag ställde i ordning i matrummet och lade in nya mattor, det blev bra, tycker jag, kul med lite nya färger:

Foto0601

Jag jobbar i eftermiddag men så är jag ledig imorgon igen, vi ska nämligen på en liten utflykt med ”gammgrannarna” och eventuellt mamma och Bosse, mer om detta kommer imorgon 🙂 Ha en fin torsdag, allihop!

 

Maria Lundmark Hällsten