Etikett: blåser

Lite solsken…utan sol…

Av , , 4 kommentarer 13

En liten solskenshistoria. Jag och Winstone satt här ute igår, man måste ju passa på då solen skiner, och varmt var det, då det inte blåser så mycket just på våran altan :D

20840725_10155556026481585_5659536927089130000_nPlötsligt kommer Winstone emot mig, så där försiktigt, lite smygande..ser jätte konstigt ut, dessutom är hans blick inte på mig, utan snett bakom. Jag frågar honom vad det är…samtidigt som jag vänder mig om, och se, där under vår ute soffa, sitter en katt.

Som tur är, bryr sig inte Winstone, nämnvärt om katter, han hyser stor respekt för dom, men nyfiken var han ju ändå. Katten däremot, visade kroppsligt. att den inte ville ha någon närmare kontakt med honom, då hon sköt rygg.

20770231_10155556047821585_4049284073224400646_n

20799893_10155556029346585_1127264547060847124_nJag lyckades fippla fram min mobil och fotade katten, sen tog jag Winstone och släppte in honom i huset, med en tanke om att jag skulle kolla om katten hade halsband eller om det var nåt annat jag kunde se på den…

Men givetvis, så fort jag vände rygg åt katten så var den borta.

Nå, nu vill jag säga att när jag ser en katt, brukar jag försöka fota den, om…OM det nu skulle råka komma en efterlysning på nån bortsprungen katt, så har man ju en bild att gå efter. Man kan knappast börja efterlysa ägare till katter, om man inte nu ser en som är skadad, utekatter finns det ju gott om.

Så har jag ju skaffat mig den ovanan, att ligga och kolla mobilen istället för att läsa, då vi går i säng. Plötsligt ser jag en efterlysning på en katt, ett inlägg som en bekant delat…och visst tusan ser det ut som katten jag fotade.

Jag skrev på hennes delade inlägg och la ut bilden där, sedan kommer jag på att det kanske inte ägaren eller inläggs skrivaren kan se, så jag går in på hennes sida, och kommenterar återigen, inlägget, men nu direkt på hennes inlägg.

Det går 2 minuter, så svarar hon..det är hennes katt. Vi startar en liten konversation, så där, mitt natten, och plötsligt skriver hon att hon tänker låna en kompis bil och åka hit och leta. Katten var på tillfälligt besök hos hennes mamma, om jag förstått det rätt.

Jag önskar henne lycka till och sedan släcker jag lampan. Ligger och funderar om jag skulle ha klätt på mig och gått ut, och sedan vad jag skulle göra om jag hittade katten…vart skulle jag placera henne i väntan på upphämtning…i bussen…men inser också att då skulle Winstone, väcka hela kvarteret, han skulle undra vad tusan jag skulle ut mitt i natten och göra, så enda sättet hade varit att ta med honom, så där grusades dom planerna…och sen kastade nån grus i ögonen på mig och jag somnade.

hqdefaultBild från youtube

Tittar på mobilen direkt jag vaknar, för att se om nåt hänt med katt inlägget, och visst ser ni…hon skriver och tackar för tipset, det var hennes katt och den är nu hemma, vad glad man blir :D

Önskar er alla en fin tisdag!
20746321_10155553123376585_815135625184438395_o

Man grät, inombords…

Av , , 8 kommentarer 17

Det blev som jag förutspådde, teknikern från Umenet, ringde då vi var i Malå. Inte i kyrkan dock, utan då vi förflyttat oss till församlingsgården, så jag kunde då svara. Jag sa till honom att jag lämnat en nyckel, så han fick gå in själv och fixa felet, och det skulle han göra.

Nu är konvertern utbytt, och nu är vi inte bara utan internet, även tv:n är död….Tack för den, televerket!!! Och inte får man hjälp med det, under helgen, ännu mer tack!!!

Det gick då bra att köra till Malå, fast det var kallt…i bilen, under dom första milen. Jo, det där är ännu en sak, som drabbat oss, och säkert ingen annan (skrev hon och lät som Häxan Surtant). När det är minusgrader ute, så blåser det kall luft i fläkten, är det plus trettio grader, ni vet, den där värmen som kan vara under sommaren, då blåser den, all varmluft den bara har. Ja, man skulle nästan kunna ha med sig en grillkorv och värma den inne i bilen.

Nu googlade Nicco på detta under bilresan, då tårna började kännas som isbitar och man grät inombords då filmen, ”Barnen från Frostmofjället” spelades upp i huvudet. Det kan vara ett så enkelt problem, som att man måste lufta kylarsystemet. Men du, då hoppas vi på det.

Värmen kom, då jag vred upp gradantalet till något som bara heter Hi, och då blev det så varmt att vi faktiskt fick ställa ner den efter en stund, då vi började tro att det snart skulle floffa till och skjuta eldsflammor ur fläktarna (eller vad det nu heter).

Efter begravningen och minnesstunden, åkte vi till blomaffären där mamma skulle göra upp med betalning av hand rosorna. Och där fanns det grejer, ojoj, fina saker, annorlunda och roliga. Jag köpte dom här lasagneplattorna:

15036721_10154671784776585_3956340095486814990_nOch denna pasta:

15078605_10154671786221585_6391982258529229087_nSka bli kul att lägga den i en sallad :D Den behåller ju färgerna, då man kokat den.

Efter det tänkte vi att det var lika bra att göra bort middagen, så skulle vi slippa fler stopp på vägen hem. Det blev Byblos, och jag dristade mig till att testa nåt jag aldrig ätit förut, kolla bara:

14976772_10154669836541585_4522100452956113880_oPizza med renskav på, och lite roligt var det dessutom, då namnet på menyn, bara var pizza. Ett fel dock, sa servitrisen, dom hade glömt skriva dit namnet :D
Och min recension av den middagen blir klart godkänd, en av dom bättre pizzorna jag ätit, och lingonsylten, passade faktiskt in, om man bara tog lite, så där, ibland. Jag kommer definitiv att äta den igen.

15027468_10154671785461585_352559242793088433_nResan hem, gick också smärtfritt, men det är lätt ansträngande att köra i mörker, då man inte är van. Man koncentrerar sig på ett annat sätt, än då det är ljust ute. Så det fick bli en Alvedon till kaffet, och jag är glad att jag jobbar halvdag idag, och faktiskt imorgon med. Då får jag in lite sovmorgon i det hela, skönt!

Ser ut att bli en fin dag, idag, trots dom tvåsiffriga minusgraderna, tyckte Åke sa, -13,8 eller nåt sånt. Önskar er en trevlig lördag!

Det kan man ta, en sämmerdag!

Av , , Bli först att kommentera 13

Mitt personliga citat, enligt Facebook, och ja, det är väl sant:

94fff58ac765837820fac842003c44e6

Du har redan varit med om mycket i livet, men det har också gjort dig till den du är idag! Dessa erfarenheter är vägledande för dig och har gjort dig till en otroligt stark personlighet. Du låter inte något komma i vägen för dig vilket gör att andra alltid kan lita på ditt stöd!”

Jag tänker att vi alla, har varit med om mycket, konstigt vore det ju annars. Och att sånt vi upplever, stöter på, avhandlar, går igenom, formar oss till den vi är…inget konstigt, med det heller.

Sedan återkommer vi till detta med känslor, och att vi alla upplever dom, på olika sätt, och det kan man inte resonera bort, diskutera, ja, men inte radera. Jag äger, det jag tror på, det jag känner, och det jag vill. Men man kan också så vackert säga, att inget är hugget i sten, en människa kan ändra sig, och det vet vi nog allihop.

Se på mig bara, ingen träning (jo lite, hemma, så där sporadiskt), under 5 års tid, och nu är jag där igen. 3 dagar i veckan, och jag känner mig så nöjd efter dom pass jag gjort. Sen kollar jag i pärmen, vad som var sagt från början, att jag skulle göra, och sedan ökar man på.

Jag har med andra ord gått från lite, till mer, och det kommer att ökas på…kul! Och det var inget jag trodde, för över ett halvår sedan. Jag har ändrat mig :D

Jag och Winstone satt ute ett tag igår med, inte lika varmt som dagen dessförinnan, men det var i alla fall sol. Och nu pratade jag med Tina…medan jag njöt av solen. Dom hade lika fint därnere i Kungsängen, som vi. Nu är vi där igen, då allting inomhus, förfaller, jag menar, vem vill dra runt på en snabeldrake, då man kan sitta ute, eller städa i skåpar, lådor och andra skrymslen. Nä, nu läggs det mesta på is, åtminstone till en sämmerdag, då det kanske regnar, är kallt eller bara blåsigt.

Önskar er alla en fin onsdag!
945894_10207145857477646_3985379098943053911_nBild hittad på FB

Jag har hittat nåt!

Jag har hittat en naturlig vindtunnel:

Foto1932 Foto1934

Jag svär, 95 % av alla gånger man kommer och går genom den där tunneln så stormat det, oavsett, hur det blåser i övrigt. Ibland ser man riktigt hur Winstone får kämpa för att inte släppa efter och flyga ett steg bakåt. Likadant för mig med, och håret slår knutar på sig själv.

Men hur kan det bli så där? Har det med all nybyggnation där ovanför att göra, och hur vinden faller sig naturligt (om nu vind kan falla, kanske skulle skrivit hur den blåser eller fläktar, naturligt). Det blir ett jäkla drag i tunneln och akta er då det stormar på riktigt…att gå där då, är ingen lek :D

Jag vet inte hur det är med er men själv håller jag på vara måttligt till lätt överdrivet less på all blåst, det är ju nästan vareviga dag det ska blåsa. Myggfritt, ja det har vi ju hört några år nu, och det är väl en av dom få sakerna som är positivt, och att det blåser en lätt bris då temperaturen är över 25 grader, också ok, men annars, nä, nu får det vara nog, ”Våga vägra blåsten” (vad det nu kan hjälpa).

Annars vet jag inte vad jag har att meddela från The west side idag, himlen är jämngrå, åt det håll jag tittar nu, kom några droppar regn för en stund sedan, Winstone ligger och sover i soffan och katterna välte ut lådan (igen) klockan 05.30 i morse, med buller och bång.

Så nu arbetar jag på en ny plan, hur jag ska säkra upp kattluckan på ett bättre mer effektivt sätt *tänkatänkatänka*. Kanske viktigt att jag skriver att dom inte vill upp, för att dom vantrivs därnere, nej, Enya hänger ofta där efter att hon käkat sin mat och kollat läget på mellanplanet. Eloise är nog boven i dramat, och ALLT hon är ute efter är mat.

Så släpper jag upp dom, klockan 7, så springer hon och jagar mig tills jag serverat maten. Spelar ingen roll då jag öppnar dörren, tidsmässigt. Däremot försöker jag sprida ut deras måltider, en gång på morgonen och en till middagstid, så jag vill inte ge dom för tidigt, för då är det samma sak på eftermiddagen, det ska börja skrikas och jagas 3 timmar innan mat.

Enya är ju också jätterolig, hon älskar blöt mat, det får hon då, ibland, och hennes njurproblem kräver då en viss typ av mat, den är inte billig. Så ger jag henne en påse, hon vräker i sig allt på 5 minuter och sedan kräks hon upp det…jättekul!!! Det kostade väl en 3 påsar innan jag insåg vad problemet var, så numer, får hon bara en dutt av blöt maten och sedan får hon allt vackert vänta, snacka om hetsiga katter, allt ska ske med en gång.

002

008

644186_10151255991178132_1089688378_n

Önskar er alla en fin tisdag!

 

 

SPOTTA PÅ DEN!!!

Av , , 2 kommentarer 10

 

Jag och Tina tog oss runt Umestan igår, det var kallt, kan jag meddela, och det tog oss drygt 50 minuter, med tre stopp, då jag var tvungen att låta blodet rinna ner till knäskålarna, men hem kom vi.
Sen åkte jag upp på jobbet, måste ju fylla i tidrapporterna trots att man är sjuk, så jag hade med mig fika som jag bjöd på och en adventsblomma till chefen. Anneli gick av sitt pass så hon fick åka med mig, och vi tog en sväng ner på strömpilen innan jag skjutsade henne till tågstationen.
Ja, det finns ju, som ni vet, en hund på jobbet, kom på en liten incident som inträffade i våras. Ibland brukar nämligen chefen ha besök av en liten tjej, som är besläktad med henne. Tjejen tycker ju naturligtvis om att hålla på med vovven och vid det här tillfället hade hennes pappa och chefens f.d. man, gått ut på gården för att roa hunden med lite pinnkastning.
Nu var det tjejens tur och hon stod och skulle peppa hunden och få honom på hugget, hon låtsades kasta och tog nytt grepp, så föreslog då hennes pappa att hon skulle spotta på den. Va, sa hon och såg ut som det största frågetecknet i världen. JA, spotta på den, upprepade pappan. Nämen det jag väl inte göra??? JOOO, säger pappan och chefens f.d. i munnen på varandra, SPOTTA, på den!!!
Ok, säger tjejen, rycker på axlarna och spottar på hunden. Hahaa… jag som ni förstår var det pinnen hon skulle spotta på men hur stackarn skulle hon kunna veta att det var just pinnen dom menade :)
Ja, ingen kan och ju ha undgått att höra, känna och se, hur mycket det blåst och fortfarande blåser, därute. Våran fläkt på toaletten låter emellanåt som på en dragracingtävling, då dom håller på varva upp, det brummar och viner och snart kommer väl bladen i fläkten att lossna, med den hastighet den snurrar.
Så igår kväll då jag gick ut till soptunnan med en kasch, så upptäckte jag att fodralet till grillen, som går lös på några hundralappar, var spårlöst borta. Jag gick in och frågade Åke om han plockat bort det, men de hade han inte. Han gick runt huset och kollade men såg ingenting, kom in och klädde på sig varma kläder och begav sig ut på fodraljakt.
Han kom sig inte längre än till Tord och Camillas hus, där hade någon satt fast fodralet på deras staket, och vi gissar att det var Tord som gjort det, därav det kryptiska inlägget igår kväll :) Så nu är ordningen återställd, fodralet hemma på 1:an igen och grillen ska nu ställas in i bussen… japp, för vet ni vad, bussen blir kvar här i vinter, den står pall där den står. *SUCK*
Önskar er alla en fin lördag!

Halv hektiskt

Av , , 4 kommentarer 9

 

Ny dag, nya saker som ska göras. Igår vart det som halv hektisk dag, då jag skulle med chefen till lasarettet på ett inbokat besök. Vi träffade på Emma och mamma som sett att vi for in genom dörrarna, dom hade varit upp till pappa, sedan kom det en läkarklädd person smygandes efter väggen och jag hann fundera vad stackarn hon kunde vilja, hon tittade lite lustigt på mig och kom sakta framåt…då såg jag ju vem det var, kusin Anna. Det var ett tag sedan och glasögon hade hon så det var kanske inte så konstigt att jag funderade.
Sedan var det inte nog med att anmälan skulle göra på en annan mottagning på andra sidan och sedan skulle man spurta tillbaka, efter vi var klar där, tänkte ”klok-Maria” att vi skulle gå hem, för vi var liks i rullning så det var ju bara att gå det.
Bussen passerade visserligen då vi hade två hållplatser kvar, så det kanske blev hugget som stucket, men jag kände också en viss stress då vi byter arbetspass klockan två och klockan var nu två. Jag tror vi kom hem fem minuter senare, så det funkade ju ändå, men grejen var att jag hade andra saker ju skulle göra. Så det var bara att fortsätta spurta.
Ner på strömpilen och handlade, där träffade jag minsann en bloggläsare som skröt upp mitt skrivande och det är som sagt, alltid kul att höra att andra gillar sättet man skriver på, vem kunde ha gissat det för 30 år sedan då man gick i skolan och var som många andra elever, skoltrött och uppstudsig. Bloggläserskan talade dessutom om att hon kände Ingegerd sedan gammalt tillbaka, dom hade nämligen jobbat ihop på något som hette Caféterian.
Hem och påbörjade matlagningen då jag lovat att hämta upp mamma klockan fem, och innan dess skulle jag hinna äta middag. Vi åkte upp till pappa som numer är flyttad till NIVA men som förmodligen idag, kommer att flyttas till ortopeden, men inte innan dom vet att dom har personal som kan sitta med honom hela tiden.
Lite krångligt är det, tack vare alla hans skador, eftersom läkarna och sköterskorna är utbildade för en specifik sak, på NIVA sa sköterskan att dom var helt novis på ryggskador och kan därför inte hantera honom på rätt sätt vid förflyttning, därför ska han på ortopeden.
Nåja, det blir säkert bra till slut, man kan ju inte göra annat än hoppas på det. Efter besöket där var det bara att gasa iväg till bastun där vi inte var full styrka igår, men vi kan minsann hålla igång ett samtal ändå, inga problem. Jag kom hem vid halvnio tiden och kunde äntligen känna att man kunde slappna av.
Nu, mina vänner är det frukost och sedan blåser jag iväg på nya äventyr, önskar er alla en innehållsrik och lovande dag!
 

Vilket jädrans drag

Av , , 3 kommentarer 3

 

Jag stod och lagade mat för några veckor sedan, jag hörde ett pipande i lägenheten, gick runt för att lokalisera visselkällan men utan resultat. Åke kom hem och höll inte på att få upp dörren, när han kliver in lättar trycket och han säger, va f-n är det som tjuter, du skulle höra hur det låter i trappen.  I samma ögonblick slår fläkten ovanför spisen av och allt tystnar.
 
Där var alltså felet eller förklaringen. Jag kan numer inte ha på fläkten då jag lagar mat, det tjuter nå fruktansvärt i hela trapphuset och ljudet kommer från brevlådan och det lilla hålet där extranyckel ska in.
 
Jag skulle visa Theresé hur det blev när jag satte igång eländet. Vi stod där och garvade det är ju faktiskt lite komiskt sedan kommer Jennifer och hon öppnar brevlådan (ni som har hängt med vet att vi har en riktig brevlåda på insidan av dörren för att katterna inte ska få nöjet att äta upp vår post) och när hon sedan sätter in handen i brevinkastet så blir det världens blåst, hela håret fladdrade som om hon satt och åkte ned cabbat i 120. Om det skulle komma in en person i trappen då jag har på fläkten så skulle den människan riskera att dö av syrebrist innan dom kommer längst upp, så mycket blåser det *ironi*
 
Om, och jag säger bara om, det hade funkat åt andra hållet, alltså att det hade blåst ut från lägenheten så hade jag satt ner katterna i brevlådan, gått ut i trappen och sedan öppnat brevinkastet, då hade vi sluppit så mycket katthår härinne hehehe…
 
Ja jag vet inte hur man ska åtgärda det där problemet men att det är drag där vi bor, det kan ni hoppa upp och sätta er på. Ha en fin farsdag!