Etikett: Urban

Åkattraktioner 🎠 och andra hemligheter 💀

Av , , Bli först att kommentera 13

Pratade om olika åkattraktioner, då vi var nere i Järlåsa. Jag och min bästis, back then, Urban, gjorde en heldag på Grönan. Gissar att detta var 1982-83. Vi skrattade oss genom hela lustiga huset, jag kunde ju givetvis inte hålla mig på benen, skulle ha backat redan i den lustiga trappan upp, där jag lyckades tappa min jacka på en stackars kille som stod nedanför mig, haha. Han var dock snäll och tog med den upp.

Efter det föll jag i den snurrande tunneln man ska igenom, och tappar jackan igen. Vem tror ni kommer efter och plockar upp min jacka, samme kille, skämmigt!!


Sen skulle vi prova på något som hette centrifugen. Vi gick, alla in genom en dörr och därinne var det som att stå i ett rör. Det jag minns bäst, var vår reaktion på hur det såg ut…lite skabbigt, halvtrasigt golv. En ur personalen kommer in och bankar lite med en hammare, så säger vi till varandra, -Men tur att vi då har nåt att stå på!

Jojo, trodde vi ja. När det spann på som bäst sänktes golvet och alla hängde kvar som paralyserade flugor på väggen. En man i kavaj, inte nykter, kan jag säga, trasslade in sig i kavajen och hängde precis som om han satt i en stol, med kavajen över ansiktet.

Spikandet med hammaren, tänker jag idag, var förmodligen för att sätta lite skräck i alla som ville åka. Enbart för att göra åkturen mer hiskelig, än den redan var.

Vi skrattade nog efter denna också, och det fanns dom som förmodligen åkt den förut. Vi stod och kollade på andra som åkte, efteråt, och nån tog sig upp i liggande ställning, det såg galet ut. Googlade på centrifugen och hittade en som tydligen finns på Tom Tits experiment. Här försvinner dock inget golv.

Theresé hade hittat en annan bild på centrifugen, som hon skickade till mig. Här ser den dock mer annorlunda ut. Jaja, det finns säkert en hel uppsättning av olika modeller. Jag skulle aldrig sätta min fot i en sån, idag. Skulle inte kunna gå rakt efter nåt sånt. Så för mig räcker det med att snurra ett varv själv, på gräsmattan, så är jag körd.


Var med mamma igår och fick med mig några böcker hem. Bland annat Sibyllas hemlighet. Den väcker också minnen, från en svunnen tid. Min pappa fick denna bok av mamma, och då jag nu ser på framsidan, så fattar jag varför jag gillade den, eller vad tror ni 😆


Jag och kompisen Annica, smygkollade i den, vet inte om mamma, tyckte att det var något för oss barn att läsa. Hahaa, mm, så kan det mycket väl vara. Den innehåller en del lustigheter.


Kommer speciellt ihåg att vi fascinerades över hur man skulle kunna gå på svärd. Tur att vi inte hade ett gäng svärd, tänker jag idag.

Apropå då, och nu, hittade den här bilden i ett flöde, och visst kommer ni ihåg, hur man stod och fipplade vid skivspelaren. Men det gick…

Ikväll är det sista Gammlia, både stillastående och körning för dom som vill. Jag undrar vad vädret vill, jag, och hoppas att vi har en tumme med det, då det hade varit kul att få åka upp en sista gång för i år.

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Han fäktade oss i ansiktet med svärdet :O

Av , , Bli först att kommentera 16

Sist jag satt hos mamma och drack kaffe tog hon fram 2 album med sparade vykort. Jag hade bland annat skickat detta:


Och visst kommer jag ihåg Stockholms resan, ny T-shirt hade jag köpt, Lacoste, dyyyr, och den hade jag sedan på mig då vi senare på dagen, åkte till Gröna Lund.

Där hände det sedan saker i trappan på väg upp i lustiga huset och sedan i den rullande tunneln man skulle ta sig igenom, så min tröja var varken ren eller hel, efter den upplevelsen 😀

Min pappa fick sedermera ärva T-shirten, mamma lagade hålet och sedan levde de tröjan rätt så länge. Skulle inte ens förvåna mig om den ligger i nån garderob uppe i stugan eller i källaren hos mamma.

Kommer dock inte ihåg om vi gick och såg på den filmen, hm. Fast jag tror det, men är inte hundra.

Vi, jag och Urban, satt på slotts trappen och tog igen oss, då en vakt i full mundering kom fram med draget svärd och viftade framför våra ansikten och sa att vi inte fick sitta där :O

Jisses! Undrar vad han trodde att vi kunde utgöra för hot mot Sveriges konung, oh my lord! Eller så gick han på nåt, drogliknande eller så var han en helt grön novis, ej torr bakom öronen och jättenervös för att inte göra sitt arbete korrekt. Jag vet inte, men jag lär aldrig glömma bort det där.

Mja, kanske var bra då, vi lärde oss i alla fall att man sitter inte på trappen till kungahuset, för då djävlar!!! 😀

Ett av minnen på FB var denna bild, som kommer från tidningen Kommunalarbetaren och ritas av Berglins, och så här är det på fredagarna hemma i vår soffa:

Jag lovar, vi ifrågasätter hela tiden vem f-n som kan veta det där, och varför skulle nån ens veta det???

Ja, med facit i hand så kan jag säga att om en kunglig vakt, med långt svärd, hade varit med på lektionerna i skolan, så kanske jag hade vetat ”det där”, haha, faktiskt!

Fick ett paket från TorrelivingTina igår, dom fantastiskt underbara kryddorna, och ja, jag vet, salladskryddan är Niccos 😀

Och enligt medföljande kort är det bara att sätta igång kaffepannan, för snart har hon tjänat ihop sina första miljoner och tänker köpa ett privatflyg 😀

Tack för paketet, Tina <3

Ha en fin torsdag, allihop!

Bakom stängda dörrar!

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag trotsade min mobils uppmaning (nästan i alla fall) om att hålla mig inomhus på grund av duggregnet, och satt ute på bron igår, det var sååå varmt, vill jag lova. Och då solen försvann, vid lunchtid, var man lite tacksam över det också, jag har som svårt att gå in, så länge solen skiner.

31318314_10156243474416585_7507394475954536448_nVille ta ett varv med snabeldraken, då det kändes grusigt på golvet, samt fixa lite andra småsaker, som att köpa nåt gott till kaffet för att fira Theresé, därnere i Järlåsa, och det gjorde vi på kvällskvisten:

31224054_10156244741446585_7252374028181045248_nMamma ringde vid middagstid och frågade om jag fått nåt mms, från brorsan. Nä, sa jag och lät lite frågande. Dom hade nämligen varit där för att köra bort lite skrot, bland annat en dörr jag hade in till mitt rum, som var fullklottrad, alltså, ja, då hon sa det så poppade minnet upp, den dörren hade jag totalt förträngt.

Men, sa jag, fick jag skriva på dörren? Fick, sa mamma, nej, det tror jag inte, men du gjorde det ändå…med spritpenna, dessutom…ojoj 😀

Så fick jag plötsligt bilden skickad via messenger och se, här är ju the biggest art work, ever 😀

30944363_2102518056431364_1176323213_nJaja, det är ju tur att man kan skylla på att man var ung, men vart fick man allt ifrån, hahaa… Och så kul med namnen, några som man glömt och andra som finns kvar för evigt. Urban, som tydligen käkat 17 ägg vid julbordet, och Richard rättrådig, en granne i vårt hus, Lina, en tjej som gick i vår klass, men som sedan bara försvunnit, jag har aldrig sett henne efter skoltiden.

Bulten finns med, Tobbe, även han en klasskompis jag aldrig stött på efteråt, Tigern som på den tiden dejtade min bästa kompis Annica, och kusin Anna är med på ett hörn.

Då börja man undra vart alla tog vägen, vad hände, vad jobbar dom med, vart bor dom? Kul att se den igen, men nu är den ett minne blott. Fast den finns ju på bild 😀

Hoppas solen lyser lika starkt på er som den gör här…just nu i alla fall, och att fredagen blir en toppen dag!

Vårt place, uppe vid vattentornet!

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag och Winstone, bjöd in oss på kaffe hos mamma på Mariehem, igår. Och då vi lämnade henne så tog vi en promenad upp till vattentornet. Det var längesedan jag var där, och min skolväg, gick ju där i skogen, under 3 års tid då man var stationerad på Bräntbergsskolan.

Jag hade ju även en hund, på den tiden, då man var Mariehemsbo, Lady, eller Tolletott, som hon också fick heta:

fdf 010 fdf 013Så med henne var man åtskilliga gånger däruppe och vandrade på.

Vattentornet var också en samlingsplats, för oss, ungdomar. Vet inte om jag skrivit om detta förut, inte otroligt, men här kommer det i så fall, ännu en gång 😀 Jag och min bästa kompis på den tiden, Urban, gick runt där för x antal år sedan och var nyfikna på den där kullen, på baksidan av vattentornet. Det finns ett rör som sticker upp där, och gör så, än idag:

2016-10-17 14.00.06 2016-10-17 14.00.45 2016-10-17 14.00.48 2016-10-17 14.01.32Av någon anledning, var den lilla fyrkantiga pansardörren öppen, och detta fick vi ju naturligtvis se. Man kunde krypa in i en liten gång, det var inte ståhöjd därinne. Kröp man fram, låt oss säga 2 meter, så öppnades det upp lite och där var som en rund kula, om man kikade ner, med 3 bänkar som gick runt där man kunde sitta och en hylla på ena sidan.

Kulan var vattenfylld upp till bänkarna, det luktade rost och vattnet var rostfärgat. Det där, mina vänner, blev ju jätte spännande, vilket fynd!!!

Jag och Urban fixade hinkar, trasor, säkert nåt ”luktagottmedel” och begav oss dit upp, värsta städpatrullen…och rensade upp i kulan, tömde ut allt vatten och donade på. Vilket mys ställe det blev 😀

Ryktet spreds, givetvis, och avundsjuka, väcktes…vi hade satt på ett eget hänglås, på den där dörren. Så det var liksom vårat place, tyckte vi. För ett tag, i alla fall. En dag då vi kom upp dit, så hade låset bytts ut. Och ett annat gäng hade tagit över. Deras lycka över att ha ”stulit” vårt place, blev dock kortvarig. Deras lås byttes också ut, och nu var det nog allt kommunen, eller vem som nu äger detta, som låg bakom och hade återställt ordningen.

Ja, vi fattade nog då, att detta inte var nåt som vi fick göra, men tyckte väl att det var onödigt att ha ett sånt där ställe, utan att det skulle kunna användas 😀 Nåja, jag gissar att det vi gjorde, numer är preskriberat. Och jag kan meddela att kulan, inte finns där längre, nu är i alla fall dörren övervuxen, …eller borttagen, vem vet, jag tänker då inte ta med en spade och kolla om jag hittar dörren igen.

Avrundar med 4 bilder som min pappa tagit, 67-68, från vattentornet. Och med dom önskar jag er en trevlig tisdag!

011-1024x768 012-1024x768 013-1024x768 014-1024x768

Vi kunde ha blivit efterlysta!

Av , , Bli först att kommentera 10

Det blev prat om resor till andra länder, och hur det kan skilja sig från förr, och idag. Saker som ändras, hur man gjorde då, och vad man har att välja på nu. Även sakerna man tog med, finns ju i uppdaterade versioner, och är i många fall bättre.

Jag och en kompis, Urban, skulle ju lifta till söderhavet, typ, nå, det blev i alla fall Tyskland. Med start här i Umeå, och en lastbils färd ner till Göteborg. Vi hade ryggsäckar med oss. Och direkt då vi klev av båten i Danmark, så kände jag att det där med ryggsäck, det var inget för mig (precis som att ha mössa på skallen…fy 😀 ).

Vi slog våra kloka ihop och skulle komma på hur vi kunde lösa det där problemet. Dessutom, tänkte vi, att det kanske hade varit bättre att tågluffa, så vi knatade in på en tågstation för att fråga om man kunde köpa tågluffarkortet.

Nej, det gick inte, utan i så fall hade vi varit tvungna att ta båten tillbaka till Göteborg, och införskaffa kortet där. Men, jag kom då på att jag skulle fråga om jag kunde få hyra in min rygga, där, på stationen.

Nu var det lite språkförbistringar, och efter en del hackande hit och dit, så ok, det gick bra. Vi kunde ju som inte säga exakt, när vi skulle komma tillbaka, men på 1-2 veckor. Så jag packade om mina grejer, och fick ner det absolut viktigaste i en hederlig kasch, och sedan begav vi oss av på äventyr.

Vi kom tillbaka, efter x antal dagar, tror att det var 10, men kommer inte ihåg exakt. Killen på stationen var lätt upprörd och lite skakad. Vi fattade ingenting, utan trodde att vi kommit överens om tiden, och att det skulle dröja nån vecka eller två. Efter en del tjorvande fick vi då klart för oss, att han, killen, trott att det rörde sig om 1-2 timmar, inte veckor, och han hade varit i valet och kvalet om han skulle ringa polisen och anmäla oss saknade…ojoj, så det kan bli 😀

2016-08-08 09.10.26 2016-08-08 09.10.37 2016-08-08 09.12.04Förstår ju vilket dilemma vi lämnade honom i, men tur för oss att vi inget visste, ibland kan man ju få vara så där, lyckligt ovetandes om saker 😀 Och historien fick ett lyckligt slut, och han kunde sova gott, igen.

Och jag avrundar med ett grattis till Mats ”Tigern” Boström, som fyller år idag, han kan skymtas, där bakom min axel, han med solbrillorna på:

0332Önskar er alla en toppen måndag!
funny-quotes

En enkel…väldigt enkel

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag, Nicco och en kompis till henne…ska inte nämna nåt namn, men det börjar på Oliv…och slutar på a, var till Avion i veckan. Jag strosade iväg och gjorde det jag skulle, och dom gick åt ett annat håll.

Sedan möttes vi vid Espressohouse, för att ta en kaffe. Och kaffe idag, är inte ”bara” en kaffe, det är ju för fasen en djungel, av olika sorter. Jag och Nicco slog på stort och testade en kall kaffe med mjölk, och Oliv…a went all in, och beställde en espresso.

 Hon fick frågan om hon ville ha en dubbel, men då såg hon väldigt skeptisk ut, och sa: ehhneeej, jag tar en enkel.

Det fick hon…en väldigt enkel, liten halv, munfylla med kaffe. Hahaa…vi skrattade gott, för hon tänkte inte på vad en espresso är, och man kan ju faktiskt undra. Nu togs inga kort, men så här såg den ut:

lsBilden hämtade jag HÄR

Och jag kan ju lugnt säga att hon blev aningens besviken, hon trodde att hon skulle få en typ, caffe latte, ja jisses, vad vet man.

Jag kommer i alla fall ihåg min första och förmodligen sista, espresso. Jag och en killkompis, Urban, var i Tyskland, och vi parkerade oss på ett litet café och beställde kaffe…trodde vi. Och in kom dom med världens minsta kopp med världens starkaste kaffe. Vi trodde först att dom skämtade, men tordes inte säga nåt, det var ju en del språkförbistringar.

Känns lite löjligt att hålla i en sån där ”dock kopp”. Nå, det finns ju uppenbarligen en efterfrågan på detta, och som jag har förstått det, så är det en typ av kaffe shot, något för den verklige kaffedrickaren och finsmakaren…typ.

Ja vi har då alltid kört med kok kaffe och kommer antagligen att fortsätta med det. När vi är på tävlingar, blir det dock bryggkaffe, enklare att göra sig av med kaffesumpen. Och idag, har jag hunnit få mig 2 koppar…och fler lär det bli 😀

2016-04-27 10.07.51 2016-04-28 08.07.59Önskar er alla en fin lördag…förutom vädret då, som ser halvdåligt ut.

En skräckfylld upplevelse

Av , , 2 kommentarer 5

 

Jag satt på ”gammgården” i tisdags, med några av grannarna vi hade förut. Bland annat Ingrid, som har sin rullator som stöd på sina promenader samt ett väldigt behändigt fordon att få hem saker i.
Nå, då hon gick iväg, kändes hon sig lite instabil och hon uttalade då en önskan om en hund, det hade varit något för henne. Nu fick hon inte riktigt medhåll, då vi alla vet hur en hund kan rycka och dra.
Nä, sa Jan A, en vandrade pinne kan du ha, den gör inte så mycket väsen av sig och drar nog inte omkull dig heller. Vilken syn hade inte det varit 🙂 Om man fått tag i en bauta stor vandrande pinne som fått sitta fram i korgen.
Nä, usch, jag tyckte ju inte om spindlar förut och dom där är snubblande nära att påminna om en sådan. Min gamle kompis Urban, som jag alltid hängde med förut, hade just vandrade pinnar, och jag gillade dom inte speciellt, nämnbart mycket. Han försökte nog vara snäll och ville ge mig en drös med ägg i tron om att jag skulle vilja ha ett gäng, men inte då, dom fick vara.
En av hans pinnar var rätt så stor (fråga mig inte heller vad man egentligen har dom till) och han satt och hade den på handen. Jag höll mig på stort avstånd, sen satte han ner den på sin säng och gissa vem som vände sig om mot mig, där jag stod, precis som om det inte räckte med att jag var i samma rum, sen stegrade han, upp på sina bakersta ben och det såg ut som om han hade tänkt hoppa, och det var det, då åkte han in i glasburen igen annars hade Maria gått hem 🙂
Och det, mina vänner, var en skräckinjagande upplevelse!
Vi hade Jan A, Ingegerd, Birgitta och Fred, här på kaffe igår, vi hann innan regnet, så vi satt ute. Men kallt blev det i snålblåsten. Efter middagen åkte vi upp på Gammlia som hade sin första träff, så här är några bilder på det:
Och den här bilen, var så liten att även fast vi bara satt en liten bit ifrån och jag hade zoomat in det jag kunde på kameran, så rymdes hela bilen i rutan, otroligt 🙂

Och som om det inte räckte med fordon, så var det också stadsrally igår och en del bilar passerade utanför oss:

Önskar er alla en fin torsdag!

Man förstår nog, språket till trots

 

Igår gjorde vi en påskutflykt, jag och chefen. Vi åkte till Mariedal där jag bjöd henne på en fika på café Victoria, sen gick vi in på buketten, fortsatte upp på Mio, och avslutade på Kupan. Det var trevligt och dagen gick rätt så fort.
När Nicco kom hem stod hon och pratade om skolan och samtalet gled över till språk, både spanska och engelska. Och vi var överens om att om man bara vågar prata så är det knappast ett problem, det kan ju komma en utlänning och snacka knagglig svenska så tycker man ändå dom är duktiga som kan göra sig förstådda.
Kommer osökt att tänka på en snubbe som kom in på Värsåsvillan då jag jobbade där. Han ville veta lite saker om husen som vi sålde och givetvis snackade han bara engelska, hm…
Hur skulle jag enklast förklara ordet nyckelfärdig, har sagt detta till andra som genast svarat: Keyready! Ja, direktöversatt ja, men han begrep väl inte vad det i sin tur betydde. Fågelband ingick, mjo ni, a birdband is free, eller? Nå, det gick bra men ett ord, kan ta tio ord att förklara.
Jag och en killkompis (nu får ni säkert läsa nåt jag redan skrivit tidigare, men so what), liftade ju ner till Tyskland, en gång för längesedan. Jag med min skoltyska som jag läst i två futtiga år, var vi inte mycket hjälpt av, vad skulle dom begripa med dom enkla fraserna om vad man hette och vart man bodde.
I alla fall var vi på väg mot ett ställe som hette Brunnsbuttel, en bil stannar och Urban öppnar dörren och ska säga namnet på staden vi ska till, men säger fel: Bratwurst?
Gubben i bilen tittar frågande på Urban som nu upprepar ordet: Bratwurst? Jag bröt ihop totalt och börjar gapskratta samtidigt som jag ska förklara för Urban att han står och säger korv till gubben, han tror väl att du håller på svälta ihjäl, säger jag mellan skrattattackerna. Allting ordnade sig i varje fall, vi fick lift och till och med erbjudande om mat och husrum hos frun och honom, om vi inte skulle få någon mer lift den dagen, det var ju vänligt men vi tog oss till målet, språkförbistringarna till trots 🙂
Nu ska jag göra lite smygreklam om klubben Nailheads, som har sitt årliga swapmeet idag, klockan 9 öppnar dom portarna och dom håller till i klubblokalen på Spårvägen 6:
Önskar er alla en fin lördag!
Maria Lundmark Hällsten