Den stora nyheten i gårdagens upplaga av Dagens Eko är de skenande kostnaderna för att lösa lärarbristen i de kommunala skolorna genom att hyra in behöriga lärare via bemanningsföretag – Något som drabbar landets kommuner väldigt hårt och dränerar deras många gånger svaga ekonomi.

Inslaget i Dagens Eko berättar om hur bland annat bemanningsföretaget Lärarförmedlarna arbetar intensivt för att dammsuga marknaden på lärare att för att ha tillräckligt många lärare att hyra ut.

Lärarförmedlarnas mål är att organisera så många lärare som möjligt och deras målgrupp är alla lärare – Även sådan som redan har en anställning i dagsläget. Lärarförmedlarnas lockbete för att få redan kommunanställda lärare att lämna sin anställning som kommunanställd lärare är lönenivåer på 50.000 kronor per månad eller mer.

Att den typen av beteende leder till kraftigt ökade samhällskostnader är en självklarhet och därför är min inställning att vi som regeringsbärare måste reagera genast och lösa problemet med bemanningsföretag inom skattefinansierad verksamhet innan det är för sent och åsamkar samhället onödiga extrakostnader.

Att lärare ska ha en bra lön tror jag att de allra flesta håller med om – Därtill en bra arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning.

Ragnar Sjölander från Lärarnas Riksförbund tycker i samma intervju att detta fenomen är dåligt och att mycket av de pengar som är avsedda för skolan går till andra aktörer och annan verksamhet än kärnverksamheten i skolan. Därtill att det leder till sämre arbetsmiljö och skapandet av ett A och B-lag i skolan.

Dagens Eko har undersökt saken noga och påvisar att kostnaden för inhyrd pedagogisk personal i Stockholm stad och Göteborg nästintill fördubblats mellan 2015 och 2016 – Från 73 miljoner 2015 till 140 miljoner 2016. Hittills i år har dessa två kommuner lagt ut 90 miljoner på inhyrd personal vilket tyder på att utvecklingen fortsätter.

Detta måste stoppas med alla tillbuds stående medel och för egen del kan jag till och med tänka mig att överväga ett totalförbud mot bemanningsföretag och personaluthyrning i skolans värld.

Exakt hur vi ska lösa problemet med bemanningsföretagen som verkar inom offentlig sektor och därmed ökar samhällets kostnader måste upp till ordentlig debatt. Därför hoppas jag att Stefan Löfven tillsammans med Gustav Fridolin lyfter frågan snarast.

Jämsides med detta tycker jag att det är viktigt att vi har en ordentlig debatt om hur avregleringar och konkurrensutsättning påverkat det offentliga och våra skattepengar. I den debatten ska debatten breddas och inte enbart handla om bara kostnaden för själva uppdraget utan även alla kringkostnader som följer med när det upphandlas.

Exempel på sådana kostnader är samhällets kostnader för de som blivit arbetslösa, samhällets kostnader för de som blivit sjuka på grund av hög arbetsbelastning och inte minst samhällets kostnader för att övervaka att de som vunnit upphandlingen utför de arbetsuppgifter de är ålagda att utföra.

Gör vi det är min övertygelse att det som tidigare ansågs som en vinst för samhället och skattebetalarna istället visar sig vara dyrare än tidigare och en förlust för samhället och alla oss skattebetalare.

Den ”fria marknaden” har jag inget emot så länge marknadskrafterna konkurrerar på det som är den ”fria marknadens” normala spelplan – På den offentliga marknaden fungerar aldrig de fria marknadskrafterna av den enkla anledningen att de inte behöver bära de merkostnader de när de verkar där åsamkar samhället.

Därför är min åsikt fortsatt att offentlig sektor och dess verksamheter ska skötas av det offentliga i egen regi utan privat inblandning – En åsikt som stärks än mer genom dagens rapportering i Dagens Eko.

Den insikten tycker jag mig finna mer och mer bland samhällsmedborgarna och min förhoppning är att dagens rapportering i Dagens Eko ska fungera som en väckarklocka som får oss som samhälle att säga att nu får det vara nog.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Ju närmare kyrkovalet vi kommer ju fler debattartiklar och tyckande i andra former rörande det kommande kyrkovalet ser vi.

Helt dominerande är inlägg i en eller annan form från människor som på ett eller annat sätt är aktiva i POSK (Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan) och då med det gemensamma att de kritiserar politisk inblandning i Svenska Kyrkan.

De som anför att partipolitiken ska hållas utanför Svenska Kyrkan har inte förstått varför detta är viktigt som jag ser saken.

För mig är det självklart att det även fortsättningsvis ska finnas åtminstone en kyrka som styrs av samma politiska värderingar och samma demokratiska spelregler som samhället i övrigt – Lika självklart är det att den kyrkan ska vara Svenska Kyrkan.

Huvudskälen till varför anför jag nedan.

Precis som många anför, bland dem Leif Hognert i en debattartikel i gårdagens VK så var Svenska Kyrkan under mer än 400 år vår statskyrka. Som sådan fungerade den mycket bra och som en självklar balans mot alla andra kyrkor och kristna samfund som har det gemensamt att de inte är öppna för alla och att det i regel kostar pengar att vara med i dessa samfund.

Att Svenska Kyrkan behövs som motvikt till allt detta tycker vi Socialdemokrater är viktigt.

För mig är det oerhört viktigt att det finns en kyrka i Sverige dit alla är välkomna oavsett vem man är och det är därför vi tycker att Svenska kyrkan även fortsatt ska vara en kyrka öppen för alla – En kyrka där sexuell läggning, etniskt ursprung, könstillhörighet och andra aspekter inte spelar någon roll för möjligheten att söka gemenskap med Gud och med andra människor.

Det är den rollen jag ser som viktig för Svenska Kyrkan – Rollen som mötesplats. En öppen mötesplats för människor som söker gemenskap med Gud eller bara med andra människor. En mötesplats där man kan hitta en samtalspartner för att bryta sin ensamhet. En mötesplats som innebär en fristad från jäkt, stress och ekonomiska krav.

För mig är det viktigt att Svenska Kyrkan även fortsatt är en mötesplats där alla oavsett vem de är kan få hjälp till samtal och någon som lyssnar på dem utan att lägga andra värderingar på människor annat än att de är en människa av kött och blod med samma värde som alla andra människor.

Kyrkan ska kort och gott vare en fridens boning dit alla kan gå utan att dömas eller fördömmas eller bli direkt påminda om att de inte är något värda.

En annan viktig Socialdemokratisk ståndpunkt är att barn & ungdomsverksamheten i Svenska Kyrkan ska vara helt avgiftsfri så att den är tillgänglig för alla oavsett behov och oavsett ekonomisk styrka – Dvs. styrd av behov och inte av pengar.

Att POSK inte ser en avgiftsfri kyrka som något självklart har jag fått mig återberättat av många partikamrater som är verksamma inom kyrkopolitiken och att bygga vidare på den ståndpunkten vore förödande.

Med det anfört tycker jag att det vore oerhört synd att det enda samfund vi har i Sverige som kan garantera allt detta ska riskeras genom att styras av människor som sätter andra värden än kärlek, solidaritet och alla människors lika värde före allt annat.

I Sverige behöver vi en kyrka som genomsyras av partipolitik och samma värderingar som gäller för resten av samhället – Att stänga dörren till en sådan kyrka är inte önskvärt. 

Om de som är medlemmar i POSK önskar den typen av kyrka tycker jag att man ska söka medlemsskap i någon av alla andra kyrkor som finns då dessa i sin struktur och till sin uppbyggnad är den typ av kyrkor som POSK vill göra Svenska Kyrkan till.

Svensk Kyrkan är inte till enbart för kyrkans anställda och för de som är verksamma i POSK eller har en grundmurad och djup Gudstro – Svenska Kyrkan är till för alla på lika villkor och ska den rätten kvarstå bör du lägga din röst på Socialdemokraterna eller möjligtvis på Centern i det kommande kyrkovalet som går av stapeln den 17 september.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Nyss hemkommen efter en lång arbetsdag känns det tillfredsställande att hitta en artikel i VK.se som relaterar till en undersökning gjord av EU-organet Eurobarometern angående européernas syn på en gemensam migrationspolitik för hela unionen – Resultatet av undersökningen visar att nästan 7 av 10 vill ha en EU-gemensam migrationspolitik.

Undersökningen är gjord i hela unionen och resultatet av den är till och med bättre än jag vågat hoppas på även om jag aldrig tvivlat på att det är så européerna vill ha det gällande migrationspolitiken.

Artikeln finns på följande länk: http://www.vk.se/2070146/europeer-vill-ha-gemensam-migrationspolitik

Det enda EU-landet där en majoritet är emot en EU-gemensam migrationspolitik är Tjeckien där 56% är emot – Även om skepsisen är större i länder som Polen, Ungern och Estland än i övriga EU-länder så är även en övervägande del av medborgarna i dessa länder för en EU-gemensam migrationspolitik.

Största stödet för en sådan finns hos medborgarna i Tyskland, Nederländerna och Spanien där över 80% av medborgarna föredrar en EU-gemensam migrationspolitik. I Sverige är stödet för en sådan 76%.

Enligt artikeln är den fråga som ställdes ”Är du för eller emot en gemensam europeisk migrationspolitik? Med svarsalternativen – För, emot och vet ej”.

Att en gemensam migrationspolitik har så brett stöd bland européerna gör mig glad då det visar att det jag länge påstått sammanfaller med en väl utbredd uppfattning bland Europas invånare. Dessutom visar resultatet att den förhandsinformation jag fått från mina källor i EU var helt korrekt.

Med den inställningen finns gott hopp inför framtiden och ett stort stöd för att EU precis som jag anförde i ett blogginlägg häromdagen bör och ska vidta sanktionsåtgärder mot de regeringar som vägrar följa EU:s beslut om hur de migranter som finns i EU ska fördelas mellan medlemsländerna.

Artikeln påpekar att det ligger ett förslag till en permanent lösning för hur asylsökande automatiskt ska omfördelas mellan medlemsländerna på EU-lagstiftarnas bord om det dyker upp en ny flyktingvåg likt den 2015.

Att lagstiftaren fattar beslut i den frågan och det snabbt tycker jag är viktigt.

Att det beslut EU-kommissionen är i färd med att fatta har brett folkligt stöd i unionen är bra och ett tecken på att nationalistiska och högerpopulistiska partier och deras uppfattning i frågan är passé bland Europas medborgare.

Att det förhåller sig på det sättet gläder mig storligen och visar enligt mitt sätt att se på saken att jag har helt rätt när jag påstår att nationalistiska och högerpopulistiska partier runt om i Europa befinner sig i en nedåtgående spiral.

Européen i gemen tycker inte att vi ska kasta ut invandrarna från Europa – Snarare att vi ska välkomna dem solidariskt.

Därför vill jag avslutningsvis rikta ett stort tack till alla kloka och framsynta européer.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Dagens inlägg tar på nytt upp en av mina hjärtefrågor – Den om att de som ställer sig på arbetstagarnas sida och löser arbetstagarnas vardagsproblem kommer att få arbetstagarna med sig och erhålla deras röster i kommande val.

Att ställa sig på arbetstagarnas sida innebär i min värld att se till att arbetsrätten stärks och att skadliga fenomen som visstidsanställningar, delade turer, närvaro på arbetet utan betalning, urholkade LAS-regler och andra för arbetstagarna skadliga fenomen åtgärdas genom politiska beslut och politisk handlingskraft.

Den sortens politik stod vi Socialdemokrater alltid för historiskt och den sortens politik står jag såsom varande Socialdemokrat av idag bakom helt och fullt.

Min förhoppning är att vi som parti framgent kan påvisa för landets arbetstagare att vi Socialdemokrater tar ansvar för deras väl och ve i alla lägen där vårt politiska inflytande så medger – Därtill att vi kämpar för att få det inflytandet där vi inte har det idag.

Med det sagt vill jag att vi Socialdemokrater verkar för följande förändringar och kommunicerar dessa med väljarna på ett sätt de förstår och kan relatera till:

1. Att anställda som berörs av en upphandling av offentlig verksamhet alltid följer med till den vinnande entreprenören och att denne ska ha tillsvidareanställning på heltid som norm för sina anställda.
2. Att vi både i den verksamhet vi driver i egen regi och i upphandlad verksamhet redan vid upphandling ska kräva att all den tid en arbetstagare tillbringar på jobbet jämte 1 timmes avdrag för rast ska vara betald arbetstid.
3. Att krav ställs både i egen och upphandlad verksamhet om att fenomen som sovande natt där full betalning inte utgår eller rast utöver 1 timme som inte är fullt ut betald inte får tillämpas.
4. Att delade turer inte får tillämpas med mindre än att den anställde själv så begär.
5. Att LAS ändras så att den återfår sin ursprungliga form och betydelse.
6. Att visstidsanställning slopas som anställningsform.

Kan vi genomföra dessa för landets arbetstagare viktiga förändringar till det bättre så är min övertygelse att alla arbetstagare som på ett eller annat sätt känt sig svikna av oss Socialdemokrater återvänder till fadershuset av den enkla anledningen att en röst på Socialdemokraterna är bäst både för dem själva och för deras familjer.

Därtill vill jag som jag tjatat om många gånger tidigare se en ordentlig ideologisk debatt som slutar fokusera på sakfrågor ryckta ur sitt sammanhang – Detta för att istället fokusera på ideologi och den plan för samhällsbygget som ideologin formulerar.

Ska Sverige och svenskarna på nytt återfå hoppet och framtidstron måste vi bort från den sorts politik och den sorts debatt som enbart styr individer till att först se till sitt eget bästa innan man tittar på vad som är bäst för kollektivet.

Ska Sverige och svenskarna må bra och känna framtidstro – Framförallt på lång sikt och ska samhället bli mer jämlikt kan människors fokus inte ligga på vad som är bäst på individnivå – Ska det bli verklighet måste fokus alltid ligga på vad som är bäst för kollektivet och folkflertalet.

Min förhoppning är att det är i den riktning jag förespråkar vi är på väg – Åtminstone känner jag stort hopp om att så är fallet när jag pratar med våra yngre som insett att egoism och girighet på individnivå är skadligt för samhällsutvecklingen – En inställning som förövrigt delas av många äldre med stor livserfarenhet.

Därför är mitt budskap till alla och framför allt till mina partikamrater följande – Låt oss tillsammans fokusera på Sveriges bästa så kommer det per automatik att leda till det långsiktigt bästa för alla.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag har ägnat en stor del av dagen åt att analysera Jan Hägglunds genmäle på mitt mot honom kritiska blogginlägg – Därefter till att föröka förstå budskapet och hitta den ”röda tråden” i Jan Hägglunds genmäle. 

Föga förvånande hittade jag ingen ”röd tråd” i Jan Hägglunds resonemang – Detta trots att jag pausade mina funderingar för att finnas till hands i Broparken för att prata Socialdemokratisk kyrkopolitik och Socialdemokratisk framgångspolitik med väljarna innan jag återupptog funderandet.

Däremellan han jag med ett besök på Nolia som även det innehöll många politiska diskussioner med människor jag hade förmånen att möta på området – Bland dem de som funderade på om jag tänkt bemöta Jan Hägglund vilket jag tillstod att jag självklart kommer att göra när jag är redo och har tid.

Väl hemkommen fortsatte jag att leta den ”röda tråden” i Jan Hägglunds resonemang och även denna gång tvingades jag dra slutsatsen att anledningen till att jag inte fann den beror på att den inte finns.

I stället för att bygga på ett konsekvent resonemang och en ”röd tråd” är Jans svar spretigt och drar i väg i alla möjliga riktningar utan att komma till någon konkret slutsats.

Det jag tvingas göra är att konstatera att Jan Hägglund inte inser att det är fullt möjligt att som parti vara otrogen gällande vilka metoder man använder för att nå de ideal partiets ideologi förespråkar utan att gå emot idealen.

Som varande Socialdemokrat är det precis det jag gör och jag vet dessutom att densamma gäller för mina partikamrater i kommunledningen.

Skillnaden mellan mig och Jan Hägglund är att Jan felaktigt utgår från att kommunen måste bygga allt som ska byggas i framtiden i form av skolor, förskolor och äldreboenden mm. i egen regi – Därtill genom egen finansiering – Detta medan min inställning är att det är byggandet i sig som är det viktiga inte vem som äger byggnaden.

För mig är det inte ägandeskapet till byggnaden i sig som är det viktiga. Det som är viktigt för mig är att byggnaden/lokalen byggs och att brukandekostnaden för kommunen är densamma som om den byggts i helt egen regi – Därtill att den verksamhet som ska bedrivas sker i kommunal regi och inte i privat regi.

Sedan är min utgångspunkt att vi som kommun ska ställa högre krav på de som vill öppna friskolor – Detta genom att styra dem att etablera sig i sådana stadsdelar och kommundelar som vi vet har framtida behov av skolor och förskolor.

Så länge LOV finns kvar som reform och därmed som anledning till fördyringar för samhälle och skattebetalare är min grundinställning att kommunerna ska ställa krav på de privata utövare som önskar verka inom offentlig sektors verksamhetsområde.

Med denna förklaring som grund övergår jag härmed till att bemöta Jan Hägglunds svar till mig:

I sitt genmäle mot mitt inlägg beskyller Jan Hägglund mig för ”att skapa den motståndare jag vill ha och för att lägga åsikter i hans mun som han aldrig framfört” – Det påståendet ska givetvis inte få stå oemotsagt då jag på inget sätt handlat på det sätt Jan Hägglund antyder.

Allt jag gjort är att läsa det Jan Hägglund och Arbetarpartiet anförde i det blogginlägg jag bemötte och där jag konstaterat att Jan Hägglund bygger sitt tyckande på helt felaktiga slutsatser och på en felaktig grundinställning.

Möjligen har Jan rätt i att jag inte i detalj berättade varför jag skrev som jag skrev och varför jag beskyllde honom för att bygga sina åsikter på felaktig grund – Därav förklaringen och förtydligandet i början av detta inlägg.

Jan – Låt oss börja med Navet och dess placering vid Vasaplan som var och är noden för kommunens kollektivtrafiksystem. Min fasta och fulla övertygelse är att både föräldrarna till barnen och de barn & ungdomar som tar sig till badhuset med hjälp av kollektiva trafiklösningar är jättenöjda över Navets placering.

I stället för att som tidigare stå ute med istappar i håret en kall vinterkväll funderandes på vart busshållplatsen till den buss de ska ta är belägen – Eller än mer fundera på om och när bussen går kan de nu med enkelhet ta bussar i alla upptänkliga riktningar under de tider Navet är öppet utan att utsättas för kyla och istappar i håret.

Jan – Låt oss därefter titta på Väven och hur mycket det bygget adderat och tillfört till Umeås redan rika kulturliv.

Signalen från i princip alla människor jag träffar är att Väven är ett oerhört stort lyft för Umeås kulturliv. Inte nog med att man kan sitta och läsa sin bok eller tidskrift med en storslagen vy framför ögonen – Därtill kan man om man är intresserad av kultur tillfredsställa de behoven utan att pälsa på sig och byta byggnad.

Skulle man bli hungrig så går även de behoven att tillfredsställa på Väven utan att lämna byggnaden vilket gör Väven till en komplett mötesplats med något som tillfredställer de allra flesta på ett sätt det gamla biblioteket aldrig förmådde göra.

En annan sak som många påpekar är att tillkomsten av Väven leder till att man som besökare får ta del av kultur spontant och då sådan kultur som man tidigare var tvungen att bege sig till en speciell plats eller lokal för att få sig till livs.

Exempel på sådana evenemang är bland mycket annat kulturella festivaler genomförda av invandrargrupper och invandrarföreningar – Festivaler där besökarna får ta del av både mat, musik och uppträdanden på ett spontant sätt bara därför att de tar plats i Väven som genom sin tillkomst blivit till en plats där kultur från alla världens hörn möts i en och samma byggnad.

Med det sagt så vill jag därmed påstå att varken Väven eller Navet är några skrytbyggen Jan – Snarare byggen och platser som gjort människors liv bättre med plats för spontana möten över etniska gränser på ett sätt som tidigare saknades i Umeå.

Som jag anfört inledningsvis blir Jan Hägglunds slutsatser fel därför att de bygger på en felaktig grunduppfattning om att kommunen själva måste äga alla byggnader eller lokaler som inhyser kommunal verksamhet. Använder man den inställningen som grund i sitt sätt att debattera är det självklart att slutsatserna blir felaktiga.

Jag håller helt med Jan Hägglund om att vi står inför stora utmaningar när det handlar om att bygga både skolor, förskolor och äldreboenden – Det är därför vi Socialdemokrater bestämt oss för att ta hjälp av bland annat AB Bostaden för att bygga delar av dessa samtidigt som de bygger bostäder för studenter, äldre och vanliga hyresgäster.

Det finns inget som säger att alla framtida hyresrätter i Umeå måste byggas i AB Bostadens regi. I den ideala av världar är Umeå så attraktivt att många aktörer vill bygga hyresrätter i Umeå – Att så är fallet finns det starka signaler på för de som läser nationell affärspress.

Det viktiga för Umeåborna – Både nuvarande och framtida är att politiska beslutsfattare i Umeå även framgent ser till att AB Bostaden är pådrivande och starkt i bygget och i förvaltandet av hyresrätter – Därtill att vi bygger vidare på vår framgångsrika modell med att blanda olika upplåtelseformer i alla stadsdelar.

Där det finns många hyresrätter ska vi komplettera med bostadsrätter och villor och i områden där villor och bostadsrätter dominerar ska vi komplettera med hyresrätter för att skapa områden där alla samhällsklasser finns representerade.

Umeå är en attraktiv stad för många – Inte minst för aktörer som bygger hyresrätter och att ge dem möjlighet att bygga i vår attraktiva stad tycker jag är en självklarhet.

AB Bostaden ska som jag nämnde ovan såsom varande helägt av kommunen åläggas att bygga både seniorlägenheter och äldreboenden då det inte finns någon som helst anledning att den typen av fastigheter måste byggas direkt av kommunen i egen regi.

Att samma samhällsansvar ska läggas på privata aktörer som vill utveckla nya bostadsområden ser jag som en självklarhet – En självklarhet därför att alla som önska tjäna pengar och göra vinst ska ta sin del av det solidariska ansvaret för vår välfärd.

Jan Hägglund beskyller mig för att undvika frågan om kommunens ekonomi vilket givetvis är en felaktig beskyllning.

Jag undviker inte frågan Jan men till skillnad från dig så är min syn att allt som ska byggas inte behöver byggas i egen regi med eget ägande vilket innebär att många av de ekonomiska problemställningar du målar upp inte existerar annat än i din egen sinnevärld.

Därför har du helt rätt Jan när du påstår att jag konstaterat att det inte behövs några stopp för det du kallar skrytbyggen och ansvarslös bostadsplanering. Självklart behövs inga sådant stopp om man utgår från en korrekt faktagrund vilket jag vågar påstå att jag gör.

Som kommun är det viktiga att säkerställa att det byggs skolor, förskolor, seniorboendet, äldreboenden och bostäder – Byggen och lokaler vi som kommun lika gärna kan hyra istället för att äga själva givet att vi bedriver verksamheten i byggnaderna i egen regi och säkerställer att vi inte betalar dyrare än om vi byggt samma sak i egen regi.

Ett gott exempel på där den strategin tillämpats på ett bra sätt är bygget av Rytmikens/Gymnastikens Hus på Marielund där kommunen fått ändamålsenliga lokaler till samma pris som om vi byggt i egen regi – Därtill i ett mycket attraktivare läge för utövarna än de förslag på placering som förelåg tidigare.

Modellen för framtiden Jan Hägglund är därför att som kommun säkerställa att det som behöver byggas byggs och att kommunens hyreskostnad för de lokaler kommunen behöver hyra inte blir högre än om vi hyrt av kommunens eget fastighetsbolag.

Låt oss därför fastslå en sak Jan – En kommun behöver inte äga väggar, tak och golv för att bedriva kommunal verksamhet i en lokal eller byggnad. Att jag som Socialdemokrat har den inställningen handlar om att jag är trogen idealen men otrogen vad gäller metoder för att uppnå idealen.

När det gäller vägar, VA och alla annan infrastruktur som behövs i samband med bygget av nya bostadsområden så har du helt rätt Jan – Anläggandet av nya bostadsområden är framtungt ekonomiskt – Dock bara på kort sikt därför att kostnaderna för byggande av nödvändig infrastruktur återbetalas med ränta i samma takt som det byggs på det nya området.

Som kommun är vi väl rustade för att klara den typen av utmaningar och det tror jag att våra duktiga och kompetenta tjänstemännen kan tillstå om du ställer frågan till dem baserat på korrekta fakta.

Adderar du därtill det jag anfört vad gäller ägande och uppförande av lokaler för kommunal verksamhet så är kommunens plånbok väl rustad för att bygga nya bostadsområden och kommunala lokaler i områden där privata aktörer inte vill bygga.

Därtill tillräckligt välfylld för att säkerställa att vi kan undvika ett läge där vi måste ställa anställda i verksamheterna mot att betala räntor och amorteringar. För oss Socialdemokrater råder och har det aldrig rått några tvivel om att det går att klara både verksamhet och byggande samtidigt så länge detta görs på rätt sätt.

Det handlar således inte bara om att tycka och tänka Jan – Det handlar om att tycka och tänka långsiktigt och med rätta fakta och bevekelsegrunder som bas för tyckandet och tänkande – Något jag anser att du trots att du vanligtvis är påläst saknar i denna diskussion.

Avslutningsvis – Att vara en stad i tillväxt är ett huvudbry som är positivt – Samtidigt ett huvudbry som kräver god planering och framsynta politiska beslut.

Att det är vi Socialdemokrater som står för den sortens framsynta politik tror jag att en övervägande del av Umeåborna även framgent kommer att hålla med om – I vart fall är det den typen av signaler jag får i mitt dagliga möte med kommunens invånare.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Under dagen har jag stått på Nolia för att diskutera politik med mässbesökarna vilket har varit oerhört roligt och givande med många olika frågor att diskutera.

En av de ständigt återkommande frågorna och den mest resta frågan av alla har handlat om ensamkommande flyktingbarn och om varför vi Socialdemokrater behandlar den gruppen på ett styvmodigt sätt?

Den frågan har jag som sagt diskuterat flitigt under dagen och frågan har därför tvingat mig att ta mig en ordentlig tankeställare om min tidigare inställning är korrekt vilket jag funnit är fallet. 

Frågeställarnas grundfråga är varför vi gör ensamkommande barn sjuka på grund av oro för huruvida de ska bedömas såsom varande just ensamkommande barn eller vuxna när deras asylansökan slutligen ska avgöras – Detta då det är vi och inte de ensamkommande som bär ansvaret för den långa handläggningstiden.

Efter att ha låtit den frågan sjunka in har jag i det stora hela kommit till samma ställningstagande som tidigare om än i aningen förtydligad form.

Efter dagens diskussioner med gode män och andra ideella krafter som arbetar med de ensamkommande barnen är min inställning till hur den gruppen ska behandlas följande:

1. Det borde rimligen vara åldern vid ansökningstillfället och inte vid beslutstillfället som ska ligga till grund för beslutet.
2. Åldersbestämning ska alltid göras och denna ska styra huruvida man räknas som barn eller vuxen när asylansökan lämnas in.
3. Ekonomiska flyktingar utan genuina asylskäl ska utvisas oavsett ålder vid ansökningstillfället.

Kan vi enas om den arbetsmodellen för framtiden skapar vi ett system där de som faktiskt är barn med genuina asylskäl vid ansökningstillfället framgent kan koncentrera sig på att skapa ett nytt liv snarare än oroa sig för huruvida de ska räknas som barn eller inte när asylärendet slutligen avgörs.

Därtill är jag än mer bestämd än någonsin tidigare i min uppfattning om att alla asylärenden måste avgöras inom max 90 dagar – Därtill i min uppfattning om att alla asylsökande ska genomgå en traumautredning som första åtgärd vid ankomsten till Sverige.

Efter utförd traumautredning och eventuell efterföljande behandling ska den asylsökandes utbildning och yrkeserfarenhet evalueras varefter den asylsökande ska sättas in i den utbildningsinsats som snabbas leder till arbete och egen försörjning.

I den ideala av världar kan utbildning i svenska språket och arbetsträning och yrkesutbildning ske parallellt.

Min grundinställning till asylsökande är glasklar – De är mer än välkomna till Sverige så länge de har genuina asylskäl och så länge som de lever upp till de krav vi initialt ställer om att lära sig språket inom 36 månader och acceptera den kommunplacering och det utbildningsprogram vi som mottagarland bestämmer att de ska genomgå.

Kan vi nå den ömsesidiga överenskommelsen med de som söker asyl och se till att vi samtidigt som vi välkomnar asylsökande med genuina asylskäl ställer krav kan frågan om ensamkommande barn skötas på det sätt jag anför.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag är rätt säker på att fler och fler svenska väljare håller med om att vi nu äntligen börjar se ljuset skymta i änden av det mörka tunnelrör Alliansen ledde oss in i – Detta som ett resultat av framgångsrik Socialdemokratisk politik som i allt den gör sprider ljus och hopp för en mer eller mindre uppgiven befolkning.

Än säkrare är jag på att samma väljare som nu återvänder till fadershuset Socialdemokraterna kommer att stanna där därför att de insett att det bästa sättet att skapa en bra tillvaro för sig själva sammanfaller med skapandet av en bra tillvaro för folkflertalet.

Den största orsaken till att vi hamnade i denna mörka och allt annat än komfortabla tunnel stavas avreglering och det privata näringslivets breda och många gånger hänsynslösa intåg i den offentliga sektorn.

Genom avregleringar, privatiseringar och konkurrensutsättningar gav Alliansen det privata näringslivet möjlighet att profitera hejdlöst och tjäna grova pengar inom sektorer som helt och fullt finansieras med skattemedel.

Får detta ensidiga gynnande av folkfåtalet pågå tillräckligt länge leder det till ett läge där Sverige går från att vara en välmående välfärdsnation till att vara ett utvecklingsland utan fungerande välfärdssystem.

Att det blir resultatet beror på att den ”fria marknaden” och profithungriga företag aldrig någonsin ser till nationens eller folkflertalets bästa utan endast till sitt eget och aktieägarnas bästa.

Socialdemokraterna har allt sedan August Palms dagar envetet stått upp för den Demokratiska Socialismens principer – Principer som innebär att flertalet alltid ska ha makten över fåtalet. 

Att vi gjort det beror på att vår ideologiska övertygelse är att den demokratiska socialismens förträfflighet är den drivkraft som behövs för att bygga ett jämlikt Sverige där alla människor har lika värde och ett Sverige där samhällsmedborgarna känner optimism och andas framtidstro.

För mig liksom för folkflertalet kännetecknas en välfärdsstat av följande viktiga beståndsdelar:

• En växande välmående medelklass präglad av optimism och framtidstro.
• En offentlig sektor som verkar som motvikt till det privata näringslivet för att skapa balans mellan kärlek och girighet.
• En offentliga sektor som är offentligt ägd – Finansierad av skatteintäkter där det är behoven och inte vinstintresset som styr.
• Solidaritet och kärlek.
• Ett samhällsbygge baserat på jämlikhet och principen om alla människors lika värde.

Det var med detta som grund vi Socialdemokrater historiskt formade vår ideologi och det är därför vi skapade en stark offentlig sektor byggd på de principer jag beskrivit ovan.

En stark offentlig sektor som alltid kunde förse företagen med välutbildad arbetskraft – En offentlig sektor som därutöver alltid kunde förse företag och samhälle med saker som elektricitet, vatten, vägar och övrig infrastruktur.

Därtill en offentlig sektor som kunde göra detta utan att behöva beakta vinstintresset under utförandeprocessen. 

Det privata näringslivets intåg i offentlig sektors territorium under Alliansens styre innebar att den balans vi Socialdemokrater använt åtskilliga år till att skapa gick förlorad.

Den förlorad balans Alliansen skapade innebar att svenskarnas köpkraft minskade och att företagens inkomster sjönk samtidigt som statens skatteintäkter minskade. 

Det är den utvecklingen som lett oss in i den mörka tunnel jag refererar till i början av inlägget och det är den utvecklingen som i sin tur ledde till minskat välstånd och minskad välfärd under Alliansens regeringsinnehav.

I samma stund som vi Socialdemokrater övertog regeringsmakten inleddes medicineringen mot Alliansens skadliga privatiserings politik av offentlig sektors verksamheter.

En medicin som stavas en grundlig helrenovering av den offentliga sektorn och som nu drygt 2 år efter påbörjad medicinering påvisar goda resultat på både människor och företag.

Svensk politisk historia bevisar att vi Socialdemokrater vet vad vi talar om. Historien visar även att vi nu liksom då besitter de kunskaper som krävs för att bygga en stark offentlig sektor som gagnar alla.

Därtill är det helt klarlagt att endast vi Socialdemokrater har tillräckliga kunskaper om hur vi skapar klara regelverk för hur respektive sektorer ska verka utan att inkräkta på varandras område.

En stark offentlig sektor är och har alltid varit bra för Sverige – Stat, medborgare och det privata näringslivet – Något jag är tacksam för att fler och fler människor upptäcker och därför gladeligen lägger sin röst på oss Socialdemokrater.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Den som följer min blogg kan inte ha undgått att läsa att jag sedan länge påstått att SD befinner sig i en nedåtgående spiral och att jag förutspått att SD i samband med nästa val kommer att landa på ett valresultat runt 10%.

Att det kommer att inträffa påvisas nu i ännu en opinionsundersökning där SD tappar – Denna gång rejält i och med att tappet som dessutom är statistiskt säkerställt ligger på hela 3,5%.

Att Socialdemokraterna och Moderaterna dessutom tillsammans ökar med nästan lika mycket som SD tappat visar att min förutsägelse om att SD:s väljare kommer att återvända till sitt ursprung och rösta på det parti de tidigare röstat på är helt korrekt.

I Demoskops mätning gjord mellan 1 och 8 augusti omfattande 1,250 slumpvis utvalda väljare tappar SD hela 3,5% för att efter tappet befinna sig på en nivå på 16,6% i dagsläget.

Att detta tapp dessutom kommer under en mätperiod där SD krävt misstroendevotum mot statsråd i sittande regering samtidigt som Moderaterna som gjort samma sak ökar är ännu ett tecken på att väljarna slutligen genomskådat SD:s politiska agenda och kommit fram till att den är det jag påstår att den är –  Tom och innehållslös.

Som Socialdemokrat har jag aldrig tvivlat en enda sekund på att väljarna förr eller senare kommer att genomskåda den populism SD byggt hela sin politiska gärning på.

Precis som min partisekreterare säger så är det handfasta resultat och inte populism och politiskt spel väljarna vill se. Politiska resultat och starka samhällsbyggen är för övrigt Socialdemokratiska paradgrenar och att väljarna nu i ökande skaror tillstår att så är fallet genom att välja oss framför SD känns bra.

Därför avslutar jag där jag började inlägget – Utvecklingen för SD följer den förutsägelse jag gjort sedan länge – Resan ner mot 10% väljarstöd i samband med nästa val – En resa som endast utgör ett delmål i den resa ner till SD:s naturliga nivå på ca. 4% väljarstöd är nu påbörjad.

Saken är glasklar – SD befinner sig i en nedåtgående spiral.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag har funderat både en och två gånger på om jag överhuvudtaget ska hoppa in i debatten och bemöta det Arbetarpartiets Jan Hägglund skrivit om på sin blogg.

Etter moget övervägande har jag dock bestämt mig för att jag bara måste kasta mig in i debatten då min åsikt är att Jan Hägglund bygger hela sitt blogginlägg på en i grunden felaktig ståndpunkt och slutsats.

Anledningen till att jag funderat beror på två saker – Dels därför att jag anser att Jan Hägglund i grund och botten är en hyvens man som sätter sanning och sunt förnuft före populism och dels därför att Jan Hägglund i mina ögon i de allra flesta fall är oerhört påläst trots att vi sällan och aldrig delar samma uppfattning i olika frågor.

Att jag denna gång ger mig in i debatten beror på att jag tycker att Jan Hägglund har använt helt fel grundantagande i sitt blogginlägg med titeln ”Utbyggt Holmsund kräver kommundelsnämnderna åter – kannibalismen i centrum måste stoppas”.

Jan Hägglund bygger hela sitt blogginlägg på ett helt felaktigt grundantagande om att Umeås styrande församling ägnar sig åt att bygga skrytbyggen och åt att skapa överetableringar av externa köpcentra.

Låt mig därför anföra följande Jan Hägglund:

1. Jan – I en modern och växande stad med ambitioner krävs att man tänker bortom horisonten för att öka stadens attraktionskraft – Gör man det är varken Kulturväven eller byggandet av Badhuset Navet några skrytbyggen.
2. Jan – Sett ur miljösynpunkt och ur alla andra aspekter finns inga hållbara argument för att de kedjebutiker som dominerar svensk handel måste finnas i centrumkärnan.
3. Jan – En dynamisk stad präglas inte av att man bevarar gammal bebyggelse in absurdum utan snarare av att man vågar blanda gammalt och nytt i en symbios som tillfredställer önskemålen hos folkflertalet.

Min tro är att Umeå kommer att växa till 200.000 invånare betydligt fortare än det mål som är satt.

Ska så ske måste staden växa på ett sätt som attraherar breda folkgrupper samtidigt som vi satsar oerhört intensivt på att bygga tillräckligt många bostäder för att härbärgera alla som vill flytta till vår vackra och dynamiska stad.

Därtill måste vi förstå att en attraktiv stadskärna präglas av ett butiksutbud och ett restaurangliv som inte står att finna i de externa handelsområdenas köplador. Att en dynamisk stad och dess centrum präglas av en stil där nytt och gammalt blandas med varandra tror jag att många kan skriva under på.

Ska staden eller rättare sagt kommunen växa bör den tillväxten ske i balans vilket om vi ska behålla nuvarande balans innebär att ca. 30% av tillväxten ska ske i de forna kommundelarna. Att bevara balansen stad och omland ser jag som mycket viktig trots att den balansen innebär stora utmaningar.

I tidigare inlägg har jag skrivit om hur vi i olika delar av kommunen bör satsa på att bygga på ett sätt som attraherar olika grupper av människor – T.ex. genom att i vissa delar satsa på de som vill bli helt självförsörjande på energi för att på andra ställen satsa på livsmiljöer för de som önskar leva helt ekologiskt och förnybart.

Förvisso innebär detta utbyggd kollektivtrafik och investeringar i ny infrastruktur i form av av vägar, VA och fibernätverk mm. Precis som innebörden i ordet investering säger så är detta som du själv antyder i ditt inlägg en investering och inte en kostnad för kommunen Jan.

Skillnaden mellan en investering och en kostnad vet jag att du har god kunskap om Jan – För den som inte är insatt i skillnaden består denna i att en investering kommer att ge avkastning i en framtid emedan en kostnad förblir en utgift vi aldrig får tillbaka.

Att bygga nya bostadsområden och att öka invånarantalet är en investering och således något vi får igen med ränta i en framtid.

Därför handlar inte anläggandet av nya bostadsområden som Jan Hägglund felaktigt antagit om att genomföra dem en och en utan snarare om att klara av att beräkna när intäkterna på gjord investering lämnar ett överskott även om vi väljer att låna till investeringen.

Den beräkningen är jag som Socialdemokrat helt och fullt övertygad om att våra oerhört professionella kommunala tjänstemän är fullt kapabla att göra – Både nu och in framtiden.

Med det sagt är min inställning att de krokodilkäftar Jan Hägglund varna för aldrig kommer att slå igen – Detta därför att krokodilen bara existerar i Jan Hägglunds sinnevärld.

Slutligen finns det inga som helst belägg för att ett återinförande av de forna kommundelsnämnderna skulle ge invånarna i kommundelarna större närhet till beslutsfattare och tjänstemän – Detta av den enkla anledningen att de flesta och framförallt de avgörande besluten fattats i Umeås kommunfullmäktige långt innan kommundelsnämnderna försvann.

Vill Jan Hägglund bli Umeå Kommuns nye sheriff och ge medborgarna i kommundelarna större makt och större närhet till sina beslutsfattare finns bara en väg – Den att riva upp kommunsammanslagningen och ånyo göra kommundelarna till egna kommuner – Något jag utgår från att varken Jag Hägglund eller kommunmedborgarna tycker är en bra ide.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Rubriken speglar på ett oerhört bra sätt det som just nu sker inom Moderaterna av vad jag antar vara ren desperation när de befinner sig i en rutchkana som utan att plana ut fortsatt lutar utför.

Det jag syftar på är förslaget från moderaten Johan Forsell om att undersöka möjligheten att dra in det svenska medborgarskapet för de med dubbla medborgarskap som klassas som terrorister och/eller har stridit för IS och som döms för den typen av brott.

Ett sådant förslag har redan lagts av SD sedan länge och vad Johan Forsell försöker sig på är att säga åt väljarna att moderaterna står för samma linje som SD även i denna fråga och att skillnaden mellan partierna inte är alltför stort – Detta väl medveten om att förslaget inte är genomförbart utan att först ändra i regeringsformen.

Johan Forsell beskyller dessutom Justitieminister Morgan Johansson för att omedelbart ha dragit igen dörren för förslaget trots att Johan Forsell mycket väl vet att ett sådant förslag inte är genomförbart med nuvarande lagstiftning och i nuvarande regeringsform.

I 2 kapitlet 7 § av regeringsformen står det klart och tydligt följande: ”Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras från att resa in i landet” samt att ”Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap”. Att skrivningen ser ut så beror på Moderaterna och att så är fallet utgår jag från att Johan Forsell känner till.

Morgan Johansson påpekar att han personligen satt med i den grundlagsutredning som leddes av moderaten Per Unckel – En utredning i vilken nuvarande regeringsform överenskoms.

Att ett rättskapitel skulle vara en del av regeringsformen beror på att det var just moderaterna som tryckte på och insisterade på att regeringsformen skulle innehålla ett rättskapitel med just den skrivning vi nu har.

Att i det läget som varande moderat politiker lägga ett populistiskt förslag och därtill beskylla ett socialdemokratiskt statsråd för att inte vilja ta hans förslag på allvar väl medveten om att förslaget är ogenomförbart som ett resultat av sagda rättskapitel kan inte klassificeras som något annat än ren och skär populism.

Jag är rätt övertygad om att både Morgan Johansson och mitt parti är beredda att utreda regeringsformen och det som inryms i den i form av lagar och förordningar.

En sådan utredning är dock något helt annat – Är det en sådan Johan Forsell och moderaterna vill ha ska man inte ägna sig åt populistiska förslag om indragna medborgarskap som är ogenomförbara utan åt seriösa förslag i syfte att se över regeringsformen.

Därför tycker jag att Johan Forsell och andra moderater bör tänka över sitt sätt att lägga förslag och avstå populism till förmån för seriösa och välgrundade förslag som är möjliga att genomföra.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”