Socialdemokratin har under alla år flitigt använt sig av förhandling, jämkande och ömsesidiga överenskommelser med andra partier för att hitta en lösning på Sveriges problem.

Ibland är dock denna väg omöjlig att använda sig av helt enkelt därför att det från tid till annan är viktigt att stå oböjligt fast vid det som är våra kärnvärden och principer. I sådana lägen måste vi ta striden även om striden påtvingas oss.

Kampen för att återställa villkoren för den offentliga sektorn är en strid vi måste ta – Dessutom en strid vi måste ta här och nu.

Min inställning och övertygelse har alltid varit att den offentliga sektorn tillsammans med skatteverktyget är politikens viktigaste verktyg för den som vill bygga ett jämlikt Sverige.

Det är mot grundval av detta som striden blivit nödvändig. Jag kan kompromissa hur mycket som helst vad gäller metoderna men aldrig när det gäller de kärnvärden jag tror på och de principer jag står upp för.

Demokratin och bygget av ett jämlikt samhälle kräver att offentlig sektor drivs av det allmänna utan privata inslag – Styrd av behov och inte av efterfrågan och vinstintresse.

Palme sa på följande sätt under 1970-talet:

”Det frisläppande av marknadskrafterna, den nedskärning av offentlig sektor, den ökning av inkomstklyftorna, den försvagning av de fackliga organisationernas ställning som nyliberalismen enligt sina programskrifter säger sig företräda går icke att förena med den svenska modellen, den svenska blandekonomin, och välfärdssamhället som vi känner det”

Tänk så rätt han fick i sin förutsägelse om vad som skulle hända om offentlig sektor marknadsanpassas och delvis privatiseras.

Nyliberala företrädare har varit framgångsrika i sitt arbete med att marknadsanpassa den offentliga sektorn och med att släppa in privata intressen i verksamheter som helt eller delvis finansieras med skattemedel.

Den har även varit framgångsrik med att rationalisera och driva de verksamheter man avreglerat och privatiserat med ett minimum av personal för att öka sina vinster..

Resultatet ? 

Oproportionerligt höga vinster för de företag som ägnar sig åt välfärdstjänster och en minskad välfärd för alla utom de mest priviligerade som genom reformen tjänat så mycket pengar att de kan köpa sig den välfärd de själva önskar.

Dessutom till priset av otrygga anställningsformer såsom visstidsanställning och inhyrning av personal via bemanningsföretag.

Vi Socialdemokrater är likväl som nyliberalerna medvetna om att offentlig sektor och dess tjänster är den sektor som kommer att växa mest i framtiden. Det är därför de nyliberala företrädarna vill privatisera och tjäna pengar även på detta område.

Deras inträde i det som traditionellt varit en offentlig sektor driven av samhället visar dessutom att deras tidigare beskrivning om den offentliga sektorn som ”tärnade” bara är tomma ord och skrämselpropaganda.

Offentlig sektor är inte tärnade – Den är närande i fler avseenden än ett!

Därför är jag som Socialdemokrat beredd att ta strid för är att stoppa utvecklingen med privata inslag i offentlig sektor och därtill beredd att ta striden för att kasta ut det privata näringslivet från de servicetjänster som hör offentlig sektor till.

För mig är det självklart att ta den striden och använda verktyget på detta sätt för att visa människorna att vi är oböjliga i vår strävan att bygga ett jämlikt samhälle.

Vi måste visa människorna hur fel det är att betrakta den offentliga sektorn och dess ökning som tärande och som byråkratins förlamande hand över samhället och som en improduktiv verksamhet som tär på våra gemensamma resurser.

Förvisso är den delen av striden mycket lätt att vinna och skaffa förståelse för – Allt vi behöver göra är att påpeka för väljarna varför det privata näringslivet vill in i den sektor de tidigare kallade tärande.

Den hårda striden är att stå upp för vår övertygelse och kasta ut alla privata företag ur verksamheter som hör offentlig sektor till. Det är i denna strid som vi kommer att kallas ”kommunister”, och det är i denna strid vi kommer att beskyllas för att vilja införa ett system i Sverige som minner om gamla DDR och dess planekonomi.

För egen del kommer jag inte att rygga tillbaka och backa för sådana påståenden då de är lika grundlösa som någonsin påståendena om att offentlig sektor är tärande. När vi Socialdemokrater väl bestämt oss backar vi inte – Vi står oböjligt fast vid vår övertygelse och tar striden.

Därför upprepar jag mitt budskap:

Kampen för välfärd och jämlikhet är Socialdemokratiska kärnvärden väl värda att strida för.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”