Ni minns Lasse Berghagens fina sommarsång? Idag känns det mer likt oktober, men skam den som ger sig! Jag har planer på fint väder i helgen!!! ikväll har R börjat sätta upp de båda kåtorna. Partytälten kommer inte förrän till midsommarafton så vi passar på att göra annat. I ugnen nu puttrar nu de vackra rödingfileérna. Det är något nytt som ska förberedas varje dag.

Hittade finfin färskpotatis som blir perfekt till potatissalladen och jag har nyss testkört potatisskalaren med tveksamt resultat. Det blir värsta träningspasset med tanke på att det gåt åt omkring minst 20 kg potatis. Med lite tur får jag snygga överarmar till festen:)

Eftersom inbjudan till öppet hus på födelsedagens eftermiddag 22/6 kl 14-18, inte verkar komma med i tidningens 50-årsnotis , så passar jag på att via detta forum säja till vänner, gamla arbetskamrater eller andra trevliga själar som jag känner, att dyka upp på en tårtbit och en kopp kaffe på födelsedagen. Adressen är Sörfors 139.

Mina kära ””små””

Jag har en frusen lite småkrasslig dott här liggande i soffan bredvid, med varma sockar på, varm rispåse, te med honung i, en filt och en skön brasa i kaminen denna småruggiga junikväll. Snart är hon puts väck igen då det bär av ut i stora världen igen dagen efter festen. Två veckor går alltför fort, men jag är så glad att hon hade möjlighet att få ledigt och komma hem till min födelsedag. Vem vet när vi ses nästa gång. Till vintern har hon önskat destinationer som ligger lååångt bort. Tur att ”hemma” bara är ett ord. Känslan i hjärtat när man tänker på de sina är det som räknas.

Att vara festfixare är en ovan och ”nalta eljest” uppgift och jag är full av tacksamhet till våra ungdomar som kommer att dra lasset på självaste dagen D. Före det så gäller det förstås att allt som ska serveras är klarrrt o betarrt, och att det finns uppläggningsfat, göromålslistor och allt annat som behövs till pigorna och drängarna.

Idag har det varit matchmaking i hjärnan då vi ska försöka placera ihop vår brokiga skara från när och fjärrran, så att alla får trevligast möjliga sällskap under middagen. Därefter kommer placeringen att upplösas och man får kotta ihop sig/frottera sig med vem helst man önskar. Det är ett kul pysselgöra men lite klurigt.

2 timmars arbete åt skogen idag, när jag skulle skriva presentation för gästerna. dokumentet försvann när jag skulle spara det och återfinns ej trots att jag skakat datorn upp och ned , samt testat alla goda råd mina datakunniga familjemedlemmar rekommenderat. Det är bara att börja om från början….

Om någon i läsekretsen har goda vertikala förbindelser och det inte råkar kollidera med någon regnönskande bondes böner så skulle jag vara tacksam om ni nyttjade förbindelsen för att förhoppningsvis framkalla lite sol på midsommardagen, dagen därefter …och så på självaste 29-årsdagen förstås 😉

Hux flux har klockan hunnit passera midnatt efter ännu en intensiv racervecka. Hur gick detta till? Livet verkar just nu ha ett överskott på måndagar och fredagar. Jag hör att mina vänner och arbetskamrater upplever samma sak. Tiden däremellan brusar fram i ett näst intill osunt tempo, och nu verkar det vara dags att ta ett snack med mig själv igen.

Det bästa med att bli lite till åren är faktiskt att man vartefter lär känna sin kropp, sina egna varningssignaler och förstå när det mentala stressmåttet börjar vara rågat. Dessutom är det förtydligande med ledtrådar som när ens familjemedlemmar – med ett förskrämt ansiktsuttryck – börjar stryka omkring längs väggarna med ”typ” hjälm på och försedda med öronproppar. När kommunikationen regredierar och närmar sig knölpåksstadiet så man får vakta sin vassa tunga innan den ställer till det av pur känsloläckage.

Fördelen med vuxna barn är att de inte räds att tala klarspråk för sin gamla morsa och hennes ännu äldre gubbe, när de två plötsligt landar i sandlådan, då sandkastningen och gnabbvarningen börjar.

Idag begav jag mig ut i tassemarkerna för ett något otippat inköp. Ölshopping! Öldjungeln är verkligen inte min grej då jag avskyr smaken, men jag tänkte överraska sällskapet hemmavid med en oskyldig ölprovning av några ”snygga flaskor” så vi vet vad vi ska satsa på till festen. Initiativet uppskattades av den mer maltpositiva testpanelen, och nu vet vi att ett tjeckiskt och ett svenskt ligger bra till. Själv njuter jag för fulla muggar av mina kreativa storbarns festplanering. Somligt är hemligt, men annat planerar vi tillsammans. Det ska bli så roligt!

En lång och intensiv dag är till ända. Dagen började med att jag steg upp och skjutsade yngste sonen Alexander till Dragonskolan kl 06. Han var otroligt stilig i sin nya kostym och full av förväntningar inför dagen. Kl 11.00 var det dags och vi skulle alla vara på plats för att välkomna honom ut på skolgården. Allt gick planenligt ända tills jag skulle parkera vid Nolia då jag upptäckte att jag glömt det viktigaste!! Efter ett nervkittlande intermezzo med rallykörning och kamp mot klockan för att hinna fram och tillbaka till Sörfors och hämta det glömda studentplakatet kunde vi äntligen möta upp och fira honom, alla syskon, mamma, pappa, flickvän, bonusvuxna mfl.

Därefter bar det iväg för studenten med stor traktor och kompisar på släpet några vändor runt stan. Många bilder togs, och bland alla glada fina bilder på människor kunde jag skönja en viss persons ”traktorintresse”. R fick verkligen sukta när det ena traktorekipaget efter det andra passerade framför hans ögon. Därefter fest hela eftermiddagen med smörgåstårta, släkt vänner, gofika och smaskens hemma i ett ballong och björkpyntat Sörfors. Presenter, kramar, fotografering, lite tårar och ”En vänlig grönskas rika dräkt” är några av de ingredienser som gjort dagen minnesvärd. Nu önskar vi Alexander lycka till i livet, planerar för nästa fest och gläds åt att vi har varandra, är friska och att vi är goda vänner.

En epok är till ända i mitt liv. I morgon tar yngste sonen studenten och här förbereds för firande och fest. När jag ser hans studentskylt med bilden av en lintottig liten pojke så minns jag – med ett litet vemod – för ett ögonblick en kavalkad av söta examensklänningar, finskor, skjortor och byxor och glada fina barn som sjungit i Tegs kyrka. Genom åren har vi haft en tradition att välkomna sommarlovet med bakelser, saft och kaffe i gröngräset medan vi ännu varit examensfina. Jag tror att den traditionen skapades med min egen barndoms obligatoriska glasstrut på hemvägen från skolan i minnet.

Det är något visst med sommarsångerna, jag får alltid blanka ögon och en klump i halsen av dem, och när slutligen En vänlig grönskas rika dräkt (min älsklingspsalm) klingat ut, då har signalen för sommarlov ljudit. Sommarpsalmerna får vi nog sjunga hemmavid i morgon och först och främst fokusera på utsläppet vid Dragonskolan. Sedan blir det till att titta på kortegen med lövade släp och fina glada ungdomar innan det bär iväg hem till Sörfors, men smörgåstårta och firande. Så skönt att vi hela familjen – trots skilsmässa och nya familjebildningar – nu kan träffas samtidigt utan gnissel. Jag önskar alla ungdomar jobb, lycka och kärlek, samt att det ska tro på att de faktiskt duger som de är.

En lite annorlunda infallsvinkel på blomstertiden…..