Jurister trotsar riksdag och regering

Idag är jag i Stockholm på ett möte med SKL då ämnet är att förkorta planeringsprocesserna och handläggningstiderna vid utbyggnad av infrastruktur. Vi har lite erfarenheter i Umeå av planeringstider och domar. Längst tid har Stornorrfors tagit som pågått sedan 1956. När det gäller vägar har vi vägpaketet som flera gånger hade varit till regeringen i delar men som sedan stannade av. Sen har vi processen runt Botniabanan.

Den del som ligger från Örnsköldsvik och norrut planerades efter den nya miljöbalken med dess regelsystem som bland annat innehöll tillåtighetsprövning. Det är det systemet som jag tycker både jurister och domstolar trotsat riksdagens beslut, den lagstiftande församlingens beslut, då man tillåtigt diskussion och prövning av sträckningen. Visst vet jag att advokatsamfundet var emot men de får ändå finna sig i riksdagens beslut.

Så här står det ordagrant i propositionen och jag citerar från sidan 444:

Regeringens tillåtlighetsbeslut kommer således med den nu beskrivna planeringsprocessen för vägar och järnvägar att omfatta tillåtligheten av anläggningen inom en viss vägkorridor eller ett visst område utan att den närmare sträckningen av trafikanläggningen har preciserats. Tillåtlighetsbeslutet får rättskraft i den efterföljande processen, t.ex. genom att arbetsplanen endast skall avse vägsträckning inom det område regeringsbeslutet avser. Slut citat.

Ni som har följt processen har sett att det funnits jurister och ornitologer med flera som ifrågasatt dragningen och lagt förslag på förändringar. Man har dessutom fått saken prövad i en del domstolar. Det kan inte vara tydligare än att regeringens beslut om korridor är ett beslut som gäller och inte är överklagningsbart.

De som inte accepterat detta gör egentligen lagbrott och sådana processer borde inte samhället stå för kostnaderna. Självklart ska processer göras kortare men jag är inte säker på att det går. I Botniabanefallet har man diskuterat dragningar och annat trots att beslut om korridor gäller. När man gick till tillåtlighetsprövningar fanns alla alternativ med och allt underlag som regeringen ansåg sig behöva i miljöärendet.

* Bilindustrin
Jag skrev igår att regeringen borde rädda fordonsindustrin och fick en del kommentarer, inte minst i VK, som var av det mindre seriösa slaget. Anonymitet i kommentarer där förs det ett språk som inte är av denna värden. Jag står inte för det och det är en skam för tidningen.

Kommentarer under min blogg kommer att försvinna på VK, på min egen har jag raderarknappen själv att tillgå. Jag tycker det är trist att man inte kräver rätt namn eller rätt e-post. VK bidrar som det är nu under kommentarer till ett mediaklimat som mer liknar en spottkopp än en seriös tidning.

Jag är helt säker på att dessa kommentarer aldrig platsat i en insändare. Likväl diskuteras i alla andra länder statliga insatser för fordonsindustrin men den här regeringen gör inte ett enda dugg för att rädda jobben.