Poliser klarar ej av psykiskt sjuka

Poliser klarar ej av psykiskt sjuka. Det är självklart inte roligt för poliserna när de inte anser att de har rätt kompetens ta hand om psykiskt sjuka. Det här har en stor majoritet av poliserna sagt till sitt förbund nämligen så många som 9 av 10. Poliserna säger också att får dålig hjälp av vården. Polisen skjutsar över 20 000 personer till vårdinrättningar.

Det kan röra sig om personer som försökt ta sitt liv och redan nästa dag kan poliserna möta personerna ute på gatan igen lika dåliga som dagen innan
2009 tillsattes en översyn av handräckningen som det heter av den dåvarande justitieministern Beatrice Ask (M), bl.a. för att en polis sköts ihjäl i ett handräckningsärende i Nyköping 2007 Utredningen har varit ute på remiss och den nuvarande regeringen väntas komma med ett nytt lagförslag.

Man måste fundera över vad Ask gjorde som inte såg till att hon fick fram ett beslutsunderlag på 5 år. Jag tror inte att utredningar kommer fram till ett bättre beslutsunderlag om de håller på så länge. Finns det inga förslag under den tiden är det inte säkert att det finns några förändringar att göra

En kommentar

  1. Lars Flemström

    Jag minns handräckningsärendet i Nyköping. Det gällde en person, som tidigare hade dömts för mord. Bevisningen var att flera personer, som tillhörde samma gäng, och hade ett starkt intresse att skydda den verklige mördaren, hade vittnat mot honom. Han hade också ett stort intresse för skjutvapen, men mordvapnet var inte av det slaget. Jag mindes den rättegången, eftersom jag redan då såg stora brister i rättssäkerhet. Ett paragrafrytteri utan like. Flera vittnen…

    Troligen ville han själv ha rättspsykiatrisk vård, eftersom han hoppades på ett läkarutlåtande som talade för honom. Han visste inte då att rättspsykiatriska utlåganden är cirkelbevis, eftersom de utgår från åklagarens utredning. Således stämplades han, med utgångspunkt från att han faktiskt var dömd, stämplade honom som mycket farlig. Detta ledde till en mångårig konflikt med den läkaren, som själv bevisligen är skyldig till tortyr av patienten genom användning av otillåtna tvångsmedel. Hans fortsatta försök att få rätt mot läkaren, framkallade en märmast paranoid reaktion hos läkaren, som beslöt att han skulle hämtas i sitt hem i Nyköping för ett vårdintyg.

    Han var då utskriven från den rättspsykiatriska vården. Det anmärkningsvärda var att denne läkare, som var anställd av ett annat landsting, begärde handräckning av polisen i Nyköping, som underlät att kontrollera att denne läkare var behörig att begära handräckning. Det var han inte. Om det verkligen fanns anledning att tro att mannen led av en allvarlig psykisk störning, borde han ha anmält detta till sjukvården i Nyköping för utfärdande av vårdintyg.

    Saken var helsjuk, när en läkare begär att en f.d. patient ska transporteras över halva Sverige, för att han inte vågar anlita en kollega på orten för att genomföra vårdintygsundersökningen. Så ringer civilklädd polis med dragna vapen på dörren till mannens lägenhet, som är full med skjutvapen. Så kom då slutligen bekräftelsen på att mannen verkligen var farlig. Men hur starkt bevis på farlighet är det om en person, som har tillgång till skjutvapen angrips av okända civilklädda personer med dragna skjutvapen? Insåg han att angriparna var poliser? Vilken information hade polisen fått från läkaren, när de uppträdde så oklokt?

    Brukar civilklädda poliser springa omkring med dragna skjutvapen när psykiskt sjuka ska hämtas till vård? Jag kan då nämna ett fall, när en heroinmissbrukare skjöts ihjäl av polis, som dock var uniformerad, i tron att han var psykiskt sjuk. Föräldrarna hade föst förskt få hjälp av en läkare på ortens vårdcentral, vilken helt korrekt menat att missbrukarvård inte är sjukvårdens uppgift. Föräldrarna hade sedan ringt polisen och sagt att sonen var psykiskt sjuk. Jag känner till flera fall då psykiskt sjuka, eller har trotts varit psykiskt sjuka, har dödats av polis.

    Å ena sidan är det en risk med polishämtningar, å andra sidan vore det verkligen att spela kidnappare i händerna om vem som helst får genomföra tvängshämtningar av personer som inte har begått något brott. Efter Quick-fallet finns verkligen anledning att gå till botten med rättsrötan inom speciellt den rättspsykiatriska vården, men även inom rättsväsendet och domstolarna. Den, som gör de rättspsykiatriska undersökningarna, bör naturligtvis inte känna till vilket brott den undersökte misstänks för. Domare som lider av beslutsångest låter läkare bestämma utgången av målen. Det visar ju inte minst Quick-rättegångarna.

    Det måste också bli ett slut på missbrukares snytltande på psykiatriska diagnoser. Själva framtsår de som oskyliga offer för en ”sjukdom”, medan alla psykiskt sjuka stämpas som farliga. . .

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.