Efter flyktingkris kan det komma en energikris

Efter flyktingkris kan det komma en energikris. Effekterna av sådan är oerhört svår att överblicka. Krisen i den svenska kärnkraften har förvärrats ytterligare. Det anser Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Generation och ansvarig för det statliga bolagets kärnkraftverk.
 Den nuvarande situationen är ohållbar i längden. Elpriserna på terminsmarknaden för flera år framåt har fortsatt att falla, och med en effektskatt på sju öre per kilowattimme är det ingen av våra reaktorer som är lönsam, har han sagt till Dagens Industri.

Nu varnar kraftkoncernen för förtida nedstängning av hela den svenska kärnkraften. Dit räknar man alltså de reaktorer som inte omfattats av tidigare stängningsbeslut.
 Det vore en enorm kapitalförstöring. Dessutom skulle Sveriges elförsörjning utan tvekan bli allvarligt hotad, säger han

Fyra reaktorer ska stängas förtid enligt tidigare beslut på grund av dålig lönsamhet. Nu varnar man från Vattenfall att fler reaktorer kan stängas i förtid vilket med säkerhet kommer att leda till energikris och att industrin slutar investera i Sverige. Vår basindustri behöver långsiktiga spelregler. Det är klart att ingen reaktor längre är lönsam då stänger man ner. Orsaken är de låga elpriserna och effektskatten . Det fins även ett system om härdkylning som ska träda i kraft 2020 och som kräver stora investeringar och ska man hinna måste besluten tas detta år. Därför kan det bli energikris ganska snart om inget görs. Ibrahim Baylan har sagt till DI att läget är allvarligt och att han har dialog med elproducenterna men vart tog den här kontrollstationen vägen som skulle vara 2015. Nu är det 2016.

El som produceras i kärnkraftverk har beskattats sedan år 1984 och var från början en produktionsskatt i öre per kWh. Under år 2000 omformades den till en effektskatt, vilket innebär att skatten numera baseras på reaktorernas termiska effekt – det vill säga kärnkraftsreaktorernas värmeproduktionsförmåga.

Skatten är därför oberoende av hur mycket el som produceras. Dock får avdrag göras om kärnkraftverket stått avställt under en sammanhängande tidsperiod om mer än 90 dagar.
Kärnkraftsskatten höjdes av alliansregeringen med hela 24 procent från och med den 1 januari 2008 och uppgår år 2012 till 12 648 kronor per MW och månad. Totalt bedöms kärnkraftsskatten uppgå till cirka 4 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 5,5 öre per kWh kärnkraftsproducerad el.

Studsvikslagen är en lag som reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för förvaring av kärnkraftsavfall och annat kontaminerat material. För kärnkraftsproducerad el tas därför en avgift ut om 0,3 öre/kWh.

Som ni ser trots att det inte låtit så i media är det moderaterna med Anders Borg i spetsen som gjorde så kraftiga höjningar av effektskatten och förutom den höjdes fastighetsavgiften som är på alla fastigheter. Elbolagen menar att den största boven är effektskatten och jag är i alla fall beredd att hålla med. Nu när det är kallt och då stiger priserna men ingen sund investerare bygger energianläggningar eller satsar i de befintliga med sådana osäkerheter.

Jag är nästan övertygad om att hamnar vi i en energikris är det ett mycket hårt slag mot välfärden och jobben. Här har Baylan ett stort ansvar att se till att vi har energi till rätt pris för vi kan inte tåla att nästan hälften av vår elenergi stängs ner. Han får inte låta sig styras av de som vill ha en avveckling av kärnkraften som kollegorna från Mp i regeringen. Ett beslut som ser till att vi har energi in i framtiden. Folkomröstningen om kärnkraften sa att kärnkraften ska inte avvecklas så att jobben och välfärden hotas.