Kostnaderna skenar på Trafikverkets objekt orsaken är att det tas ingen hänsyn till några index efter start

Trafikverkets investeringar blir mycket dyrare än beräknat. Läste en artikel igår om en granskning i Västerbottens Folkblad som Riksrevisionen gjort i ämnet. Vissa projekt hade blivit flera hundra procent dyrare. Man redovisade också en tabell på detta. Jag har alltid funderat över orsaken och staten gör inte som Umeå kommun gör. Man har ingen som helst indexering sedan den läggs in i nationella planen. Löner stiger ju varje år och även andra kostnader. När det gäller Botniabanan som var ett stort projekt hade vi förhandlat fram två index ett konsument pris index och ett som handlade om berg och tunnelarbeten som utgjorde en stor del av alla sådana jobb. När kostnaderna räknades upp med dessa index plus kostnader som steg på grund av ny lagstiftning då höll den Budget som hade lagts. Jag har funderat och frågat många men ingen vet varför inte staten tänkbar upp med kostnaderna som kommer. Allt blir dyrare för varje år.

Jag lägger här in ett citat av artikeln från gårdagens Folkblad och tycker det är bra att man synar Kostnaderna på projektet. Däremot är jag förvånad över att inte någon från Trafikverket talade om att summorna var från tiden när beslut om projekten fattades. Jag tror också det vore bättre att större projekt byggdes av ett bildat bolag. I det fallet såg vi skillnaden mellan Ådalsbanan och Botniabanan för Ådalsbaneprojektet stoppades upp då det årliga anslaget inte räckte till och allians regeringen drog dessutom ned standarden på den trots att avtalet med oss sa att den skulle byggas i Botniabanestandard.

Så här såg artikeln i gårdagens Folkblad ut.

Trafikverket underskattar systematiskt kostnaderna för ny infrastruktur. Men trots att kostnadsökningarna är mycket stora omprövar regeringen sällan sina investeringsbeslut, och varken regeringen eller Trafikverket informerar om hur mycket kostnaderna förändras, visar en granskning av Riksrevisionen.

Staten satsar årligen över 30 miljarder kronor på olika infrastrukturprojekt. I flera stora infrastrukturprojekt har kostnaderna blivit betydligt högre än vad planeringen visat från början. För de 142 investeringsobjekten i den senaste nationella planen var den genomsnittliga kostnadsökningen 39 procent på bara fyra år, totalt 58 miljarder kronor.

– Det är framför allt under planeringsfasen som systematiska kostnadsökningar uppstår. Under projektets byggfas finner vi inga systematiska kostnadsavvikelser, säger Magnus Landergren, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar också att regeringen sällan omprövar fattade investeringsbeslut när kostnaden visar sig bli högre. Varken regeringen eller Trafikverket kommunicerar de kostnadsökningar som uppstår under projektens gång, vare sig för enskilda projekt eller sammantaget för hela den nationella infrastrukturplanen.
– Infrastrukturplanering är en komplex uppgift som omfattar mycket stora summor pengar. Förtroendet för statens insatser på området skulle tjäna på ökad transparens gentemot såväl riksdag som allmänhet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Den kraftigaste kostnadsavvikelsen i Riksrevisionens granskning uppvisar E45 Götaleden (Lilla Bommen-Marieholm), som för region Väst kostade hela 1 236 procent mer än ursprungligen planerat. Region Stockholms mest avvikande projekt är E4 Tomteboda-Haga södra, där kostnaderna ökat med 346 procent. Där ökade också en tunnelbaneutbyggnad med 232 procent.

För Botniabanan finns ingen uppgift om kostnadsökningar. I övrigt i region Nord har som mest E10 sträckan Morjärv – Svartbyn ökat med 372 procent. I Västerbotten är det E4:an mellan Djäkneboda – Bygdeå som uppvisar den kraftigaste fördyringen med 61 procent, jämfört med planeringsstadiet.
Sträckan, där nio kilometer ska bli mötesfri väg, började byggas i september 2020 och den ska vara helt färdig i oktober 2022, enligt projektledaren Anneli Lindberg. Hon tycker inte att det är konstigt att kostnaden har ökat så kraftigt.
Exempelvis har det införts nya regelverk, kostnaden att lösa in mark har ökat och förstås även för själva entreprenaden.
– Det är ett gammalt projekt och har blivit många omtag. Projektet är från 2008 och det är mycket kostnadsökningar, men den är inte 61 procent dyrare än vad vi har upphandlat 2020, svarar Anneli Lindberg.
Vägprojekten som blev dyrare

Här är vägprojekten från region Nord som blivit dyrare, jämfört med Trafikverkets planering.
Vägprojekt Trafikverket region Kostnadsökning
E4 Boviken-Rosvi reg nord 23 %
E4 Töre-Kalix nord 14 %
Umeå C, Statlig medfinansiering till resecentrum nord 40 %
Malmbanan, bangårdsförlängningar m.m.nord 12 %
E10 Kiruna inklusive Lv 870 nord -19%
E4/E12 Umeå nord 5 %
E10, Avvakko – Lappeasuando nord 71 %
E10, Morjärv – Svartbyn nord 372 %
E4 Salmis – Haparanda nord 54 %
E4 Djäkneboda-Bygdeå nord 61 %
Källa: Riksrevisionen

Slut citat Folkbladet och bra att det kommer fram hur det ser ut på projekten