Varför blir elstödet en sekretesshandling i 20 år VARFÖR???

Jag tycker det nu är märkliga turer av regeringen när det gäller elstödet. Ännu märkligare är att de vill sekretessbelägga stödet i 20 år. Varför ??????? Det måste innebära att det finns något som regeringen högerregeringen som med stöd av SD inte tycker att det tål dagens ljus. Det finns synpunkter från och den ofta anlitande experten på yttrandefrihet nämligen Nils Funke som tycker att man genom att mörka innehållet är att man gör en inskränkning av yttrandefriheten. I en artikel som jag kallar artikel 2 så är det handelsbankens VD som tycker ungefär som jag nämnde tidigare att varför ska man kompensera för marknadens effekter. Hon tycker att det vore bättre med ett stöd riktat mot de hushåll och företag som drabbats särskilt hårt. Det håller jag med om för man prioriterar de som hållit på med att spekulera med elstödet och vi som tagit ett långsiktigt ansvar att säkra priset vi får gå lottlösa. Det är mycket märkligt att dessa högerpartier som alltid gillat marknaden och konkurrens tar och utjämnar priser på detta sätt. Det finns också ekonomer som menar att detta med stöd minskar hushållens insatser att spara el. I Artikel 3 är det många som tycker till om insatser att spara liksom

Artikel 1.
Regeringens beslut att gå emot Lagrådet och gå vidare med att sekretessbelägga det kommande
elstödet får nu även hård kritik av yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Till TT säger han att planerna innebär ”en fullständigt omotiverad inskränkning i offentlighetsprincipen”.
Regeringens plan är att sekretessbelägga uppgifterna i 20 år enligt den starkaste sekretessgraden, det som kallas ”omvänt skaderekvisit”. Det innebär att det i princip aldrig ska kunna anses finnas något allmänintresse för att lämna ut uppgifterna, skriver TT.
– Det är fullständigt bisarrt, säger Nils Funcke.
Han anser att det tvärt om bara hade varit bra om uppgifterna hade varit offentliga så att det hade kunnat bli en öppen diskussion om hur elstödet faller ut.

Artikel 2 Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman stämmer in i kritiken mot regeringens elstöd. I en intervju med Aftonbladet säger hon att det hade varit bättre med ett stöd riktat mot de hushåll och företag som drabbats särskilt hårt.
– Det finns en risk att man hamnar i en situation där man hela tiden kompenseras för marknadens effekter. Risken är att du tror att du kan få andra stöd även vid andra oväntade händelser, säger Nyman.

Detta är en artikel från TT.
Ekonom: Elstödet kan leda till högre priser
Det utökade elprisstödet minskar hushållens motivation för att spara el. Dessutom kan stödet på sikt bidra till både elbrist och högre elpriser, anser ekonomiprofessor John Hassler.
Under måndagen presenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) regeringens förslag till ett nytt elprisstöd, som ska kompensera för delar av hushållens elkostnader under november och december – och gälla för hela landet.
John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet, är kritisk till stödet.
– Vi har haft en period där vi haft ont om el, och där priserna varit höga på grund av skillnader mellan produktion och konsumtion. Då är det enormt viktigt att det finns incitament för hushåll och företag att minska sin konsumtion, säger John Hassler.
– Nu bygger man i stället upp förväntningar på att staten kommer gå in och kompensera när den här situationen uppstår igen. Att det inte är någon idé att vara mer effektiv i sin elanvändning. Det är väldigt skadligt.
John Hassler anser att elprisstöd av den typ som presenterats riskerar att vänja elkonsumenter med stödpengar när priserna är höga, vilket i sin tur gör att färre väljer att spara in på sin elanvändning.
– Sannolikheten för perioder med ännu högre elpriser, den ökar till följd av det här. Och det gör kanske också risken för bortkopplingar, säger han.
TT: Behöver inte hushållen ett sådant här stöd för sin ekonomi?
– Nej, för de allra flesta behövs inte det. De höga uppvärmningskostnaderna har också bidragit till att huspriserna fallit. Ska man få kompensation för det också? Staten kan inte skydda hushållen från den här typen av saker.
– Sedan kan jag se att vissa hushåll har likviditetsproblem. Att man inte har pengar just nu för att betala en hög elräkning, och då behövs likviditetsstöd och avbetalning, säger John Hassler.
Artikeln återges av Omni enligt avtal med upphovsrättsinnehavaren.