Etikett: sallad

Vi tar inget på allvar

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 februari 2015 kl 09:18, Bli först att kommentera

När jag var ute med Winstone i förrgår, så fick jag ett sms från Åke, gick och fipplade med den för att svara, Winstone får syn på nåt kul därute i snön och gör ett litet ryck och *tjopp* så försvann mobilen ner i snön.

Jag ringde upp Tina medan mobilen fungerade, tänkte att nu skulle den nog vara körd, jag hörde knappt vad hon sa, men den torkade upp och nu är den sitt gamla vanliga igen….otroligt!

Något som är mer otroligt är att vi på vår bärbara dator, har varsin användare, jag har min och Åke sin. På min sida fungerar inte Internet Explorer, så jag använder Google chrome eller Mozilla Firefox, beroende på vad jag ska göra…och Åke kör med Explorer, på hans sida funkar det, men…vi sitter ju vid samma dator, vad är problemet??? Ja, ”Kul-Janne”, jag vet…vi ska inte ta något i det här huset på allvar 😀

Mycket stökande igår, älgskaven skulle skäras:

Potatisen spritsas:

Efterrätten fixas:

Och Nicco skulle ha lax och till detta serverades ju en sallad också. Ljus tändes och lite mysfaktor så där:

Vi började med fördrinken, den där spanska saken. Mycket skum, mot lampan var färgen röd, men då jag fotade, se den lila ut:

Fast i det urdruckna glaset var den blå:

Jag tyckte den var helt ok, jag blandade med lite fruktsoda, och is. Ett glatt gäng var vi, och trevligt som vanligt. Jag tog Winstone med mig och följde dom en bit på vägen hem, där vid tolvsnåret…och då kan vi ju säga att det var en lätt bris…eller ska vi säga som det var…STORM!!! Winstone fick springa framåtböjd, han gled iväg i blåsten vid Ullas, det var halkigt just där, ja, man skulle haft sparken och en tygbit 😀

Fick ett gäng fina tulpaner också, av middagsgästerna, jättefina!

Och idag, får vi göra sten, sax, påse, och se vem som tar Winstone och vem som diskar 😀

Hoppas på en trevlig söndag, för er allihop!

Det kan bli dyrt

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 januari 2015 kl 08:39, Bli först att kommentera

Hittade en lista på nätet (men nu är den borta) på böter man kan få, om man inte tänker sig för. Och bilen jag låg bakom igår, är ett bra exempel:

Här är det snö och eventuellt is under den, på taket, det är 1500:-, och översnöade lyktor (ingen prisuppgift på det) samt översnöad registrerings skylt, återigen 1500:-, kan alltså bli dyrt att ta sig till jobbet, affären, stugan eller kanske bara granngårds, beror på vad man hade för planer.

Jag och tina hade då planerat gårdagen, vi åkte ut på MM och kollade status på deras saker, och jag hittade detta och förflyttades plötsligt tillbaka till mitten av 70-talet:

Ja jag vet att jag skrivit om det här förut, men för att friska upp minnet lite så hade jag och min kusin Anna, trampat iväg på våra cyklar, och uppdraget var att handla lördagsgodis.

3 kilometer från stugan ligger Springliden, och på den tiden fanns det en lanthandel där man kunde hitta mycket smått och gott. Jag hade siktet inställt på en meter popcorn. Hängde den på styret, tog mig 300 meter från affären och då åkte påsen in i framdäcket och det blev ett ofrivilligt popcornregn över hela grusvägen…snyggt jobbat, Maria! Jag kommer ihåg besvikelsen, inte kul, fast så här i efterhand, ja, det var ju lite humor 😀

Efter MM besöket åt vi en kuponglunch, en god sallad för 40 kronor, väl spenderade pengar och sällskapet hade vi ju alldeles gratis 😀 Hoppas på en fin dag för er allihop, Åke har glömt sin mobil hemma (jobbar telefon, så han kommer antingen att få en jätte lugn och trevlig arbetsdag, utan ett enda samtal) eller så kommer han att dyka upp med andan i halsen då han upptäcker vad han glömt.

Det där är ju ett ofog egentligen, jag vet ju själv hur det är då man glömt den hemma, man kan känna en lätt panik, men varför då??? Man sa ju alltid förut, är det nåt viktigt så ringer dom ju igen. Och då man skaffade presentatör, gick ju snacket likadant, man ville ha en för man var nyfiken, och kände man inte igen numret kunde man testa att ringa upp, men mest troligt var det någon som ringt fel. Jaja, det är så där då man är nyfiken 😀

½ 8 inledning

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 november 2014 kl 09:51, Bli först att kommentera

Nu kör jag lite ”halv åtta” hos mig stuk på inledningen av blogginlägget. Förrätten: Fluffig luft i mängder med ett osynligt glas luftbubbel alá Lundmark-Hällsten med Norrländsk sfär.

Huvudrätt: Marias potatistårta med stött mos blandat med purjö, norrländska, fritt gående äggulor samt smör gjort i självaste Umeå, samt hemliga kryddor, till detta serverades fläskytterfilé gryta med knorr, och en sallad på grön somrig gurka, röd tomat på kvist, gul sol paprika och grönskimrande, isande isbergs sallad med crisp.

Efterrätt: Marabou mjölkchoklad parfait med Norrmejeriers fluffiga grädde samt röda, färska guld hallon och som pricken över i:et en Baileys biscotti serverat i Iittala glas, samt hemkoke kaffe i retro muggar. Jo, det gick ner, alltihop 😀

Mycket trevlig kväll, så det kan vi göra om flera gånger. Kul sedan då Ingvar beställde taxin och dom fick vänta i säkert 30 minuter innan dom hittade hit, alltså man kan ju bli galen. Vilken adress ska man uppge då man inte har infarten från adressen som brevlådan står på?

Och det må väl vara, kan man tycka, man kan ju säga det till den man talar med… men dom begriper inte. Hur många gånger har jag inte gjort just det, sagt bägge adresserna, mitt emot kyrkan, STOR buss på gården (om det varit under sommaren), men nä, ALLA svänger in på sidan av huset och försvinner neråt Blomstervägen, igår svängde dom in till Tord, två hus vid sidan av oss, och vände och försvann, hahaa. Kan man annat än skratta 😀

Apropå grytan med knorr, så kommer det sig av att vi såg på Plus i veckan där dom tog upp detta med svenskt vs danskt fläskkött. Jag föredrar svenskt, har alltid gjort det, och efter att ha sett det där programmet, så gör jag det, ännu mer.

I Danmark klipper dom av svansarna på grisarna, för att dom inte ska bita av varandras svansar, väldigt osmakligt, och detta görs inte i Sverige, men här biter dom inte varandra i svansarna, och vet ni varför? Jo, för här kostar dom på att ha strö i båsarna, så grisarna får böka runt i den och sysselsätta sig, dom får något att göra.

Man får ju lust att bilda en klubb med slagordet: Ge grisarna strö och förströelse!!! Eller gör som med gamla åsnor, adoptera en gris och se till att den får strö under den tiden den lever. Hur kostsamt kan det vara?

Dessutom är den svenska fläskfilén och ytterfilén finare, man märker det då man skär upp den, mindre senor och hinnor och den håller ihop bättre. Men jag förstår också att folk köper danskt, det är billigare…tyvärr.

Nog om detta, önskar er alla en trivsam söndag!

Tack Ingvar och Anna för påfyllning till barhyllan, den kommer väl till pass till jul, ps, la ni märke till hur jag använde pass ordet nu 😀 ds.

Nu har den gått i graven…

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 oktober 2014 kl 11:01, 6 kommentarer

Nu har jag fått ett tips av Ulla, angående Försäkringskassans uträkningar, det kan vara så att dom utgår ifrån att alla jobbar måndag till fredag, och då blir det kalenderdagar man får betalt för, men jag, som inte jobbar alla dagar, utan lite hipp som happ (dock schemalagt) så kan det finnas ett annat sätt dom ska räkna på, nå, då får jag kontakta dom imorgon, igen, och fråga om det kan vara så.

Vet ni vad, nu har min gamla huvudkudde gått i graven, jag har haft den i…tadaaa, 40 år, och först nu har jag hittat en ersättare som duger, skäms lite att säga det men det bidde en barnkudde avsedd för spjälsängar, hahaa…tack Tina för det tipset, dom kuddarna är exakt lika tunn som min kudde blivit.

Nu ska jag också säga att jag har 2 kuddar, den undre, en stenhård, 10 kilos sak som man inte rubbar, och nu denna lilla tunna sak ovanpå, man kan knöla ihop som man vill…perfekt!!! 😀 Jag har testkört i 3 nätter nu och är nöjd, så då kan jag slänga min gamla trotjänare till räven.

Jag hoppade in och jobbade lite extra igår, så jag hann precis hem, duscha och byta om, innan middagen hos ”Kulpotatis-Janne” och Ingegerd, Kerstin och Jan B var också bjudna. Vi fick först en fördrink tillsammans med pizza…jo, kolla:

Pizzan är godis som någon köpt i Ullared, kul grej, och god 😀

Sedan bjöds vi på potatis och rotsaksgratäng med bacon och ost inlindad kyckling och sallad, kanongott! Avslutade med en efterrätt, typ nåt italienskt namn, som Ingegerd inte kom ihåg, som innehöll päron och annat gott, serverades med likör, alternativt whiskey och kaffe förstås.

Sedan blev det fria drinkar resten av kvällen, kanske därför man sov extra länge i morse 🙂

Kul våg dom har förresten, Ahlbecks, här få man veta att timmen är slagen, om man törs väga sig:

Ja, det var den helgen det…inte över än, men nästan, önskar er alla en fin söndag!

ps. bild tagen förra veckan, idag regnar det ju ds.

Dubbelt tuppjuck!

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 januari 2014 kl 06:11, 2 kommentarer

Vid middagstid igår, Åke och Nicco ätandes köttfärssås och spaghetti och jag, mina hemmagjorda vårrullar med sallad till, så kom plötsligt Åke att tänka på en citymacka, (berodde nog på salladen jag hade i skålen). Citybaren som låg efter E4:an, serverade citymackan, som var en varm macka med ost, tomat och skinka på.

Men det fanns även något som hette luffarmacka, en billigare variant där det var bröd, med senap, ketchup och bostongurka på, inget annat… billig med andra ord.

Och det stoppar inte där, förstås, utan det fanns även något som hette dubbeldäckare… gissa vad det var?

Jo ett utvikt bröd, en hamburgare på den ena brödet och en parisare på det andra, samt ett stekt ägg ovanpå. Nu kände Åke dessutom en kille som önskade 2 stekta ägg och då döpte han genast om den sista nämnda rätten till, tadaaa… en dubbeldäckare med dubbelt tuppjuck. Japp, kort och koncist 😀

Jag tyckte det lät roligt, och jag har ju som följt diskussionerna som funnits på FB om just citybaren och deras ”kända” mackor, många som saknar dom, och då kom jag osökt att tänka på det nyöppnade It´s only Rock n´Roll stället, https://www.facebook.com/#!/itsonlyrockandroll vore inte detta något dom skulle kunna lägga till sin meny?

Kanske med andra namn…finns ju gott om amerikanska bil-namn, Chevmackan… Ford-frallan, ”Burnout” klämma, eller varför inte införa mackor/baguetter efter kändisar, Elvis Presley vet vi ju vad han åt, och den baguetten kallas kort och gott för The Elvis. Men det är ju roligare att komma på egna saker, inte ta det som redan finns.

Nåja, jag vet ju inte vad det finns för intresse av detta, det var bara nåt som flög genom huvudet. Jag gillar då absolut dubbeldäckaren med dubbelt tuppjuck, absolut bäst, smakmässigt… vet jag dock inte 🙂

Nu är det min jobbarhelg så jag ska väl strax ta och pipa iväg. Ringde till chefen igår och frågade om hon hade några planer eller om vi skulle göra oss ett besök på vårt museum, och det tyckte hon var en bra idé, så jag vet allt vart vi ska. Ha en fin lördag, allihop!

Vi kan inte leva i skyddad verkstad

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 december 2013 kl 08:23, Bli först att kommentera

En riktig fikardag blev det igår, då vi först gick lös hos Åkes moster, som hade 7 sorter och glasstårta med fruktsallad till det. Brälla ringde precis då vi kom innanför dörren där och då hade dom tänkt bjuda på en kaffe, så vi ändrade på dom planerna och dom kom hem till oss istället, på kvällen, och fikade. Men det får väl gå för den här gången, det är ju bara jul, en gång om året 🙂

Nyår infaller också, enbart en gång på året, och det är imorgon det (till er som missat det). För vår del blir det att fira in det nya året på Lundalogén, tillsammans med Brälla, Lena, Tord, Camilla, Ebba, Mats, Helena, Mats K, Jitte (antar jag) Theresé, Anders, Sally, jag, Åke och Nicco. Maten tas från It´s only rock ´n roll´ https://www.facebook.com/#!/itsonlyrockandroll och vi andra bidrar med lite av varje, som fördrink, förrätt, efterrätt och sallad.

Kvällen brukar avslutas utomhus med korvgrillning och att kika på raketer och annat som flyger omkring.

Som barn, firades det nya året in hemma hos farmor och farfar. Och där stöptes det nyårskronor. Undrar om just det momentet försvunnit helt eller om det fortfarande är dom som sitter och smälter tenn, för att sedan hälla över den i kallvatten och se vad det blir för figur? Sista gången vi gjorde det, var nog 1985, om jag ska gissa, och den nyårskronan ska finnas kvar i våra gömmor.

Jag tycks minnas att jag berättat vad som hände då jag var i 9 årsåldern, och det skulle stöpas kronor. Min farmor trodde inte att jag skulle få ner tennet i vattnet, tillräckligt snabbt, så hon tog tag i tennsmältaren och skulle hjälpa mig att hälla ner det glödheta tennet och vi var inte alls synkade, med den följden att en tennskvätt, stor som en 5 krona, hamnade på min barfota fot, och det fräste till, kan jag säga.

Farmor snabb som vessla, kastade sig över min fot och slet bort tennbiten med sina bara fingrar, skadan hade dock redan skett, men den blev ju givtevis mindre, tack vare hennes snabba agerande. Ärret finn kvar, än idag, och minnet förstås 🙂

Vet att hon mådde dåligt över händelsen, att det var hennes fel, men det där är ju sånt som händer, till och med den bäste. Man kan aldrig förutspå allt som kan hända, och vi kan heller inte leva i skyddad verkstad. Mina minnen av min farmor, är enbart fina, precis som hon var.

Jag tänker inte avge några nyårslöften, varför skulle jag? Saker som jag vill genomföra, gör jag ändå, utan löften, det var längesedan jag slutade med såna saker. Tror jag fixar det lika bra, utan…

Nu är det snart dags för mig att väcka upp Winstone, ska ut med honom innan det bär iväg till tandläkaren, sen blir det nog en sväng ner på strömpilen, ska handla lite inför morgondagen. Önskar er alla en fin måndag, skrev Maria ”tennfoten” Hällsten.

Mjo….ehhh?!?

Summering

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 augusti 2013 kl 05:58, Bli först att kommentera

En salladslunch på strömpilen med Anna och en kaffe på station med Anneli och sedan Gamlia, ja, det skulle kunna summera min gårdag i det stora. Att det sedan tillkom målning, iväg och köpa en burk med färg (nu har det gått åt 2 burkar mer än vi räknat med), och rastning av hund samt annat sånt där vardagligt, är ju världsligt.

Och nu ska jag visa vad en ”gör det Maria grej”, är för nåt:

Jo, jag skulle klippa upp förpackningen på blåtanden jag köpte och naturligtvis klipper jag sönder mjukvaran som följde med, *suck*. Men då är det ju tur att sånt där brukar ordna sig ändå, datorerna idag söker ju själv rätt på sakerna den behöver ladda ner för att grejerna ska funka som dom ska.

Camaron ville inte funka som den skulle då vi kom upp på Gamlia. Jag noterade lätt rök under huven och en lite bränd doft. Den hade i princip inget vatten kvar… inte konstigt då att den ville gå varm. Återigen tur, då att det finns vatten att tillgå och vi tog oss hem, men sedan var det absolut färdigt, Åke fick fara och köpa nåt att fixa kylaren med.

Knutkorset fixar han ikväll så hoppas jag på att Buicken kommer att vara i toppskick, imorgon igen, annars blir det den orangea faran till jobbet. Avslutar med lite bilder från gårdagen, och önskar er alla en fin torsdag!

Jag gav bort Winstone

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 mars 2013 kl 09:39, 10 kommentarer

Winstone var kvar då jag vaknade i morse, skönt, jag drömde nämligen att jag gett bort honom, och jag ångrade mig men visste inte hur jag skulle kunna ta tillbaka honom utan att det skulle ett jäkla liv. Dessutom hade hon som fått honom, rakat av all päls (hon var hårfrisörska) och jag tyckte inte han såg vacker ut.

Jag och Theresé var ute på turné igår, skulle på returbutiken, dom hade stängt, for på kupan, dom hade inte öppnat än, åkte på myrorna, hann gå där en sväng sedan hämtade vi mamma, som hakade på till kupan.

Sen skulle vi käka lunch någonstans, och innan vi hittat ett lämpligt ställe…Nicco ringde, hon hade slutat skolan så hon vill följa med ut och äta, hämtade upp henne och sedan blev det att snurra runt innan vi hittat nåt som var öppet.

Det blev Great Eastern, och dit behöver nog inte jag gå fler gånger, tyvärr, tycker stället har chanserat och då det står en skylt i buffé bordet där grönsakerna finns, såsom majs, gurka, tomat och sallad, att man bör undvika at äta grönsakerna om dom är rå, så undviker man nog att ta sallad överhuvudtaget. Vart var dom grönsakerna tillagade då, det var ju bara råa grejer?

Hörde att det var någon som frågade om varför det stod så där och fick till svar att det fanns dom som använde sina egna bestick då dom plockade ur skålarna, jamen hallå…det måste väl vara enklare då att deklarera högt och tydligt att egna bestick ej får användas. Jaja, som sagt, jag behöver inte gå dit fler gånger.

Jag blev uppringd av åkes kusin Staffan, som var nyfiken på allt arbete Theresé håller på med då det gäller släktforskningen, så jag bjöd över han och hans familj hit, på kaffe igår kväll. Även Åkes farbror Helge ”Jean-Ragnar”, följde med, och det blev mycket surrande om alla kort och urklipp som finns här, ja, Elsie sa ju det en gång i tiden: här kastas ingenting! Och det har jag nog lagt märke till. Detta är bara en bråkdel av allt som finns. Och inte bara fotografier, det är urklipp och brev från Amerika.

Det är som sagt var tur, att Theresé filurar, klurar och sorterar, det blir ju som roligare då man får en historia bakom korten och inte bara ett ansikte på någon som man inte vet vem det är.

Nä, frukostdags nu, önskar er alla en Glad påsk, från oss alla… till er alla!

”Rå” effektiv, eller va?

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 september 2012 kl 09:24, 6 kommentarer

Man har ju hört så många gånger att om man bara vill… så kan man. Man ska aldrig ge upp och sedan sitta där och ångra att man aldrig tog chansen. Det här satt jag och grunnade på igår, givtevis på grund av min pappa och hur han har varit fram tills i måndags, då allt ändrades på någon sekund.

Han, vår pappa, har nog alltid varit lite av en äventyrare, han ville flyga drake, ja en sån där som man hänger under, själv. Jag kommer till och med ihåg, hans dröm om att flyga, och det har nog funnits där länge länge. Och till slut så bestämde han sig, han tog certifikatet och köpte sig en egen vinge, drömmen uppfylld, åtminstone till viss del. Han hade gärna kastat sig ut från Tjamstan i Malå men hans lillebror stoppade honom, vis av erfarenheter han har som helikoptermekaniker och hans kännedom om luften, termiken och hur det fungerar. Men han har i alla fall varit däruppe…själv.

I våras ville han ta lastbilskortet…och även det gjorde han, 66 år gammal, och lastbilen hade han köpt redan innan kortet var klart. Men han visste att han skulle fixa det och med tron kommer man långt, så är det bara.

Sen tänker jag då på hur ”galen” jag egentligen var som tog dragracing licensen, vi köpte Camaron från staterna, köpte ny buss och hela alltet, och allt detta bara för att jag fick en liten sån där känsla, ja ni vet… tänk om…vad häftigt… det skulle jag vilja. Och så vart det, 40 år gammal, men inget kunde vi direkt om själva bilsporten, det har vi fått lära oss på vägen och mycket har vi säkert kvar att lära också. Men det är ju också så, att det man tycker är roligt, blir ju heller aldrig en belastning, det lär man sig för att man vill.

När Theresé var här, förra veckan, så skulle jag vispa ihop en tjockpannkaka, och kolla vad som hamnade i skålen då jag knäckte äggen:

Fem ägg och tio gulor, jadu sa jag till Theresé, med sån tur behöver jag ju knappast köpa någon trisslott, va? Fast jag vet inte jag, svarade hon, det hade ju inte varit speciellt stor tur om du nu skulle ha haft äggen till en maräng 🙂 Så sant som det var sagt.

Idag kommer min farbror och faster hit, och jag har gjort en kycklingsallad på morgonen, men jag fick starta dagen med att åka upp på Åkes jobb, han hade glömt jobbar mobilen hemma, och här gör den knappast nytta. Sen har jag dammsugit och bakat en sockerkaka, jojomensan, effektiv kan man också vara… om man vill. Nu ska jag åka upp på Mariehem med salladen och sedan ska vi till pappa igen. Jag önskar er alla en fin måndag!

Nu…har lördagen passerat

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 november 2010 kl 09:16, Bli först att kommentera

Nu har Nicco fått sin efterlängtade systemkamera, vi åkte upp på Mediamarkt och gjorde affärer igår eftermiddag. Började köa vid kamerorna men det var otröstligt mycket människor som ville ha hjälp och lite expediter, så vi gick till tvättmaskinerna.

Där kom det hjälp med en gång, och snabb affär vart det också, vi visste ju redan vad vi skulle ha för maskin. Jag är inte en sån som brukar försöka få ett bättre pris men nu tänkte jag att det får bära eller brista. Du, sa jag till killen, om vi nu köper en systemkamera också, så borde vi väl kunna få ett bättre pris på kameran? Jag ville ha ett bättre pris på den för Niccos skull, det var ju hon som skulle betala den.

Nae, sa han, kameran kan jag inte ge dig ett bättre pris på, det är sån liten avans på dom, men ni kan få 500:- i rabatt på tvättmaskinen. Härligt, sa jag, då tar vi den. Sen gick vi tillbaka till kamerorna och hon valde ut vad hon skulle ha, samt ett uvfilter, extra minne, och kameraväska. Hela kalaset gick på 5400:-, men då fick hon i alla fall dom där 500 i rabatt, det var ju för hennes skulle jag bad om ett bättre pris. Svärfar får betala det pris han fått från början, inte mer än rättvist, tycker jag.

Nu är i alla fall Nicco nöjd och jag tror att vi kommer att få se ett antal bilder, tagna av henne.

Jag kollade hur många platser det fanns kvar på filmen Cornelis, igår runt tre tiden. Då var det 49 platser av 103. Ringde upp Lena och frågade om jag skulle köpa biljetter och boka våra platser redan då, eftersom det enbart fanns fyra säten bredvid varandra kvar, om vi ville sitta lite längre upp än första och andra raden. Vi kom snabbt fram till att det var det bästa.

Sen var det middag på Lundalogén, där serverades en otroligt god älggryta med ost och vin i, samt ris och sallad till det hela. Till efterrätt en äppelpaj och kaffe från den mörkaste djungel i Tanzania, direkt från kaffeplantagen, kunde inte ha varit bättre.

Lena hade varit ute på äventyr i fredags och drack ingenting med alkohol i, så hon agerade chaufför då vi skulle ner på filmstaden. Där fanns då en sån här apparat:

Nu kan man ju undra vad biomat ska stå för, Brälla knuffade mig i sidan och sa att det skulle väl vara något för mig (tror han syftade på Marias ordbok), ja, biomat är ju givetvis automaten där du införskaffar popcornen, godiset och allt du vill tugga på, till filmen….men tyvärr, i detta fallet är det apparaten där du hämtar ut dina för betalda biljetter, haha.

Filmen kan nog rekommenderas till alla som verkligen tycker om Cornelis, men den var inte speciellt rolig, han hade ett smått tragiskt liv och handlingen var nog lite för haltande, hopp på 5 år hit och dit gjorde att man inte riktigt fick ett helhets intryck av den. Men den ska ju handla om hans liv och om det var så det såg ut, så vet jag inte hur dom skulle ha gjort den annorlunda. Nu är jag inget stort fan av Cornelis och jag skäms att säga att jag visste inte ens om att han dött för 23 år sedan, hade någon sagt att han dog ifjol, så hade jag trott på det.

Sammanfattningsvis hade vi en jätte trevlig kväll, den kan vi göra om 🙂 Önskar er alla en lugn och trivsam söndag.

Etikett: sallad

Vi tar inget på allvar

Det kan bli dyrt

½ 8 inledning

Nu har den gått i graven…

Dubbelt tuppjuck!

Vi kan inte leva i skyddad verkstad

Summering

Jag gav bort Winstone

”Rå” effektiv, eller va?

Nu…har lördagen passerat

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten