Etikett: Storuman

IH 624

Av , , Bli först att kommentera 14

Just nu rullar en röd lastbil med växelflak iväg med den gamla trotjänaren  IH 624,  Robbans älskling nr 2 (eller 1 beroende på mitt humör) iväg till Storuman för att fortsätta sin trogna tjänst på en fårfarm. Anar jag inte en liten tår i ögonvrån eller är det de kraftiga vindarna som frammanar en irritation i ögonlocket på vännen min? Hur som helst så drar jag en lättnadens suck att schabraket får ett nytt hem och att vi har en pryl mindre att frakta och bekymra oss om. Den minnesbild som kommer att leva kvar på näthinnan hos mig, är när katten Tudor förgäves försökte flörta in sig hos husse genom att ligga på traktorn och vänta på husse efter arbetsdagens slut. En fjäskning som var helt förgäves. Farewell baby – farewell….

Gomorron Storuman

Av , , 2 kommentarer 18

Vaknar rödögd och pollensnorig i ett regnigt och grått Storuman.  Tur att pollenmängden minskar av regn så det borde bli bättre fram på dagen. Tar en zyrlexfrukost innan den goda hotellfrukosten ska intas. Ser fram emot en spännande dag och att få möta äldreomsorgens tappra medarbetare här i Storuman.

2 kommentarer
Etiketter: , , ,

Det stora syndafallet

Av , , Bli först att kommentera 20

Det stora syndafallet ägde rum ingenstans mindre än på Frasses i Lycksele – vart annars?! Ett skrovmål och en mycket förhöjd transfettsnivå senare sitter vi nu inkvarterade på Hotell Toppen i Storuman lätt dästa och lite trötta efter en lång arbetsdag.  Nu blir det till att gå igenom morgondagens material så att allt flyter fint. Vi ska förpassa oss hela 74.5 m till församlingsgården här intill. Och man snackar om de stora avstånden i inlandet…bara elakt förtal.

Själv fick jag förhöjd puls när vi här på samhället passerade en neonröd handskriven skylt där  Fiskehörnan annonserade. Jenny skrattade åt mig. Typiskt Gunnel! Med lite tur kanske jag hinner in där och spendera några kronor på något nödvändigt i morgon efter att den första utbildningsdagen är avslutad.

Bäst att jag gör några röstövningar så rösten håller för två dagars pratande. Logopeden sa att jag gör framsteg!

Här ser ganska stillsamt och dött ut, men jag vet från säker källa att här kryllar av kusiner och släktingar till mina FB-vänner. Nu ska jag njuta av kvällens stillhet ända tills Jennypenny knackar på och tar mig med till det gratis kvällsfikat. Bäst jag skyndar mig att smälta skrovmålet först!

I en annan del av norrlands innersta inland befinner sig ikväll min älskling R. Imorgon blir det besiktning av Fjällgården. Åh vad jag önskar att jag hade kunnat vara med. Hålla alla tummar som ni har att allt ska se bra ut!

Lunka på

Av , , Bli först att kommentera 20

Tillbaka till vardagslunken igen. Jobba på, jobba på, jobba på -så hårt det går. Först en kontorsdag och därefter bär det i eftermiddag iväg till Storuman för mig och Jenny. Vi ska ha demensutbildning i dagarna två för kommunens omvårdnadspersonal, vilket inkluderar såväl Tankeväckare, de nya demensriktlinjerna, som allmän demenskunskap och bemötande. Dessutom vill vi jobba med  konkreta fallbeskrivningar utifrån olika demensjukdomars perspektiv och de typiska symtom och svårigheter i vardagen som ofta uppstår.

Det blir mitt och Jennys sista stora gemensamma projekt. Hon ska ha barn i sommar och själv lämnar jag ju Umeå kommun och mitt jobb som demenssjuksköterska för att ägna mig åt helt andra saker till hösten. Naturligtvis lämnar jag inte mitt engagemang för demensfrågor och kommer fortsättningsvis även att ta på mig de föreläsningsuppdrag som dyker upp.

Här och nu….

Av , , 6 kommentarer 13

Så fort tiden rinner ifrån oss…eller som min syster E brukar säga: Tiden kommer. Hur som helst har den här veckan gått väldigt snabbt, samtidigt som det känns som evigheter sedan vi lämnade Umeå. Ungefär samtidigt som vi lade till idag, så vände vädret och har bjudit kalla vindar och moln. I morgon utlovas regn inför vår sista seglingsdag. Det känns lite trist men samtidigt är vi tacksamma för dessa fina seglingsdagar.

I morgon ska vi börja dagen med ett bad vid utloppet från den varma källan. På hemväg från kvällens restaurangbesök passerade vi källan och kunde konstatera att vattnet var riktigt varmt. En sakta promenad tillbaka  på den lilla pittoreska strabdpromenaden förbi de restauranger som håller öppet så här i början av säsongen. Pelle som är en gudabenådad sångare, rev av ett paradnummer á capella på begäran av en av de andra båtarnas besättning vid ett av långborden direkt vid strandkanten, till allas vårt jubel.

Vi har skrattat mycket åt alla "namnförbistringar" i sällskapet och i stort sett ingen av oss har vårt originalnamn i behåll. Jag är nu Gunilla och R har blivit Roland:) Skepparen Pelle har blivit Olle och Maja har blivit Malin. Nu sitter vi och småpratar under biminin på däck. Det är ljummet och becksvart ute. Himlen är mörk och inga stjärnor syns förutom en mångubbe som verkar vara lite på sniskan. Han är förresten i gott sällskap….

Sakta men säkert kommer verkligheten ifatt oss, och så smått börjar sommarplaneringen ta form. Det kommer att bli mycket att ta tag i att göra de närmaste veckorna. På tisdag är det besiktning av fjällgården. Då åker R upp och är med. Själv ska jag till Storuman med J och ha demensutbildning med kommunpersonalen i dagarna två.

Men än så länge är vi kvar här nere och ska njuta till sista minuten av vår semester.

6 kommentarer
Etiketter: , , ,

Guld guld guld

Av , , Bli först att kommentera 49

Grattis till Storuman och Björn Ferry. Tittar lite yrvaket upp under filtkanten mellan varven. Det är roligt att vara svensk nu! Själv är jag lite inne på grenen 15m snytpapper, och tror att jag skulle vara en given vinnare. Frääääääs