Det var inte bättre förr

Tilde i hängmattan

Dagens blogg tittar tillbaka. När vi fick vår son, Tildes pappa, och han var liten så var det få som fick barnomsorg. Det blev istället farmor som fick sköta och hon fick aldrig chansen till egen utkomst. Tilde har en dagmamma som tar hand om henne jättebra och det finns maxtaxa.

Nästan hela barnomsorgen finansieras gemensamt av alla liksom hela den generella välfärdspolitiken innebärande att det är behoven som styr och inte plånboken. Reformerna har mötts av motstånd från de borgliga genomgående med vissa undantag kanske främst då folkpartiet. Vart dom står idag vet jag inte.

I Umeå var vi ense om barnomsorgens utbyggnad. Dagens steg känns inte igen. Det är för henne och för alla andra barn som man vill kämpa vidare och bygga ett samhälle där alla har samma förutsättningar från födseln oavsett föräldrars inkomst.

Jag är stolt men inte nöjd för jag tror det går att nå bättre på många områden. Ska vi klara detta behövs skatt för att finansiera välfärden. Missar vi detta ramlar många mellan stolarna och vi får ett hårdare samhälle med mera konflikter. Jag har en stor oro över framtiden där vissa barn inte får chansen.