11 september och vad gör regeringen?

* 11 september en sorgedag
Två stora händelser har inträffat den 11:e september, attentatet i New York som skapade en ny syn i världen och mordet på Anna Lind. Ikväll visas en dokumentär i TV4 som Malou Sivers leder. Jag kommer själv att titta på programmet och minnas Anna.

Jag kommer också ihåg exakt var jag befann mig när det hade hänt och jag tror jag var ganska tidigt ute med den vetskapen. Det var så att vår vice partisekreterare Gunilla Karlsson var på besök i Umeå och skulle vidare norrut under den valturné som just pågick. Vid bordet satt jag, Gunilla och vår ombudsman Peter Olofsson och åt middag på Solskensgården i Anumark när meddelandet kom per telefon. Däremot kommer jag inte ihåg om det var ytterligare någon person vid bordet. Självklart blev vi mycket upprörda men just då visste inget hur allvarligt skadad hon blivit, men när det berättades hur det hade gått till befarade vi det värsta.

Frågeställningarna började automatiskt fara runt i huvudet på mig varför just vårt parti skulle drabbas av att ytterligare en av våra främsta ledare skulle attackeras. Det går nog inte att ge en riktig beskrivning så här långt efteråt hur fruktansvärt det kändes. Men jag rekommenderar till att se programmet och minnas Anna Lind som den bedårande personen hon var, även om det är svårt att så här i förväg tänka sig hur programmet vinklas.

* Vad gör regeringen?
Regeringen droppar det ena förslaget efter det andra om vad som kommer i budgeten. Jag för min del hoppas självklart att det så kallade Umeåpaketet kommer med och gör det detta då ska jag ge ros åt regeringen. Ang. det som hitintills läckt ut och där de lokala ledarna slår sig hårt för bröstet för vill jag snarare påstå att orsaken till uppgången i sysselsättningen har härrört sig från den socialdemokratiska tiden. Vidtagna åtgärder från högerregeringen är det som ger effekt nu. Är dock besviken på att partiet inte förmådde förklara vad som komma skall i valrörelsen och vi förlorade valet.

Bolagsskatten ska sänkas liksom de så kallade arbetsavgivaravgifterna och jag håller med Östros kritik att det är ett svek mot småföretagen. Netto så får de en höjning med 30 000 enligt text-TV eftersom regeringen höjt avgiften i två steg med 37 000. Anna-Stina Nordmark säger att det är en festmåltid för storföretagen och en brödsmula till små. De enda som är nöjda är kampanjorganisationen Svenskt Näringsliv och det förstår jag då företagen får de pengar som löntagarna har avstått i avtalsrörelser vilket de så kallade arbetsgivaravgifterna är.

Högerpartierna var tidigare mycket kritiskt mot alla riktade statsbidrag som dåvarande regeringen införde som t.ex. Wernerssonpengarna. I dagsläget går det inte ens att säga hur många specialinriktade statsbidrag som ska sökas. Nu senast kom ett förslag om riktade pengar till dem som klarar av vårdköerna. Ett beslut som inte verkar grunda sig i en analys för att se om det är ekonomin som gör att andra inte klarar av köerna. Snarare klassisk högerpolitik att ge till dom som redan har. Här i Umeå var man mycket emot riktade stadsbidrag men jag har inte hört att man kritiserat regeringen för alla dessa nya som kommer – istället motionerar man om att söka.