Kommunsammanslagningar och ett storlandsting(regionkommun) ett måste

 

Försörjningsbördan klarar inte alla kommuner
Inte helt oväntat ser det mörkare och mörkare ut för en hel del kommuner i Västerbotten när det gäller den så kallade försörjningskvoten, men det är säkert likadant på många fler platser i landet.
I Västerbotten är det bara Umeå, Skellefteå, Lycksele, Vännäs, Robertsfors och Malå som ligger på vad som räknas som en rimlig nivå
Så här går det inte att fortsätta tror jag och den inkomst och kostnadsutjämning som finns kan inte lösa alla problem och rädda allt som det ser ut idag. Det är självklart att den organisation med alla dess funktioner som behövs för att hålla igång en kommun blir alldeles för dyr för en liten kommun. Det blir med andra ord mycket byråkrati och lite verkstad. Det är många olika expertfunktioner som en kommun måste ha.
Visst kan samarbete hjälpa till lite men inte lösa detta och gud bevara oss för att de frågorna läggs på något annat organ. Jag tror man måste tänka som man gjort i andra länder att en kommun får inte vara hur liten som helst om de ska klara av sina åtaganden.
Det är samma sak om man ska klara av sjuvården då kan inte landstingen vara för små vilka ansvarskommiten kom fram till. Här finns det också bara en väg att gå utan gör ett storlandsting eller som det kallas en regionkommun bestående av de fyra nordliga länen.
Stimulera fram kommunsammanslagningar där kommundelsnämnder kan vara en väg att gå i de gamla kommunerna men då med bara en förvaltning för hela kommunen . I Umeå betalar vi motsvarade 2,30 i skatt för den kostnadsutjämning som finns och den får inte öka, vissa delar som ingår i den utjämningen betalar vi en gång till som kollektivtrafiken
Sverige behöver en ny samhällsstruktur

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.