Vi kommer att sätta jobben främst på den politiska dagordningen. Den som förs är en katastrof

Nu har partiet gått tillbaka och sätter åter upp jobbpolitiken som nummer ett på den politiksa dagordningen. Det går inte att fortsätta som idag. Här nedan har jag lagt in den portalparagraf som nu förslås

Portalparagraf i vårt prioriteringsdokument
I förra veckan presenterade vi den första nyheten inför kongressen i april. Det är ett förslag till unikt beslut som ska bli ramen för vår politik framöver. Det är ett stort steg på vägen i vår ambition att vara framtidspartiet i svensk politik.

Partistyrelsen föreslår kongressen att vårt prioriteringsdokument, för första gången, ska ha en portalparagraf. Det betyder att vi därmed tydligt sätter ned foten om vår politiska linje fram till och över valet 2014 – och den linjen är jobben först. Att vi klarar jobben är en förutsättning för vår framtida välfärd och allas våra möjligheter att själva få forma våra egna liv.

Portalparagrafen slår fast att jobben är vår mest prioriterade fråga
Portalparagrafen som vi föreslår lyder:
”Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser mot arbetslösheten går före allt annat. Jobben ska sättas främst i hela den ekonomiska politiken. Vi socialdemokrater ska vidta de åtgärder som krävs och söka de allianser som är nödvändiga för att bryta arbetslösheten och få fler människor i arbete.”

Vi förnyar vår politik med jobben som utgångspunkt, och har det senaste året lagt fram en rad förslag för fler jobb.
I enlighet med portalparagrafen lägger vi idag också fram två ytterligare förslag inför kongressen . Vi föreslår att kongressen antar ett mål om att sluta sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män. Det är oacceptabelt att arbetsmiljön för många kvinnor är så slitsam och stressig att de inte klarar av att arbeta fram till pensionen.
 

Vi lägger också ett förslag som innebär att det vid offentlig upphandling ska tas hänsyn till sysselsättningseffekterna. Den offentliga upphandlingen är mycket omfattande och kan på ett helt annat sätt än idag användas för att ge jobb och bryta arbetslöshet.
Regeringens politik har prövats i såväl hög- som lågkonjunktur och det är uppenbart att den inte leder till fler jobb. Verkligheten har kommit ifatt regeringen. Vi tror att fler och fler börja ställa sig frågan: Vad är egentligen bäst för framtiden: Att vi samarbetar för fler jobb eller att var och en får lösa samhällsproblemen själva?
 

Mål om kvinnlig förvärvsfrekvens
Det finns ett sysselsättningsgap mellan kvinnor och män. Att kvinnor inte har samma möjligheter som män att arbeta får en rad negativa följder. För Sverige innebär det lägre tillväxt och sämre förmåga att finansiera välfärden. För många kvinnor betyder sysselsättningsgapet ett sämre arbetsliv, lägre pension och att de riskerar att hamna i en beroendeställning av andra.
 

Nu antar vi ett nytt mål på kongressen: Sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män ska slutas. Det är tydligt att kvinnor lämnar arbetslivet tidigare än män. Därför krävs insatser som gör det möjligt för kvinnor att stanna längre i arbetslivet. En viktig förklaring är att det inom många kvinnodominerade yrken är för dålig arbetsmiljö, med tunga lyft, monotoni och stress. Följden blir exempelvis förslitningsskador och utbrändhet. Därför måste mycket göras för att förbättra kvinnors arbetsmiljö.

 Vi måste komma tillrätta med kvinnors ofrivilliga deltidsarbete.
Undersökningar visar att många kvinnor tvingas gå ner i arbetstid för att ta hand om sina äldre. Så kan vi inte ha det. Äldreomsorgen och arrangemangen runt de äldre måste vara sådan att det här förändras.
Det är uppenbart att kvinnor lämnar arbetslivet i betydligt högre utsträckning än män när familjerna får barn. Därför är det prioriterat att genomföra reformer som underlättar för familjer att kombinera föräldraskap och yrkesliv.
 

Jobbkrav i offentliga upphandlingar
För att förbättra situationen på arbetsmarknaden behöver de möjligheter som ligger i den offentliga upphandlingen utnyttjas bättre. Den offentliga upphandlingen omsätter varje år mellan 480 och 580 miljarder kronor och kommuner och landsting svarar för ca 80 procent.
Vi vill se en mer strategisk användning av den offentliga upphandlingen. En mer strategisk användning av den offentliga upphandlingen kan bli ett viktigt verktyg för att skapa fler jobb för arbetslösa och långtidsarbetslösa och fler möjligheter till utbildning och praktik för ungdomar. Ett villkor i upphandlingen blir helt enkelt att en viss procent av de anställda i ett projekt ska vara från en särskild pool hos arbetsförmedlingen. Det kan vara människor som idag är arbetslösa, långtidsarbetslösa eller andra personer med viss problematik eller speciella förutsättningar.
 

Företagen är en del av samhället och det är högst rimligt att våra offentliga medel används för att förbättra möjligheterna för människor att komma tillbaka till arbete.
Den kraftigt stigande långtidsarbetslösheten utgör ett stort och växande problem, för den enskilde och för samhället. Arbetslösheten blir allt svårare att få ner då stora grupper stått utan aktiva och kompetenshöjande insatser under långa tider.
 

För att förbättra situationen för personer med svag ställning på arbetsmarknaden behöver de möjligheter som ligger i den offentliga upphandlingen utnyttjas bättre. Ett aktuellt exempel finns i s-styrda Örebro där man antagit riktlinjer för hållbar upphandling. Utifrån dessa har kommunen sedan i samband med Örebrobostäders (ÖBO) upphandling av renovering av miljonprogramsområdet Vivalla ställt krav på arbete/utbildning för de boende. Detta beräknar leverantören ska leda till 50 – 80 arbetstillfällen, praktik eller utbildningsplatser. Dessa möjligheter har börjat uppmärksammas också på andra ställen, medan man i vissa, ofta borgerligt styrda kommuner, intar attityden att detta är något som inte låter sig göras.

Ramarna för den offentliga upphandlingen regleras av EU-rätten. Inom denna ställs vissa grundläggande krav som exempelvis likabehandling, icke-diskriminering och proportionalitet. EU-rätten omfattar även särskilda regler om offentlig upphandling och statsstöd. Inom EU är det dock vanligt att det ställs sociala krav i samband med upphandlingar. Vanligt förekommande sociala krav inom EU är exempelvis att
långtidsarbetslösa ska utgöra en viss andel av de anställda som utnyttjas för en upphandling. Enligt EU-rätten bör sociala och miljömässiga krav ställas i samband med upphandling. Det är också vanligt att upphandlingar riktas mot företag som anställer funktionshindrade.
 

Kraven som ställs måste dock inte ensidigt riktas mot svaga grupper. Andra krav som ställs inom den offentliga upphandlingen kan gälla tillhandahållande av utbildnings- eller lärlingsplatser eller sommarjobb för ungdomar. Lissabonfördraget och det nya upphandlingsdirektiv som nu diskuteras ger dessutom sociala
krav och miljöskydd ett ännu tydligare fokus.
Staten har ett ansvar för att lagstiftningen utnyttjar de möjligheter som ges till fullo och för att berörda myndigheter stöttar utvecklingen och bidrar med information och vägledning. Staten har också i kraft av en egen betydande upphandling, ca 120 miljarder per år, stora möjligheter att själv bidra till fler arbetstillfällen för arbetslösa och personer med särskilt svag ställning på arbetsmarknaden som långtidsarbetslösa och funktionshindrade, liksom till praktik och utbildning för ungdomar.
 

Konkurrensverket, som idag har uppdraget att informera om upphandlingsreglerna, redogör i en informationsskrift för hur en upphandlande myndighet kan välja att ta hänsyn till arbetsmarknads eller arbetslöshetspolitik, framförallt genom att tillämpa s.k. särskilda villkor för fullgörande av kontrakt. Som exempel på kontraktsvillkor anges ett tolkningsmeddelande från EU-kommissionen: ”Anbudsgivare ska i samband med kontraktets utförande anställa arbetslösa, särskilt långtidsarbetslösa, eller anordna utbildning för arbetslösa eller ungdomar.”
 

Upphandlande myndighet kan alltså enligt verket främja sociala mål med hjälp av kontrakts- eller utförarvillkor, förutsatt att de stämmer överens med EU-rätten och i synnerhet inte direkt eller indirekt diskriminerar anbudsgivare från andra medlemsstater.
Det finns många områden och verksamheter som berörs av offentlig upphandling som kräver personal . Vi har t.ex. många fler miljonprogramsområden än Vivalla i Örebro som är i behov av snar och grön upprustning och som har offentliga ägare som huvudmän. Ca 650 000 lägenheter totalt har beräknats vara i behov av upprustning, något som uppskattats generera 30 000 arbetstillfällen.

Genom strategisk användning av offentlig upphandling skulle vi förutom attraktivare och klimatanpassade bostadsområden också kunna skapa många nya jobb för arbetslösa i de berörda områdena. Våra ungdomar skulle kunna erbjudas helt nya möjligheter till utbildning, praktik och sommarjobb. Och för personer med funktionshinder skulle fler chanser till arbete kunna öppnas, genom riktade upphandlingar till företag som specialiserar sig på att anställa personer med viss problematik och vissa speciella förutsättningar.