Regeringen lånar till skattesänkningar

Regeringen lånar till skattesänkningar. De senaste veckorna har vi kritiserat regeringen hur de sköter ekonomin. Det är naturligt för oss socialdemokrater att ägna en hel del tid åt detta. Ordning och reda är grunden för att investera i jobb och välfärd. Regeringen höll ordning på statens finanser under finanskrisens värsta år.

Det var bra, men nu är läget ett annat. Allt fler tecken tyder på att regeringen inte har full kontroll över utvecklingen. Därför är det bra att ekonomin diskuteras mer. Det är viktigt för Sverige och viktigt för vårt parti. Vi städade en gång tidigare upp den tillsammans med C efter en tidigare borglig regering

Varför är de offentliga finanserna så viktiga för socialdemokratin? Och varför är det bara borgerliga regeringar som historiskt har kört dem i botten? Vi menar att det inte är någon tillfällighet. Om man som vi värnar den gemensamma sektorn som ett centralt politiskt verktyg för att stärka frihet och jämlikhet, då är en tryggad finansiering för den offentliga sektorn A och O.

Vi vet också vilka människor som drabbas värst när den gemensamma sektorn fallerar  det är de som är mest beroende av dem. De som inte har råd att själva köpa läxhjälp, eller att själva finansiera vård och omsorg. Eftersom vi vill att alla barn ska få en bra utbildning, alla äldre ska känna sig trygga och att vård ska ges efter behov så måste vi säkerställa att det finns en stabil och uthållig gemensam finansiering.

Ett stort underskott gör det svårare att investera i det som gör Sverige starkt för framtiden. Sedan 2006 har Alliansen sänkt skatterna med ungefär 130 miljarder kronor. Även om Moderaterna skulle göra en paus under ett år, eller höja alkohol- eller bensinskatten som finansministern nu signalerat, så är inriktningen mot fortsatt sänkta skatter väldigt tydlig.

Moderaternas partistämma har nyligen beslutat att prioritera skattesänkningar om 35-40 miljarder kronor. De övriga borgerliga partierna protesterar mot tanken att göra ett stopp för skattesänkningar ens under något år. Alliansens politik är fortfarande ett stort hot mot jobb, välfärd och sunda statsfinanser.

Precis innan jul presenterade Ekonomistyrningsverket (ESV) sin bild av Sveriges ekonomi under 2014. ESV är en central myndighet under Finansdepartementet som ska ge Regeringskansliet och dess myndigheter expertstöd för den ekonomiska styrningen och bidra till att de budgetpolitiska målen uppfylls. Det var en dyster läsning. Jämför vi ekonomins utveckling med tidigare år är resultatet följande:

# När alliansen tog över 2006 hade Sverige ett överskott på 65 miljarder kronor i de offentliga finanserna. I år förväntas ett underskott på 87 miljarder kronor. Det är en försämring med 152 miljarder på åtta år.

# Uttryckt i BNP går Sverige från ett överskott på 2,2 % under 2006 till -2,3 % under 2014. Ett stort överskott har alltså vänts till ett lika stort underskott.

# Budgetunderskottet för 2014 är det största sedan 1996, när den dåvarande S-regeringen fick städa upp efter Bildtregeringen 1991-1994.

Sverige har fortfarande starkare finanser än de flesta EU-länder. Men vi faller i jämförelserna, och bara några få andra länder har försämrat sitt läge så mycket som Sverige sedan 2006. Statsskulden är fortfarande jämförelsevis låg – vilket till del förklaras av de omfattande utförsäljningarna av statligt ägande de senaste åren.

Vår kritik har väckt motstånd. Regeringen menar att det är naturligt att ha stora underskott när tiderna är dåliga. Det är riktigt, och hade detta skett under den värsta krisen hade vi inte protesterat. Men nu stärks konjunkturen. Tillväxten är rätt hög. Vi blir bekymrade när underskotten växer  trots att konjunkturen stärks.

Sverige är också i närheten av, eller sämre, än vad vi förbundit oss till i internationella överenskommelser. Enligt EU:s stabilitetspakt får inget medlemsland understiga -3,0 %. ESV konstaterar att marginalen till den gränsen inte är betryggande. Enligt EU:s finanspakt som Sverige anslutit sig till ska det strukturella sparandet inte vara sämre än -1,0 %. Sverige förväntas, enligt ESV, hamna på -1,7 % i år. Därmed bryter Sverige mot finanspaktens bestämmelser.