Etikett: Camilla

Det finns fler som jag, skönt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 april 2019 kl 10:06, 4 kommentarer

Nu har fågelbadet kommit på plats, även det mindre som jag fick av min kollega Zainab. Så nu känner man verkligen att vintern är over and done with. VI har alla njutit av vädret och cillat utomhus, även Winstone:

När tallen är borta finns inte mycket skugga på gården så jag drog fram dynlådan, där finner hunden skugga, men tjurig som han är, ska han ändå sno in sig mellan stolsben och bordsben, för att ligga lite kallare till.

Rappakaljan är en sida på FB, och där dök denna bild upp i flödet:

Kunde inte annat än skratta, och det kändes skönt att det uppenbarligen finns fler än jag som inte har den unika förmågan att kunna klippa hår 😀

Ja klippa kan jag, men man ska ju som få till det också.

När Theresé var liten så tycktes man vara ekonomisk och sparade in pengar på att hålla efter luggen. Nå, jag tror att jag fixade till det så det blev rakt, men den bredden på luggen, alltså hur långt bak den skulle gå, blev som större och större.

Plötsligt så var det liksom stopp och belägg, nu skulle det inte klippas nåt mer, då luggen snart hade kommit sig ända bort till öronen, utan vi påbörjade utväxt istället för att hålla efter.

Kunde ha blivit som för Åke, då han en sommardag, hittade på att han skulle ansa till mustaschen. Det blev ett klipp där och ett klipp där, lite snett där och bättra på där, till sluta hade det blivit en så kallad Hitler mustasch och det såg inte bra ut.

Vad ska jag göra, frågade han mig med bekymrad min. Och nej, det fanns inget annat än att raka bort hela alltet. Nicco skrev i sin dagbok att det var den värsta dagen i hennes liv, haha…tur att den växte tillbaka 😀

Hade lite besök här igår kväll, Nicco kom hit på middag, jag testade nåt nytt:

Sedan kom Georgo, och efter han, Camilla, Sivert, Ewa, Jonathan och en stund därefter dök Brälla och Lena in. Det blev en liten ostbricka som serverades med en hemmasnickrad musikquiz som Sally fixade, tyvärr lite för nya låtar för att jag skulle fixa den men Lena hade 6 rätt av 12 möjliga och gick segrande ur duellen.

Jag och Jonathan hamnade sist och fick som tröstpris, dela på ett glas vatten, som hon kom med. Jaja, ett glas vatten är inte att förringa, det klarar man sig långt på.

Idag åker dom hem, Theresé och Sally, och jag ska jobba 4 timmar ikväll, bara för att. Åke kanske får ge sig på att försöka fixa avloppet i köket, det är snudd på, pott tjätt, och det tar en halvtimme innan det runnit undan efter en disk. Man kan ju bli galen för mindre.

Hoppas på en bra dag för er alla och att vädret

Vi fick oss ett gott skratt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 april 2019 kl 09:48, Bli först att kommentera

Nu har vintern släppt sitt grepp om oss alla, men även om den, förvisso är, både kall, lång, snöig, slaskig, sandig och halkig, så är den ändå fantastisk på sitt sätt, eller vad tycker ni?

Vi packade ihop våra kaffemuggar och dynor vid 16 tiden igår och gick in, så med andra ord en hel dag ute…igen!

Jag tvättade Camaron, plockade mer stenar från gräsmattan, Åke satte på sommardäcken på Volvon, och Winstone vaktade gården.

Nicco dök in på en kaffe där på eftermiddagen, och ja, förlåt Georgo, men jag är ju tvungen att berätta om sprattet du blev utsatt för, i lördags 😀

Det var nämligen så att Nicco följde med kusin Camilla och hennes kille Joel och lillebror Jonathan, på nåt ståhej, och det blev sent innan Nicco fick skjuts hem.
Joel hade på förslag att dom skulle gå med in, (klockan var typ 3 på natten) och väcka upp Georgo, som stannat hemma. Nicco tyckte väl inte att det var ett bra förslag, men så sa hon, att det skulle gå bra, om Joel hoppade i säng och låtsades vara Nicco.

Sagt och gjort, dom smög in, hela gänget, Joel kröp upp bakom ryggen på Georgo som sussade så sötti sängen, la upp en arm på Georgos ben eller om det var runt midjan. Georgo halv vände sig om och la en hand på Joels ben, och där sa Joel nåt i stil med -”lill snuttis! Hahaa…

Georgo gjorde en trippelvändning i sängen och höll på smacka till Joel, i tron om att det var en galning som tagit sig in i lägenheten. Ojoj, vi undrar hur första tanken kändes, och vad som hann gå genom huvudet.

Det blev då ett skrattkalas, och det kan jag ju tänka mig, vi garvade ju bara av att få höra talas om detta. Haha…

Idag blir det Camaro till jobbet,och ikväll då jag kommer hem så är Sally på plats. Snart dags att gå ut och känna om solen är lika okej som igår, ska bara se klart på gårdagens Robinson. Ha en fin dag, allihop!

Jag fastnar i både det ena och det andra!

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 februari 2019 kl 11:05, Bli först att kommentera

Såg ett litet klipp på FB, en kille som fastnade i track bite på en dragracingtävling, kollade om den fanns på youtube men jag hittade inte just den, fast en annan. Visar er som kanske inte vet vad jag pratar om. Man använder klister i början av banan för att bilarna ska få bra grepp, och har man otur kan man fastna själv 😀

Under det klippet så såg jag ett, som jag visat förut, men kan inte låta bli att lägga ut den igen…så Maria style, kunde faktiskt ha varit jag. Begriper inte hur han tagit sig dit, fast det gör nog inte han heller 😀

Jag har en tendens att fastna lite överallt. Senast i fredags då jag varit hos mamma, stängde dörren och tog ett halvt steg i trappan då det blev tvärnit, en frans i min väska satt fast i dörren.

Eller ta den gången jag och Nicco var på Mio möbler och det blev trögt att ta sig framåt, jag fick kämpa för varje steg. Stroppen som var på baksidan jackan hade fastnat i nån möbel, eller skylt säger Nicco, nå, det var då en inventarie som förföljde mig.

Annars på Ettan, intet nytt! Var bara ut en sväng igår, med saker till återvinningen och en snabbis in på Ica, som ligger så nära oss, tvättade och kollade in vädret från insidan fönstret.

Träffade brorsdottern Camilla, på affären och jag visste inte vem hon var, först, trodde jag att det var en gammal kollega till mig (kaos i huvudet, som vanligt). Och påmindes om i julas då jag träffade en kille då jag var ute med hunden.

Han hejade och frågade om vi köpt en ny hund, han frågade hur Åke mådde, han pratade om vårt fönsterbyte och hans mamma. Och avslutade med att jag skulle hälsa till Åke.

PROBLEM!

Jag vet nämligen inte vem han var, och jag kan inte heller tala om hur han såg ut. Välkommen till mitt liv! Nåja, det är ju lite spännande hela tiden 😀 Och hey, look at my care face!

Ha en fin söndag, allihop!

Summa summarum

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 november 2018 kl 09:26, Bli först att kommentera

Rummet blev tömt igår, vilken känsla 😀 Nu är det annat arbete som krävs. Och det sista är det som är roligast, att inreda och få till det där lilla extra.

I övrigt small dagen bara till och plötsligt var det dags att bege sig bort till Nailheads klubblokal, där vi skulle fira Camilla 50, Pekka 50 och Jitte 60 år, allt som allt, 160 år.

Det var fördrink, huvudrätt, och efterrätt. Jättegott!

Och sedan fick dom presenter av klubben…utan glasögon:

Och med…glasögon:

Baren var öppen och ville man inte sitta där och surra så kunde man gå ett varv och kika på bilar:

Summa summarum, idag mår man som man förtjänar, med andra ord, rätt så gott, och skönt att det är söndag och inte jobbardag, om man så säger 😀

Jag satt utmed Milton, och det roliga med honom är att han en gång i tiden, berättade en historia om en papegoja. Rätt långt efter detta, så var vi hemma hos Jan B och Kerstin, och där berättar Jan B, samma historia, och det visade sig att dom jobbat tillsammans i Brasilien, inte inom samma företag men på samma ställe.

Nu bestämde vi, mer eller mindre att vi ska bjuda hem dom på kaffe nån dag eller helg framöver, så dom får träffas och prata gamla minnen. Milton ville även se kort på Åkes gamla MC, som han hade en gång, long time ago. Vi får se när vi får ihop det.

Hoppas på en fin söndag, för er alla!

Obotlig optimist!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 november 2018 kl 10:23, 2 kommentarer

Jag är den obotliga optimisten, som konstant, hela tiden, gör nåt som jag faktiskt inte vet, kommer att lyckas, men någonstans innerst inne tror jag: ”Att den här gången, då kommer det att gå bra”!

NOT!!! När jag vevade på med flaskan för att få ner innehållet till korken så flög den upp, och ut kom en del av innehållet. Winstone satt som ett ljus och inväntade ett varsågod, men han längtade förgäves, nåt smörslickande tilläts inte.

Och detta var ju inte första gången, nopp, jag har lyckats med både ketchupflaskor (x antal gånger) syltflaskor och dressing. Jaja, har man inte redan jobb så skaffar man sig ju 😀

Hade en del att göra igår och jag visste att det skulle bli lite snävt med tid inför bastuträffen (den där träffen vi har, en gång i månaden, utan bastu, hahaa…) jag hade skrivit att jag skulle bli lite senare, typ 18.30, och igår lämnade jag huset, 18.30.

Nå, det var ju inte så långt att gå så jag tänkte 10 minuter hit eller dit, men ack vad jag bedrog mig. Jag och mitt lokalsinne. Hur kan man dribbla bort sig själv så totalt.
Jag skulle till en adress och med siffran 12A, jag hittade 11, 15, 13 och sen 3 och jag hade i jakten på 12, gått ett varv runt och kom tillbaka på ruta ett. Frågade en vänlig själ efter gatunamnet och fick veta att jag inte ens var på rätt gata, inte konstigt då, att jag inte fann det jag letade.

Jag travade vidare, passerade huset jag skulle till då jag slagit igång google map som hänvisade mig lite längre bort och jag hamnade vid ett pumphus, jo tjena. Vände tillbaka och hittade 12B, inte konstigt att jag blev förvirrad där, man tänker väl ändå att man räknar från vänster till höger, 1, 2, 3… eller A, B, C, men inte här. Här var B till vänster om A. Ojoj!!!

Den där tio minuters promenaden tog 30 minuter och jag frös så fruktansvärt om fingrarna så jag höll inte på kunna trycka in koden till dörren, men till slut så var jag inne i värmen, puh!

Ingen trissvinst, ingen som blev förvånad heller. Men prat, skratt, kaffe och historier, bjöd kvällen på, och det är ju inte fy skam.

Nu är Nicco på väg till el Stockholmo med kusin Camilla, dom ska se på Mia Skäringer och roa sig kungligt hela helgen. Vi med, ska roa oss, imorgon, då vi ska kalasa och vara på en 160 års fest, jojomensan!

Tog två bilder på vår krispig natur, nu då jag var ute med Winstone, kallt men friskt!

Ha en fin fredag, allihop!

Vilka ståtliga djur jag fått träffa!

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 oktober 2018 kl 10:05, 2 kommentarer

Jag fick chansen att åka ut och klappa på katter igår, hos tjejen jag gav bort vårt kattklösträd till. Oj vilka fina katter dom har!

Den här bilden gör inte katten någon rättvisa, vilken ståtlig katt, svansen är större än katten, som själv är stor…endast 10 månader gammal, och dom har vuxit färdigt först vid 5 års ålder…vad månne bliva av detta praktexemplar?

2 hundar finns i huset också, ser ut som minikopior av Winstone, riktiga knähundar, en av dom satt i mitt knä och ville ha all uppmärksamhet den kunde få. Fina hundar, fast dom har jag ingen bild på 😀

Efter att ha varit och och blivit bjuden på fika, presenterad för katterna och hundarna och vi surrat ett tag så tycker jag mig veta vad detta par brinner för. Det är katter, hundar, ja djur överhuvudtaget, och bilar 😀

Camilla som hon heter, är inte bara engagerad i djurskyddet utan även i något som heter VOOV. Här hittar ni mer information om det. Klicka på bilden:

Och ja, jag tänker bli stödmedlem, varför inte. Man kan ju till och med tänkas donera en slant som julklapp, hellre det är att köpa nåt som ska stå på någons hylla och samla damm. Om man nu vill sponsra lokalt, till exempel Umeå föreningen, så får ni vänta ett tag, det är inte klart än med organisationsnumret, men jag återkommer då dom kör igång.

Nicco ändrade utseende där på kvällen och drog iväg ut med nån kompis:

Scary eye…tycker jag!

Själv satt vi framför teven, jag fick kämpa lite med ett blodsockerfall…igen, och jag bannar mig själv över att jag ännu inte ringt dietisten som samarbetar med kirurgen i Lycksele, så jag kan få en blodsockermätare och eventuella tips. Jo, jag har provar ringa dit men dom svarar inte och då ids man inte hålla på, man glömmer bort och kommer ihåg då man får nästa dipp.

Nåja, jag vet då hur jag kan häva det i alla fall, och det är väl huvudsaken.

Gjorde en liten test för att kolla vilken blomma man är, jag är tydligen en Blåsippa, jojo!

Klicka på bilden så kan även ni kolla vad ni är för blomma.

Önskar er alla en trevlig söndag!

Mycket skitprat!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 oktober 2018 kl 12:02, Bli först att kommentera

Oj, det blev festligt igår, kom oss i säng klockan 3, det måste väl vara ett bra betyg 😀 Åke partade loss, han med:

Hahaa…

Konstigt att det alltid ser så prydligt ut, minuterna innan:

Och då man kliver upp dagen efter, är det ett helt annorlunda landskap, med flaskor, burkar, papper, servetter, kvarglömda glasögon (hint till Jitte), nån tändare i köket och en fransväst (hint till Hafdis), och ja, eller nej, det kanske inte är så konstigt, helt naturligt efter att ha haft totalt 13 personer på besök 😀

Nu tar vi det från början. Först och främst kan jag säga att jag var en av dom som kom nästan sist till min/vår egen fest, jag fick nämligen göra en akut utryckning till jobbet, men det gick bra och jag missade inte så många minuter.

Fick en spännande present från Mats ”Tigern” Boström och Hafdis, hon är ju nämligen en häxmästare på att ta hand om saker hon odlar själv, nu blev det en burk med Aroniamarmelad och en burk med äppelgelé, har aldrig provat detta men förstår att det är en gudagåva, Tack!!!

Av Helena och Mats Jonsson fick jag en bricka med fint mönster, 2 ljusglas och en chokladkaka. Helena sa att dom hade samma problem som Jitte och Ina, att hitta nåt med tema skelett/döskalle, som jag inte redan skulle ha hunnit köpa. Och dom lyckades bra, jag hade inget av detta, tack! 😀

Och av Jitte och Ina, denna glasbehållare som jag får fylla med valfritt innehåll, får lista ut nåt gott, drickbart till nästa sammankomst 😀 Tack för den!

Surr, skratt och prat. Det skrattades nog mest om Åkes skit historia. Han var ute med Winstone för några dagar sedan. Winstone gjorde nummer 2 och Åke plockade fram påsen för att ta upp 2:an…han letade och letade, men kunde för sitt liv inte hitta skiten. Så han var tvungen att avbryta sökandet.

Kom sig några steg framåt då han känner en lätt obalans i skorna, gissa vad som satt där? Skiten förstås, så jo, han hittade den fast han inte visste om det 😀 Och jag funderade då jag kom hem, varför han hade skorna ute på bron, och jo, jag fattade efter att han berättat det.

Så sa Tigern, att dom bor ju på ett bra ställe det är ju inte inne i stan utan fritt landskap och går då hunden ner i diket så må ju den skiten inte vara i vägen för nån eller nåt.

Mjo, fast…nu sa jag att det kan ju faktiskt vara så att nån människa ramlar ner i diket, rätt i skiten, eller? Ja, det kan hända, det har hänt mig, seriöst.
Vi var i Järlåsa och Winstone for ner i diket, och gjorde 2:an Jag skulle vara ordentlig och ta upp det, tog ett steg ner och då gick remmen till sandalen av och jag föll huvudstupa med vilt viftande armar, rätt ner i avgrunden…jag missade då turligt nog skiten, men det kunde ju alltså gått värre 😀

Sen dök storebror Sivert in, med fru Ewa, och deras dotter Camilla med sambon Joel. Dom befann sig i närheten och tänkte kika in lite tvärt. Därav, blev vi 13 personer totalt, och en hund förstås.

Och med all rätta kommer jag att hålla mig bilfri idag, och bara njuta av dagen, dricka kaffe och må gott. Hunden har jag redan rastat och disken är gjord, så…

Önskar er alla en fin söndag!

ps. årets blossa med smak av timjan, basilika, rosmarin och citron, föll alla på läppen, klart godkänd, jag hade mandel och torkade svarta vinbär till, tumme upp! ds

En fripassagerare!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 augusti 2018 kl 11:32, Bli först att kommentera

Min mobil gick ett steg ännu längre igår, det var inte bara ljudet till larmet som var borta utan även ringsignalen, vilket resulterade i att Åke fick vänta extra länge innan jag plockade upp honom på NUS, jag hade ju som inte hört att han ringde. Det var mest tur att jag kikade på mobilen och såg missade samtal.

Jag startade om mobilen och vips, så var ljudet tillbaka. Fint!!! Nu gäller det bara att veta när, den hittar på att göra samma sak igen. Hm, man ska aldrig kunna lita på nåt, så typiskt.

Efter middagen kom Camilla (brorsdottern) och hennes sambo, Joel hit. Dom skulle ta med Nicco på U Rock, som körde spelningar i Hedlunda dungen:

Klockan 2 i natt skulle det sluta och ja, jag hörde då det var över, BOM, sa det och sedan blev det en bedövande tystnad…skönt 😀

7,45 i morse, startade jag upp Camaron och körde över till Ullas kondis, jag ville vara först och jag var först 😀 Det kom en bil bakom mig, men han blev bara tvåa.
Inte så många bilar på plats men några stycken blev det:

Jag hade med mig vovven, Benjamin, och ja, för tusan, en fripassagerare hade också hoppat in:

Vi tog oss en kaffe och nog tusan har dom byggt ut, därinne på Ullas, stort och fint, blev det. Ska bli intressant att se sedan, vad dom kommer att erbjuda. Hade ju varit roligt med lite rättigheter 😀

Sen blev det frukost, hemma på Ettan, solen är varm, men det är en tråkig blåst. Ha en fin dag, allihop!

Sent omsider…

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 juni 2018 kl 17:24, Bli först att kommentera

Åh what a day…yesterday was! 😀 Nicco och Theresé ordnade en skylt med en alldeles egen tuta på, till Åke, som stod ute vid vägen och gissa om det tutade heeela dagen lång:

Jag sa att den skylten skulle egentligen ha stått ute idag, med texten TUTA!!! Åke fyllde 60 igår, ujuj 😀

Vi var 24 personer som käkade middag, och 3 som dök in senare på kvällen. Här kommer en liten bilder, på folk som var här:

Theresé hade ordnat en tipspromenad med prisutdelning:

Och dom som vann var Brälla och Lena, dom kunde mest om Åke. Vinsten var ett inramat foto av Åke, med samma bild som tuta skylten. Ja, jag och Nicco fick inte delta, av någon outgrundlig anledning.

Theresé stod och berättade lite minnen om sin far, och i dom minnena ingick en luftgitarr och en påse Kinapuffar, därav bilden:

Han fick fina presenter, av allihop.

Min gammboss kom med en baksten som ska värmas i ugnen, och en brödspade, med det kravet att det är Åke som ska baka, ingen annan.

Svärmor hade en kaffekåsa som min morfar snidat samt ett presentkort på Biltema. Av svågern och svägerskan, en flarra drickbart och en finare cigarr. Av Emma och Johan en snygg organiser, eller hur? 😀

Av gänget, fick vi en gemensam present, en hotellnatt i Lycksele under motorveckan, jo man får tacka 😀 Och av Nicco fick vi också en gemensam present, som hon själv har gjort i stål…ära vara Gud i höjden, denna har hon gjort på slöjden 😀 Jättesnygg!

Och av jag och Nicco, en popcorns skål man ska poppa kornen i, över öppen eld, och guess what, det funkade bra, men först skulle det tillverkas en popcornsskålshållarpinne:

Sen blev det poppa av:

Jag gav honom en upplevelse, han får dra iväg på forsränning, om han nu törs. Tänkte i alla fall att han gillar ju både naturen, vatten och att paddla, så varför inte det här:

Vi började med en försiktig eld, som sedan blev både större och vildare.

Polisen passerade två gånger, men stannade inte för att checka läget.

2 grannar nerifrån gatan kom också hit och joinade oss. Och kvällen avslutades med korvgrillning för den skara människor som var kvar.

Mycket trevligt, många skratt, några av dom till gränsen av gråt…prat och stoj och musik i högtalarna. Vi kojade klockan 3 😀
Ja…det var otroligt roligt…och varmt 😀

Vart är ni…vart är vi???

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 mars 2018 kl 11:12, Bli först att kommentera

Ja nu börjar man känna sig som en människa igen. Steg upp strax efter 8 och har städat, diskat och tvättat, druckit kaffe, ätit frukost och druckit mer kaffe…och vatten… Jomen är det fest så är det fest 😀

Dukade upp för 14 personer, jag och Nicco gjorde tilltugg, tunnbrödrullar med lax, skinka och renkött, räkor i sweetchiliröra på örtkryddade kex, ölkorvar, tacosalsa och ost på nachochips, värmda i ugnen och miniostar, ja, det fanns lite av allt möjligt att välja på:

Sivert (storebror) ringde och undrade lite försynt, vart vi var någonstans… Ehh…hemma svarade jag och såg ut som ett frågetecken??? Jag hade nämligen skrivit i inbjudan att vi skulle vara på Ettan, och Ettan är allmänt känt, åtminstone i våra kretsar för vårt hus, fast det står egentligen 49 ovanför bron och 43 på väggen runt hörnet, så ja, det kan ju bli lätt förvirrande. Han trodde att vi skulle hålla till i lokalen på Näckrosvägen 😀 Och den som först namngav vårt hus är Öhman, längre ner på Blomstervägen, han tyckte att Ettan kunde passa eftersom vi är det första huset på just Blomstervägen.

Haha, detta sa jag, då han kom med frun Eva-Britt och yngsta sonen Jonathan, samt dottern Camilla med sambon Joel, påminde mig om en gång då vi var på Angsjö campingen och dom skulle komma dit en sväng och hälsa på.

Det dröjde länge och vi började undra vart dom tagit vägen. Så ringer han och frågar, lika försynt som igår: ”vart är campingen, vi har kört runt runt här och hittar ingen skylt?” Nu blev det min tur att fråga vart tusan dom var. Mjo, inne i Bjurholm, vid ett grön villa. Japp, ok? Dom hade kört efter sin GPS och GPS:en på den tiden, gick efter faktureringsadressen, och han som då ägde och drev campingen, bodde inne i Bjurholm 😀

Chrille från mitt jobb var här, han skulle testa Vodka Lime som jag köpt men han tyckte den var aningens sur, förstår inte varför 😀

Syrran Emma och hennes sambo Johan halkade in, och sen kom Brälla, Lena och Mats ”Masken” Karlsson (killen jag var skyldig en öl eller två 😀 ). Mycket trevlig kväll och fina presenter fick hon av allihop: