Är den offentliga skolan hotad?

Debatten om friskolor är ganska omfattande och spänner över ett stort område. De är ganska lätt att starta och inte ens den som betalar (dvs. kommunerna) får beställa. Det är också svårplanerat, inte minst ur lokalsynpunkt, och det uppstår ett överskott på lokaler då eleverna skulle ha rymts i den befintliga skolan. Det gör att det blir svårt att få ett effektivt resursutnyttjande.

Ersättningen till friskolorna bygger på den elevpeng som den kommunala skolan får. Trots det tjänar friskolorna pengar och kan ha mindre klasser, samt bra löner åt sina lärare. Orsaken till detta är enklare än man kan tro.

Enligt uppgifter har den kommunala skolan ca 18 undervisningstimmar per lärare och friskolorna ca 23 timmar. Det skulle i så fall skilja 30 % i undervisningstid och därmed i kostnaderna. Då är det självklart att det finns ett ekonomiskt utrymme till både högre löner och mindre klasser. Skulle samma tider gälla för undervisning i kommunen skulle vi kunna ge lärarna betydligt högre lön och eleverna mindre klasser.

Orden överkompensation används flitigt när det gäller friskolor men får man samma resurser används pengarna annorlunda. Kan friskolorna ge högre lön och mindre klasser då konkurreras den kommunala skolan ut.

* Matpriserna skenar
Matpriserna har stigit globalt med 57 % där vissa basvaror som ris och vete har ökat med 100 %. Orsaken till detta är felslagna skördar, exportförbud och odling av biobränslen. Det gör att svältdöden slår till i de fattigaste länderna och att omtanken om de fattigaste har försvunnit. Samma sak sker även i Sverige med rådande politik, mer till dem som har och att det tas från de fattigaste.

Kostnaderna stiger också för maten i skolor och sjukhus. Samtidigt blir man mörkrädd när man hör hur mycket av maten, både i skolor men även hemmen, som kastas bort. Felfri mat som hamnar i biogasanläggning och blir drivmedel. Tala om miljöförstöring.

Det är dags att gå tillbaka till ett lite äldre förhållningssätt och inte kasta bort mat. Man törs egentligen inte tänka på hur många munnar all den mat som slängs skulle kunna mätta – t.ex. på grund av informationen bäst före på förpackningarna.