Vi har haft mycket stora problem om vi stoppat invandringen 1970 och alla dessa stora problem finns i min blogg. Vi behöver även invandring för framtiden inte minst i Norr

Jag läste en mycket bra artikel i Aftonbladet som handlar om vart Sverige hade varit om vi inte haft några invandrare sedan 1970. Det stinker fanns en rapport sedan 2016 och som kom i dagens ljus sedan den gamle och mest framgångsrike folkpartiledaren Bengt Westberg hade skrivit en debattartikel om detta.samma sak kommer att hända om vi inte får folk som flyttar till vårt land och mest genom arbetskraftsinvandring. Nu är det i stort brist på arbetskraft och främst i Norrland. Det är självklart om vi ska vara ett framstående exportland så behöver vi många som flyttar hit och vill jobba.

Så här skriver Aftonbladet om vad som hänt om Vi stängt gränserna 1970

Vad hade hänt om gränserna hade stängts för invandring 1970?
En SCB-rapport från 2016 har fått nytt liv, efter att den uppmärksammats av förre Folkpartiledaren Bengt Westerberg.
Aftonbladet kan nu berätta om rapporten – och forskaren som gjorde den.
– Befolkningen skulle börjat minska ungefär nu, berättar rapportförfattaren Lena Lundkvist.
Under tisdagen publicerade Bengt Westerberg ett debattinlägg på Dagens Nyheters debattsida, där han hänvisar till en sju år gammal rapport från Statistiska Centralbyrån om hur stoppad invandring 1970 hade påverkat Sveriges demografi.

Den förre Follkpartiledaren argumenterar där för att bilden av invandringen blivit för ensidigt negativ från politiskt håll och att den måste diskuteras på ett mer nyanserat sätt. Han menar också att utan invandring hade befolkningens sammansättning varit en helt annan – vilket fått stora konsekvenser. Han skriver:
”En trolig effekt av en mindre befolkning hade varit att samhällets service i viktiga avseenden hade blivit sämre. Än mer problematiskt är att det skulle ha varit betydligt färre i förvärvsaktiv ålder, men lika många 80-åringar som i dag. Vi skulle inte ha haft tillgång till de kanske 35 000 utrikes födda som nu arbetar inom äldrevården. Men utan invandring hade vi också haft färre unga och ett mindre behov av lärare.

Man frågar sig vad det hade inneburit för utvecklingen av vårt samhälle om en betydligt större andel hade arbetat med att vårda äldre i stället för att undervisa unga.”
Artikeln har blivit omdebatterad, bland annat diskuterade Bengt Westerberg sina slutsatser med sverigedemokraten Jessica Stegrud i P1 Morgon på torsdagen.

Stagnerande befolkning
Men rapporten Bengt Westerberg hänvisar till är egentligen ett kortare avsnitt i en större rapport. I just denna avdelning analyserar SCB ett hypotetiskt antagande om vad helt stängda gränser för både in- och utvandring mellan 1970 fram till 2014 skulle få för effekter för Sveriges demografi. Det handlar alltså om befolkningens tillväxt och åldersfördelning – ingenting annat.
”Resultatet visar på en stagnerande befolkning. År 2014 skulle det utan någon migration vara i stort sett lika många i befolkningen som 1969, det vill säga nästan två miljoner färre än det är i dag.”
1969 bodde det åtta miljoner invånare i Sverige varav nästan en halv miljon var födda utomlands. Under perioden 1970–2014 invandrade drygt 2,5 miljoner medan 1,5 miljoner personer utvandrade – alltså en sammanlagd ökning med en miljon invånare.
”I en befolkning utan migration är det bara skillnaden i antalet födda och antalet döda som bestämmer förändring i befolkningen. Antalet födda skulle varje år vara färre än vad som observerats och antalet döda ungefär lika många som observerats. (…) 2014 skulle det ha fötts 83 000 barn att jämföra med det observerade antalet 115 000.”
”Alla år sedan 1995 hade det fötts färre än vad som avlidit och befolkningen skulle sakta börjat minska och det hade fortsatt för all framtid med en accelererande takt om inte barnafödandet skulle öka”, står i det i rapporten.
Fler över 65
Rapportförfattaren konstaterar också att utan migration hade det år 2014 varit fler i åldrarna över 65 år än i åldrarna under 20 år.
”I en situation med minskat barnafödande är det möjligt att det till exempel införts förändringar i föräldraförsäkringen som uppmuntrat till ett ökat barnafödande.”
Rapportförfattaren Lena Lundkvist säger till Aftonbladet att hon tror att många system sett helt annorlunda ut.
– Om barnafödandet minskar och antalet äldre ökar så blir det ju en påfrestning för samhället. Minskande befolkning gör att det är färre yngre, färre som förvärvsarbetar och fler äldre.
Om den åldrande befolkningen håller sig frisk blir påfrestningarna mindre. Om de äldre i stor utsträckning är sjuka blir det värre.
– Då blir det en obalans i systemet. Det handlar om skatteunderlag, pensioner och äldreomsorg – det är det som kan blir problematiskt, på något sätt.
Mindre pengar till äldreomsorgen
Hon tror att flera saker hade sett helt annorlunda nu om de hypotetiska resonemangen i rapporten hade blivit verklighet.
– Man hade förväntats att arbeta högre upp på åldrarna. Det hade blivit mindre pengar till äldreomsorgen och färre som kunde ta de jobben. Det är svårt att säga om vad som hade hänt, men samhället hade väl på något sätt anpassat sig och till exempel haft en större grad av anhöriga som fått ta hand om de äldre. Det är svårt att sia om, men jag misstänker att man hade ändrat hela samhällsstrukturen. Nu är inte jag skatteexpert, men kanske att skattesystemet hade blivit helt annorlunda. Jag tänker också att hela bostadsmarknaden skulle ha förändrats.