Barnafödandet minskar i de flesta länder inte minst i Sverige och det innebär att det behövs en politik som gör att familjer vill skaffa fler barn bland annat ekonomiskt stöd

Det är inte bara i Kina det föds alldeles för få barn. Det sker i Sverige men även i Europa. Vi har haft doppar även tidigare och senast var det 1999. Det är nog inte så märkligt egentligen att folk är oroliga för framtiden. Det är krig, inflation, arbetslöshet, politisk extremism, brottslighet och sist men inte minst miljön och miljöförstöringar. Nu är det bara en verksamhet som i stort får mer pengar och det är förvaret och NATO medan man inte har säger sig ha råd att höja barnbidraget

Vi kan också se att den nuvarande regeringen inför valet tycker det var viktigare med sänkt bensin och diesel än högre barnbidrag. Och det har inte heller skett kompensation till kommunerna för ökade kostnader inom välfärden som skolan och barnomsorgen. Jag tycker att det här måste man ta tag i nu och stimulera barnen och de områden där barnen finns och där det behövs mera pengar. Barnbidrag, mer pengar till skolan inklusive förskolan och allt som har med utbildning att göra. Det här med den främlingsfientlighet som den nuvarande regeringen för innebär också en oro. Jag hoppas att Socialdemokraterna i sin budget prioriterat allt som gynnar att man vill skaffa fler barn. Så här får det inte gå till utan barna födandet måste öka.

Så här har SVT sagt om detta med barnafödandet.
Svenska kvinnor föder allt färre barn. Inte på över 20 år har fruktsamheten varit så låg. Forskare lyfter fram oro för framtiden som en förklaring. 
– Unga vuxna som är oroliga för framtiden är mindre benägna att skaffa familj, säger sociologiprofessor Gunnar Andersson.

Kvinnor föder i snitt 1,52 barn per person i Sverige, enligt statistikmyndigheten SCB:s siffror från 2022. Siffran har inte varit så låg sedan 1999 – alltså på över 20 år. 

Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, tror att en förklaring är att många har en mer pessimistisk syn på framtiden. Krig i omvärlden, inflation, arbetslöshet, politiskt extremism, brottslighet och miljöförstöringar har negativ inverkan på planerna att skaffa barn.

– Vi kopplar samman det med de ökade orosmomenten globalt som gör att unga vuxna inte skaffar sitt första barn. För att man ska börja med familjeprojektet måste man ha framtidstro, säger han.

Konsekvenser på lång sikt
Trenden har varit nedåtgående sedan 2010 då den summerade fruktsamheten var 1,98 barn per kvinna, med undantag för pandemiåret 2021 då fruktsamheten ökade något. Gunnar Andersson ser med oro på trenden. 

– Det får stora konsekvenser på lång sikt med åldersstrukturer som blir skeva. Det kommer väldigt få yngre som ska försörja de äldre. 

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige i fjol, vilket är 9 529 färre än 2021. Sist det föddes så få barn var 2005.

Samma trend i Europa
Också i andra länder i Europa minskar barnafödandet. En av förklaringarna är att förstföderskor blir allt äldre och därför inte får lika många barn under sin livstid som tidigare. Sverige har tidigare stuckit ut som ett av fem länder i Europa där barnafödandet har varit högst. Nu kan det ändras.

– Sverige har fungerat som framgångsland. Det är kopplat till familjepolitiken som gör det möjligt att kombinera arbetsliv och familjeliv i större utsträckning. Men med den nya utvecklingen återstår att se vad som händer, säger Gunnar Andersson.