Etikett: Avion

Ren skräck eller kanske fascination!

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 mars 2019 kl 08:53, 2 kommentarer

När vi höll på närma oss slutet med allt jobb, nere i rosa rummet, bar jag ner en blomkruka med tygrosor, som jag ställde på min egenhändigt, ihopskruvade stephylla:

Gick ner dit, varje dag, för att ställa fram nåt eller fundera ut en fortsättning. Dag 4, efter blomkrukan kommit dit ner, så möts jag av detta:

Och hur i hela…har den hamnat på golvet???

Jag låter tankarna gå runt några varv, tar sedan resolut upp blommorna och klämmer ner dom i krukan igen, och ställer den där den stod.

Pysslar på med annat därnere och plötsligt börjar det prassla i krukan. Gissa om hjärtat och andningen upphörde under en kort stund. Jag står och stirrar på blommorna som faktiskt rör sig och *TJOPP* så flyger hela buketten upp och landar på golvet igen. Känner lätt skräck eller kanske fascination, jag förstår ju egentligen inte vad som pågår.

Tills jag plockar upp den igen och inser att dom böjliga plastbeklädda metallrötterna, som jag vikt ihop så dom liknar en bläckfisk, gör att dom pressas utåt och sedan uppåt och därför kan rosorna hoppa ut. Jag böjer dom sedan huller om buller och nu står dom precis där jag ställde dom 😀

Mysteriet löst!

Nicco ringde igår och var sugen på en fika, ute, så vi åkte på Avion och där bjussade hon på kaffe och en bulle, efter små inköp i affärerna. Det tackar man ju inte nej till.

Vad jag däremot skulle ha avstyrt, var att som en god mor, försöka hjälpa Nicco att nå det där paketet med djupfrysta vegkorvar, som låg längst in, längst bort i frysdisken.
Jag gör ett svanhopp med en tvåsidig twist, dubbel revbens rullning och landar där så fint på kanten. Känner hur revbenen far över varandra, typ, med ett konstigt ljud.Och får tvärt, lite svårt att andas, och mitt i det ska vi skratta åt eländet, inte kändes det bättre, med skratt, och då kunde man inte sluta heller.

En god samarit passerade och frågade om vi behövde hjälp, och ja, sa Nicco, vi når inte paketet i disken så han plockade upp det i ett svep, varför kunde vi inte ha väntat på honom, kan man ju fråga sig, så här i efterhand. Men det vet man ju, hur lätt det är att vara efterklok...

Åke frågade senare på kvällen, hur det kändes. Mja, det känns ju värre än från början, och nu i natt, har det varit nalta besvärligt, ja det vet ni ju, är man van att ligga på sidan så blir det svårt. Jag kunde ta mig lätt åt vänsterhållet, men har ju vaknat varje gång jag ska till och röra på mig. Så jag sjukskrev mig, det funkar inte riktigt att ha det så här i det jobb jag har.

Snacka om att man börjar känna sig ranglig på nåt sätt. Svanskota känns som om den suttit lös i snart 9 månader, den kluckar då jag rör mig i sittande ställning, mina armbågar är slut, ingen höjdare att bära saker eller när man råkat ligga konstigt och man vaknar och tror att man brutit armarna i sömnen. Och nu det här, på allt annat.

Nej då får man söka roliga saker att lyssna på, läsa om eller som det här lilla klippet på valpen som saknar fäste 😀

Och med detta önskar jag er alla en fin måndag!

Han blev så sårad i sitt ego, frånkörd av en kvinna i sina bästa år :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 mars 2019 kl 08:21, Bli först att kommentera

Tittade på ett amerikanskt program igår, dom tar på sig uppdrag att fixa i ordning gamla grejer, kan vara allt från motorcyklar till karuseller, trampbilar och sängar. Igår var det trollkarlssaker, gamla, antika sådana.

En sak han fixade var en vägg där en man eller kvinna ska ställa sig och sedan kastar magikern/trollkarlen, knivar som nästan snuddar människan som står där. Nu avslöjades det hur det egentligen går till, och det kanske må vara, jag vet inte, dom där grejerna är säkert passé, för längesedan.

Så såg vi på Brynolf & Ljungs street magic:

Heeelt sjukt, och alla reagerar på samma sätt, även vi, här hemma i soffan. Och hur tusan går det till?

Nu vet jag att det sägs att trollkarlar aldrig får avslöja hur dom gör, men då väcks ju frågan, hur fasen kan man då lära sig?

Om jag bestämmer mig för att bli en sån där…trollis, imorgon, vem visar mig då, finns det en magiker skola, får man skriva på ett tystnadsplikts kontrakt, eller vad?
Och nej, jag har inte tänkt bli det, men jag undrar bara.

Det finns mer jag funderar över, folk som kör bil, till exempel.

Tog ut bilen igår på en tur till Avion. Jag hamnar bakom en bil efter Storgatan, och han kör alltså 30 där det är 40, tvärbromsar, precis som om han kom på att han skulle svänga, en fortsätter sedan rakt fram.

Jag listar ut att han tycker att jag ligger för nära, men tycker han då att jag ska köra 20, bara för att han inte hittar gaspedalen? Kommer fram till farthindret vid Hemgården, ett hinder du kan köra över utan problem, till och med Camaron klarar sig där.

Gubben (ja, nu får han vara en gubbe), bromsar så han står still, innan han gasar försiktigt, alltså *suck&stön*. Men herreguu´ har karln ingen fjädring på bilen och kör han utan däck? Nu vet jag, for real, att han är irriterad på moi, haha…

Så kommer vi äntligen ut på gamla E4:an, och där det blir 70, så tar jag vänster fil för att slippa den där bromsklossen och gissa vad…och det här förstod jag, i know it.
Han kör då ut från sin högra fil, lägger sig bakom mig, och byter återigen fil då vi passerat några sniglar, i ett försök, att köra om mig innan Ikea rondellen, eller vad jag ska kalla den. Men den gubben gick inte, moahaha…

Så sårad i sitt ego, att ha blivit från körd av en kvinna i sina bästa år, som dessutom hade mage att ligga för nära hans bil, fast det hade jag ju inte gjort, om han hade kört den tillåtna hastigheten, *KNÄPPO*.

Japp, då hade jag fått detta ur mig också, och nej, jag brukar inte vara våldsam i trafiken, eller göra någon annan förnär, så länge dom håller sig på mattan/vägen, som man ska göra. Och visst, gör fel en gång, glöm att gasa, och stoppa upp all trafik, under några sekunder, men vakna sedan till och kolla runt omkring, hur det ser ut, du är knappast ensam.

Nu får jag snart dricka kaffe och käka frukost, har suttit uppe i 1½ timme, Tog nämligen järntabletten och då får man allt vackert vänta 2 timmar innan kaffet, *suck*.

Hoppas på en fin dag för er alla. Gissar att många har siktet inställt på lite tv tittande, Vasaloppet och blåbärssoppa.

0-20 på en nanosekund

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 februari 2019 kl 08:48, Bli först att kommentera

Nicco ringde i förrgår, från sitta andra hem, långt bortistan, och berättade att hon sett en kille göra en Maria. Hm, jahá, och vad gjorde han då, måntro?

Jo, han kom och bar på två matkaschar och plötsligt slänger han upp dom i luften och ner i backen. Hennes första tanke är att han är förbannad…nå hemskt, men efter att han slängt kascharna i backen så utför han en liten steppdans för att förhindra plattfall. Så nej, han var inte arg, han halkade runt, därav uttalet, han gjorde en Maria. Och nu redigerar jag, Nicco kommenterade länken och skriver följande: Nooo. Han hade inga påsar, han bar varor i händerna bara och helt plötsligt kasta han iväg allt framför sig. När han skulle ta upp det han tappat så tappa han det han höll i. Slut redigerat

Ja det kanske ni kommer ihåg, fast det är multisuper längesedan, typ 9-10 år sedan. Jag och Nicco gick på Preem för att köpa 3 glass strutar, lägger dom i en liten genomskinlig påse och vandrar hem.

Nu skiljer våra historier, sig åt, lite grann. Jag säger att jag trampade ner foten i ett gömt hål, snavar givetvis, och får upp en jävla fart (typ 0-20 på en nanosekund), vevar runt påsen i förhoppningen att den ska återställa balansen, och gissa vad, det gör den, jag ramlar inte, men det såg förmodligen hur kul ut, som helst.

Nicco story borde vara snudd på, likadan som min, förutom att hon påstår att det inte fanns en tillstymmelse till grop eller hål i vägen, jag snubblade ändå.

Så mindes jag en händelse, då jag satt på biblioteket, mitt inne i stan. Och jag blev intervjuad av någon anledning. Vi hade ett fönsterbord och satt mitt emot varandra. Då kommer det en tjej, som plötsligt trampar snett och gör en tjurrusning förbi fönstret.

Jag fnissar till ja jag vet…jag är en elak jäkel, eller så gjorde jag det för att det såg snöpligt ut. Intervjun fortsätter och då kommer en kille förbi, och gör exakt likadant. Alltså, haha, jag fattar ingenting, och det gör förmodligen inte hon som intervjuar heller, hon ser ju inte vad jag ser.

Men när den tredje personen som kommer gående, gör precis som dom föregående så hinner jag se att det faktiskt är en av plattorna, som inte ligger ordentligt, utan det sticker upp ett hörn, och det är där dom slår in foten och snavar.

Och där berättar jag då för intervjuaren vad jag ser, och vad jag faktiskt skrattar åt, hon trodde väl kanske att jag sovit för lite eller att hennes frågor var kul, på nåt sätt 😀

Nicco och jag åkte ner på stan igår, hon skulle hämta ut glasögon, så vi tog en senare lunchmacka på Espresso house:

Sen ville hon kika runt på lite kläder, men hittade inget intressant, så vi bestämde oss för att ta en sväng på Avion, efter middagen. Vilket vi gjorde och hon fann det hon sökte.

Har nu arbete i helgen så jag laddar för det. Nu ska jag se om jag kan ge Marky, på filipinerna ett svar på vad detta är:

Jag har redan förklarat att det är en mjukost men nu ska jag hitta ett ord för smaken, han trodde att det var chiliost, hm, kan han ha googlat raket, och därför trott att det var nåt starkt 😀

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Tack för den, Televerket!

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 januari 2019 kl 08:16, 4 kommentarer

I värsta snöröksvädret, åkte jag iväg för att plocka upp Tina på Alvik. Blev omkörd av en lastbil på E4:an borta vid Ikea, och jag lovar, jag såg nada. Och undrade hur i hela h—–vete, folk tänker då dom gör så där?

Ok om jag hade kört 30 på en 70 sträcka, men då jag faktiskt håller 70 och med det vädret som var igår eftermiddag, så var det absolut inte genomtänkt. Går ju bra för den som sitter 2 meter högre upp än en nere i personbilen, att se vart dom befinner sig.

Så börjar givetvis en tredje lampa lysa i bilen. Snabbcheck med Nicco som meddelar att bromsbeläggen vill bli utbytta, tack så hemskt j—la mycket för den, Televerket!

Nå, vi gjorde en snabbvisit hos Bo-Lage, tyckte att vi kunde få nåt till maten. In en sväng på Avion där vi hade en mission att gå till Hemtex, det vet jag precis vart det är, sa jag och ljög nånting så hemskt. Fast det var en omedveten lögn. Vi hittade ett annat ställe istället.

Sen skulle vi gå till Indiska, det vet jag också vart det är och det gjorde jag visst INTE, jag blir galen, hur dåligt lokalsinne får man ha? Och då vi står däruppe och konstaterar att vi gått ett halvvarv i onödan, så blickar jag nedåt vid rulltrappan och ja, där har vi då Hemtex i alla fall, sa jag och vi åkte ner, jag lätt nöjd över att vi då kom rätt till ett place, åtminstone.

Funderar om jag ska starta eget i framtiden, Marias guidade turer i Umeå med omnjed, you never know, were we are going, not me, either! 😀

Väl hemma igen fortsatte jag på middagen, något oprovat, som heter nåt så vackert som Sheet Pan Chicken Fajita Crunchwrap, fast med omgjort innehåll.

Nicco fotade konstverken!

Jag använde Hälsans köks filébitar, istället för kyckling, samt kyckling taco krydda istället för Fajita kryddan. Till det serverades den hemrörda kebabsåsen med färskpressad apelsinsaft, jojo. Middagen blev godkänd, men om jag gör den igen, så kommer jag att använda lite mindre fyllning, alternativt större panna, så den blir lite tunnare.

Vi såg på Farmen, drack en kaffe Karlsson, pratade, skrattade och planerade en lunch idag, lättlagad sådan, vi går på Ullas 😀

Ha en fin dag, allihop!

Silver, eller var det svart, eller var det…

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 december 2018 kl 10:11, Bli först att kommentera

Nu ni, dan före dan före dopparedagen! Det blev lite lättare att säga än att börja 7 dagar innan 😀

Fast julkänsla för mig idag, är inte alls vad det var som barn, nä, det finns inte, tror inte heller att det någonsin kommer att bli så. Its over and done with!

Idag är det nyår som är den stora grejen. Kanske har skrivit det förut men, vi kommer att hålla i nyårsafton här, på Ettan, hur många vi blir, återstår att se. Dom har till imorgon på sig att svara. Men som mest eller flest, blir vi 18 personer…(och ingen diskmaskin :O ). Inte ens en handdriven sak:

Apropå nyår och min nyårs stass, så dom där skorna jag visade igår, ställde till det för mig eller mitt huvud.

Fick för mig då jag fotat dom att spännet faktiskt hade varit i silver, inte svart, då jag provade dom på affären. Och nu retade det där mig. Jag ville ha silver, jag var tvärsäker att det var precis vad det hade varit. Jag visade ju till och med fram foten till Nicco och sa att det där blir ju som ett smycke i sig.

Så har man inte tillräckligt att göra sedan innan, så skaffar man sig mera, Maria style!

Först och främst så hade ju Nicco fått skokartongen, den tomma, och slagit in en julklapp hon ska ta med till Holmsund. Klappen befann sig igår på Östra Ersboda. Men hon skulle hit, så jag skrev att hon kunde vara bussig och ta med sig den hem…igen. Och det gjorde hon. Jag vet ju att man inte får byta skor utan den där sabla kartongen.

Började med att uppdrag som god man, fortsatte att dela ut julklappar till han vi är stödfamilj åt, vidare ut på Avion med skokartongen, där jag försökte förklara vad jag trott och vad jag ville. Lämnade kartongen vid kassan och började leta, och gissa vad…det fanns ingen sko med silverspänne, det fanns inte ens en kartong med den storlek jag skulle ha.

Så det blev ett oförrättat ärende dit ut. Det var bara att ta igen dom ursprungliga skorna och åka hem, samt slå in Niccos klapp, igen. Dubbelarbete, heter det väl?
Nåja, inget ont som inte har nåt gott med sig. Jag hittade nå därute som gjorde att jag nu känner mig klar inför julveckan, så tumme upp!

Idag är vi bortbjudna till mamma, på glöggmingel och pizza afton, det blir mina syskon med respektive och barn, förutom lillebror, då, han bor lite långt bort för en eftermiddag i Umeå. Så middags stöket behöver jag inte fundera på.

Avslutar med en gammal julhälsning från Sally, som Theresé knäppt på henne. Gissar att hon är 1½ år på bilden. Ha en fin lördag, allihop!

Present tips…kanske… :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 december 2018 kl 11:06, Bli först att kommentera

Tror nu att jag gjort bort julklappsinköpen…fast jag vet, att tro, är inte att veta *suck*. Var på Avion en sväng igår eftermiddag, och det gick ju bra, förutom att det hade säkert funnits p platser närmare ingången om jag varit där tidigare.

Det är många nu, som rör sig runt hyllorna på affärerna i hopp om att hitta den perfekta klappen, absolut bäst är det då man ramlar över nåt, när som helst under året, och det står namnet på den personen man har i tankarna, på grejen.

Händer dock inte så ofta men ibland så 😀

Har lånat bort bilen idag så jag ska inte göra nåt…nada…så skönt. Fast en liten lögn, när har jag någon gång i hela mitt liv, inte gjort nåt överhuvudtaget. Har adrig hänt, har till och med gått i sömn ibland 😀 Så…ett påstående med viss modifikation.

Letade efter ett specifikt inlägg i min blogg men hittade det inte men jag fann annat som jag tyckte var roligt, så jag kopierade och lägger ut det, igen, fast 5 år senare 😀

En kvinnas VECKA PÅ GYM!

Om du läser detta utan att skratta högt, är det något fel med dig. Detta är tillägnat alla som någonsin försökt att få till en regelbunden träningsrutin…

”Kära dagbok.

Till min födelsedag i år köpte jag en veckas personlig träning på det lokala gymmet. Även om jag fortfarande är i fin form sedan jag blev korad till skolans främsta gymnast på gymnasiet för 43 år sedan bestämde jag att det vore en bra idé göra ett försök.

Jag ringde till gymmet och bokade upp mig med en personlig tränare som heter Christo, som identifierade sig som en 26-årig aerobicsinstruktör och modell för idrotts- och badkläder.

Mina vänner verkade nöjda med min entusiasm att komma igång! Klubben uppmuntrade mig att föra dagbok för att kartlägga mina framsteg.

Måndag:

Inledde min dag klockan 6:00. Svårt att komma ur sängen, men tyckte det var väl värt det när jag kom till gymmet och fann Christo väntandes på mig. Han är något av en grekisk gud – med blont hår, underbara ögon och ett bländande vitt leende. Woohoo!

Christo gav mig en rundtur och visade mig maskinerna… Jag njöt av att titta på det skickliga sätt på vilket han instruerade sin aerobicsklass efter min träning idag. Mycket inspirerande!

Christo var uppmuntrande när jag gjorde mina sit-ups, men min mage värkte redan från att ha gått och hållit in den hela tiden han var i närheten.
Detta kommer att bli en fantastisk vecka!

Tisdag:

Jag drack en hel kanna kaffe, men jag tog mig till slut ut genom dörren. Christo fick mig att ligga på rygg och pressa upp en tung skivstång i luften och sen satte han vikter på den! Mina ben var lite vingliga på löpbandet, men jag klarade de två kilometerna. Hans belönande leende gjorde att det var värt all möda. Jag mår toppen! Det är ett helt nytt liv för mig.

Onsdag:

Det enda sättet jag kan borsta mina tänder på är genom att lägga tandborsten på handfatet och flytta min mun fram och tillbaka över den. Jag tror jag har ett bråck i båda bröstmusklerna. Bilkörningen är OK så länge jag inte försöker styra eller stoppa.

Christo var otålig med mig och insisterade på att mina skrik störde andra gym medlemmar. Hans röst är lite för KÄCK så tidigt på morgonen och när han skäller blir det ett nasalt gnällande som är mycket irriterande. Det gjorde ont i bröstet när jag klev på löpbandet, så Christo satte mig på trappmaskinen. Varför i helvete skulle någon uppfinna en maskin som simulerar en aktivitet så gammalmodig som hissar? Christo sa att det skulle hjälpa mig komma i form och njuta av livet. Han sa något annat skit också.

Torsdag:

Rövhålet väntade på mig med sina vampyr liknande tänder som exponerades då hans tunna läppar drogs tillbaka i ett hajleende. Jag kunde inte undgå att bli en halvtimme försenad – det tog så lång tid att knyta mina skor.

Han tog med mig för att träna med hantlar. När han inte såg det, sprang jag och gömde mig på toaletten. Han skickade nån spinkig kärring för att leda reda på mig.
Då, som straff, satte han mig på roddmaskinen – som jag sänkte.

Fredag:

Jag hatar den där jäveln Christo mer än någon människa någonsin har hatat någon annan människa i världshistorien!!! Dumma, spinkiga, anorektiska lilla skitaerobicsinstruktör! Om det fanns nån del av min kropp jag kunde röra sig utan outhärdlig smärta skulle jag slå honom med den.

Christo ville att jag skulle jobba med mina triceps. Jag har inga triceps! Och om du inte vill få bucklor i golvet, ge mig för fan inte en skivstång eller något som väger mer än en smörgås!

Löpbandet kastade av mig och jag landade på nån slags kost- och hälsoinstruktör. Varför kunde det inte ha varit någon mjukare, såsom dramaläraren eller körledaren?

Lördag:

Satan lämnade ett meddelande på min telefonsvarare och undrade med sin retsamma, gälla röst varför jag inte dök upp idag. Bara ljudet av hans röst fick mig att vilja slå sönder maskinen med min almanacka, men jag saknade styrkan att ens använda fjärrkontrollen och tvingades ligga elva timmar i sträck och se Väderkanalen…

Söndag:

Jag har bett kyrkans taxi att hämta mig för gudstjänsten idag så jag kan gå och tacka Gud att denna vecka är över. Jag hoppas också att min man kommer att välja en rolig present till mig nästa år – som en rotfyllning eller en livmoderoperation. Jag säger fortfarande att om Gud hade velat att jag skulle böja mig, hade han spridit ut diamanter över hela golvet…

Och med det önskar jag er alla en fin lördag!

Finns det nån Lill Jan?

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 september 2018 kl 10:24, Bli först att kommentera

Nu är jag något förvirrad eller så kan man ju bli det. Ni vet, Liljansberget, här i Umeå…vad heter det egentligen? Lilljan, uttalas som Lill Jans berget, eller Liljansberget, som lilja. Kolla här:

Själv har jag nog alltid tänkt på det som en blomma, med andra ord lilja, men så såg jag skylten vid vägen, och där stod det med två L, och därför googlade jag, men blev ju inte klokare av det.

Nå, världen går väl inte under för det, det blev bara en sån där grej som jag ville veta. Och heter det nu Lill Jan, så undrar jag vem lill Janne var eller är. Någon som vet?

Och ännu en huvudkliare, kolla på den här kartan:

Sen när, har Mariehemsängarna legat där? Spännande!!!

Blev varken chill, symaskin eller pappersjobb igår. Jag och Nicco åkte på Avion, hon hade en mission, men det blev inte som hon tänkt sig. Vi tröstade oss med en kaffe/iste och en halva myrstack.

Jag köpte en ny skjorta till Åke, han har som fortfarande problem med att få huvudet genom en vanlig tröja, och det är väl nice om man får sätta på nåt nytt ibland. Jag kommer ihåg för 3 år sedan, ni vet, då jag hade hålet i magen och inte fick ha annat än mjukisbrallor, på mig.

Jag var spyless på dom där byxorna, fy falicken! Dom har dessutom legat kvar i min garderob under dessa år, såna kan man ju ha även om man krympt en del, men nä…jag vägrade sätta på mig dom, så nu har dom åkt all världens väg, jag slipper se dom.

Nicco bjöd mig på middag igår, hon gjorde en variant på Vietnamesiska vårrullar, smakrikt, annorlunda, gott på sitt sätt…man kan ju fylla såna där rispapper med precis vad man vill. Lite skum konsistens på rullarna, rispapperet blev som gummiaktigt. Men det är väl hur man vänjer sig.

Önskar er alla en fin söndag!

Hjärnan stänger ner!

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 september 2018 kl 10:47, Bli först att kommentera

Kursen igår, eller det var nog mer ett mellanting, kurs/föreläsning, var lite intressant även om man nu tycks veta det mesta, så kan man se saker från ett annat håll. Andra synvinklar och scenarion. Intressant att diskutera vad man skulle göra i en specifik situation, vad får du göra, vad bör du göra, och vad skulle du ha gjort.

När den var slut vad himlen öppen och jag cyklade/körde elcykel, så det var bara att bita ihop och känna blötan genom kläderna.

Käkade och sedan drog jag och Nicco iväg till Ikea. Hon var nämligen på en mission, inköp av ny säng. Det blev full last på kärran. 4 paket, a´ 25-28 kg/styck, samt två rullar madrasser.

Tur att vi hade Audin, den startade by the way efter laddning. Den surar ner sig om man startar den utan att köra en bit, då hinner inte choken stänga.

Nå, på den kan man vika ner sätena och vi fick in alla paket även om 2 av dom var drygt 2 meter lång. Efter vi packat in det i bilen gick vi och tog en kaffe, fast jag skulle nog kalla det för en kaffebakelse, på Le Croissant. Jag valde en latte white och Nicco en latte choklad, eller vad den nu hette:

Vi satt och sa att köper man en sån där så köper man inget gott till, det blir too much. Hann inte säga mer än det, så kommer killen i kassan och bjuder oss på en chokladcroissant, att dela på…ojoj 😀

Mysigt ställe i alla fall och latten var supergod, så det stället rekommenderas med varm hand!

In på Willys för lite stödköp, tomater och sånt och sedan hem till sängbyte och montering. Fiii faaan, som Al Pither skulle ha sagt.

Innan vi ens fått ner fjädermadrassen, 160×200 i storlek, jag menar, trappen svänger en del. Madrassen fastnade i taket och i väggarna och pust och stön. Upp med paketen och sedan satte Nicco snurr på skruvmejseln.

Klockan ett i natt skickade jag upp ett meddelande till henne: ”Gå och lägg dig!!!” Fick till svar att hon precis var klar. Nå, hon fick hjälp av oss också, men skruvandet skötte hon, och det mesta av anvisningarna. När jag ser ett sånt där papper så släcker min hjärna ner…jag orkar inte ens försöka förstå vad dom menar.

Nu mina vänner, ska jag ge er ett fikatips till. Klabböle energicentrum, dom håller öppet ikväll från 18 och har fikaförsäljning. Vi är några stycken som tar våra bilar och åker dit, precis som förra onsdagen. Väl mött! Skriver jag och önskar er alla en fin torsdag!

Nu är Sally invigd i…

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 augusti 2018 kl 11:18, Bli först att kommentera

Inte mycket man kan göra i sån värme som var igår, Åke klippte gräset och bara det, är ju en utmaning. Man ska helst inte röra sig alls.

Jag åkte på Kvantum, det gick bra, i bilen körs ac:n och inne i butiken var det svalt och skönt. Theresé, Anders och Sally, tog med gammelmormor (min mamma) till Tavelsjö, där dom vistades vid badstranden och dess närhet.

Anders fyllde ju år den 1 augusti, och inte hade vi köpt nåt åt honom, så jag hade föreslagit att vi skulle ut och käka middag. Så bord, bokades på Texas Long Horn, till igår kväll. Och då tyckte jag att det kanske var dags att uppdatera lite av Åkes kläder, så jag brände iväg till Avion och fixade en skjorta och nya skor.

Då gänget kom tillbaka från Tavelsjö, tog dom med sig Nicco och åkte till Alviks go kart bana, där Sally invigdes i motorsportens tjusning, Nicco fotade:

Sen var det som dags att pipa iväg till middagen:

Jag käkade caesarsallad med räkor, jättegott, må jag säga:

Åke tog en entrecote:

Och Nicco, en veg burgare fast med annan meny än dom hade på listan, det gick fint att ändra:

Precis som Mångsen gjorde en gång för längesedan, då han var i staterna och beställde en cheeseburger, whitout cheese… 😀

Sally ville ha efterrätt, men vi bestämde oss för att åka hem och fixa den själv, det bidde en marängsviss och den försvann lika fort som isen i glaset, en varm sommardag. Mats Karlsson svängde förbi och vi satt ute till efter 23, en bra dag, med andra ord.

Nu har Järlåsa familjen lämnat oss för nya äventyr, dom tar bilen över till Finland och åker runt lite där, hade dom tänkt. Hoppas på en fin fredag för er alla!

Jag blev som tvärarg!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 juli 2018 kl 08:51, Bli först att kommentera

Jag åkte ut på ärenden igår, strax innan middagen, trodde att allt var löst, det skulle inte vara några bekymmer, överhuvudtaget, men ack vad jag bedrog mig. Åkte på Avion, uppdrag nummer ett, fixa en sak, som ingår i mitt uppdrag som god man.

Det funkade inte, och jag blev så tvärarg, så min nästa sak jag skulle göra, funkade inte alls. Jag drog iväg till Kvantum istället för att köpa mat. Gissa vad, jag kom hem med toapapper och risifrutti, kunde inte koncentrera mig så jag kom egentligen hem, med oförättat ärende.

Och då är jag nu så att jag vill lösa problem, med en gång, jag vill inte vänta, för då kan jag inte låta bli att fortsätta grubbla. Det största problemet på en söndag, är då att hitta nån som faktiskt jobbar.

Det blev telefonsamtal, meddelande till företaget på FB, mera telefon, logga in och ut på sidor, beställa tjänster, prata mera, jag var så arg att jag höll på explodera, då jag slutligen sa att jag ville ha ett namn, på den jag skulle hålla skyldig för detta. Vi åker härifrån,nu i veckan, jag tänker INTE, stanna kvar flera dagar för att nån annan gjort fel, aldrig i livet.

Då löste det sig! Det kommer att fungera på onsdag, enligt killen, så då kunde jag äntligen släppa detta. Om än det är så onödigt, visst kan folk göra fel, det gör vi nog alla, lite till mans. Men då det drabbar förste och andre man, då tycker jag att den skyldige får lägga ner lite på att lösa saken, och i det här fallet gick det ju, till slut.

Nu till en gåta eller mysterium. Innan Fällfors skulle jag in i i garderoben vi har i vår hall. Och vad hittar jag på golvet, nedanför?

Ett kokt ägg!!! Men hur??? Och vart kommer det ifrån? Inte ens Nicco hade en förklaring… Kul då det händer saker vi kan klura på, eller hur 😀

Theresé och Sally kommer hit på onsdag, stannar nån dag innan vidare färd upp till stugan. Nu längtar även jag dit upp, tänk att man faktiskt kan ta en stol och bara gå 5 steg så kan man sätta sig nere i sjön, om man behagar 😀

Det gjorde jag för några år sedan, då det var så otroligt varmt, jag satt i stolen och Sally låg på en badmadrass som jag kämpade och höll fast, så hon inte skulle flyta iväg. Gissar att om denna värme fortsätter, så kommer vi nog att tillbringa en del tid i vattnet.

Det värsta är att vårt hus, inte håller ute nån värme, det är hemskt, härinne. Igår var det 30 ute och 29,6 inne, jojo. Katten ligger vid vattenskålen, fast hon är ju lite som hon vart. Hon har ju alla möjligheter i världen att vara nere i källaren och där är det betydligt behagligare temperatur, men hon vill inte:

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Etikett: Avion

Ren skräck eller kanske fascination!

Han blev så sårad i sitt ego, frånkörd av en kvinna i sina bästa år :D

0-20 på en nanosekund

Tack för den, Televerket!

Silver, eller var det svart, eller var det…

Present tips…kanske… :D

Finns det nån Lill Jan?

Hjärnan stänger ner!

Nu är Sally invigd i…

Jag blev som tvärarg!!!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten