Etikett: glas

Same shit or what?

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag och Tina var inne på Ica Gourmet igår, och där hittade vi plötsligt vatten i alla de olika slag. Ja, sa jag, min mormor hade alltid Vichyvatten i våffelsmeten. Fast Tina hade sett på ett tv program, där det tydligt framgick att det skulle användas Sodavatten.

Jag undrade vad skillnaden var, och det visste hon inte men så…bakom nästa hörn, fanns det faktiskt både Vichyvatten och Sodavatten. Men kan ni tala om för mig, vad det är som skiljer dom åt???

002 003 005

Samma innehåll, samma tillverkare, här kan man verkligen använda uttrycket: same shit, different name!

Min morfar hade alltid Vichyvatten hemma, han hade diabetes, men så hade han också apelsinsaft, längts in i skafferiet, om vi barnbarn, skulle komma på besök. Då fick vi saft blandat med Vichyvatten, och pepparkakor till det, rena festen 😀

Dessutom hade han små, runda glas, lite kulform på dom, så det kändes som speciellt. Då han gick bort så fick vi, barnbarn, välja något från hans hem, som vi ville ha som minne, jag valde dom 3 glas han hade kvar, och en blick på dom så kommer man ihåg smaken…och lyckan 😀

Ännu mer lycka ikväll också, då jag slipper både hitta på och laga vår middag, vi är nämligen bortbjudna till Kerstin och Jan B, kan ju inte bli bättre 😀 Och sen, mina vänner så är det bara att ställ fram vee´klyven, för då är det dags att vrida fram klockan en timme, sommartid, ni vet.

Och som Dräpar´n säg, så är det då dags att göra i ordning års veden, och då det blir vintertid så ställ man bort vee´klyven, och har man inte gjort klart veden då, så får man frysa ihjäl i vinter…kort och läraktigt.

Hoppas på en fin lördag, för er alla! Väntar med spänning på era funderingar runt skillnaden på vattnet 😀

 

 

Han är mager om bena, tillika om…

Av , , 2 kommentarer 12

Han är mager om bena, tillika om armar och hals, men nu har i alla fall Lennart fått på sig lite kläder:

Foto1317

Jag satt här i soffan igår och plötsligt blev det ett väldans liv här utanför, Winstone vaknade upp ur sin sömn och satt sig för att kika ut genom fönstret. Det var ett gäng förskolebarn med deras fröknar som var ute på sightseeing, och här inne på gården fanns uppenbarligen lite saker att kolla på 😀

Så då tänkte jag att nu var det nog dags att få på honom lite mer än bara tomtemasken, någon hejd får det vara på nakenheten.

I förrgår, då jag letade efter kartonger, så stod jag inne i köket på en stol, och hade fullt sjå att försöka nå saker däruppe i skåpet, så föll naturligtvis ett glas till en lykta, ner i golvet och gick i 999 bitar. Jättekul…speciellt då du står barfota på stolen, och dessutom har 3 djur nere på golvet.

Jag beordrade ut Winstone i tv rummet, men det tog en stund innan han fattade vad jag menade, han ville ju fram och nosa på glasbitarna, så jag tog i lite hårdare med rösten och det fick även katterna att backa bakåt, bra…ett problem ur världen, sedan var det, det där med att ta sig ner utan att stampa fast en bit under foten, och nu hade jag tur, det var inte som ett Duralex glas som verkligen splittras upp i molekyler, utan det blev större skärvor så jag kunde se vart dom låg.

Men ett tag däruppe, funderade jag verkligen över hur jag skulle lösa detta…snacka om att man kan försätta sig i situationer man inte räknat med från början.

Och kolla här, vad jag såg på en ölflaska vi hade hemma…det är inte bara köra bil, man ska undvika då man druckit…akta er för att ta till vingarna också 😀 Eller är det bara humlorna som ska passa sig?

001 005

Önskar er alla en toppen onsdag!

Tack och tack!

Av , , Bli först att kommentera 14

Börjar med att tacka alla som skickat grattis hälsningar, via posten, sms, kommentarsfältet, Facebook, och ni som dök in i går kväll, på en tårtbit, Tack för att ni gjorde min dag! Och givetvis till dig, Tina, som jag fick ha en kul stund med, över lunchbuffén på hotell Plaza 😀 och kort fick jag av och med henne:

024

Jag började med att duka upp, härinne men kollade på termometern, där vid 18 tiden, plus 22 i skuggan, så jag bestämde mig genast för att kaffet skulle bli utomhus.

015

Mamma, Bosse och Emma, var först på plats. Av mamma fick jag ett armband och boken om Tårtan 🙂

020 021

Emma kom med en solcellslampa, den där lila och en blomma som nu officiellt blir årets bussblomma som kommer att få följa med då vi kajkar runt:

019

Av Nicco fick jag filmen om hundraåringen, passar ju perfekt, jag har kvar cirka 20 sidor av boken, och Nicco och Andy gav mig en mjukglass görare:

Foto0092

Man lägger den i frysen, sedan häller man i 1dl grädde och smaksättning, skakar och klämmer på den i några sekunder sedan, tadaaa….mjukglass. ja, den ska testköras så får vi se om den håller vad den lovar.

Camilla och Ebba kom gåendes med en bukett fina rosor, jag tycker ju dom där blå, ser härliga ut:

Foto0094

Och sedan kom Mats, Helena och Frida Jonsson, med sig hade dom ett paket, med dom coolaste shots glasen, kolla in:

023

Tord kom också in släntrande på gården, han eftersökte fru och barn och fick sig en tårtbit, han med 😀

Slutligen kom storebror Sivert med fru, och med sig hade dom en grillhink, tyckte att vi kunde behöva en då vi inte förstått att det var en blomkruka vi nu använder till grillningen, fast det var mest på skämt, tror vi då 😀

En trevlig kväll i trädgården, och mitt i alltihop fick vi en liten uppvisning av en bil som ställde sig här i utfarten från Blomstervägen och gjorde en rejäl burnout innan han gasade iväg, jodå!

Sally ringde också och ville säga grattis, och hon sa att hon längtade till Maltträsk, och efter Brälla och Lena…men jag ska bara leka med dig, mormor, hela midsommar. Och Winstone kunde också få vara med, viktigt dock att jag kom ihåg att ta med godis till honom, och ett ben..och lite mer godis…till oss.

Japp, hon skulle också göra en lista, sa hon, så jag vet vad som ska med då vi åker ner till dom i Järlåsa, om 2 veckor, och här kommer den:

WP_20140612_003

Klockren, eller hur 🙂 Hon hade också knåpat ihop ett kort jag fick i brevlådan:

025Och slutligen, av min käre make Åke, en bukett med handplockade liljekonvaljer och jag ska få en ny ruta insatt i Buicken, samt kontroll av Camaron, kan ju inte bli bättre 🙂

028Önskar er alla en toppen fredag!

Glaskrossarens häxmästare

Av , , 8 kommentarer 11

Tänkte litegrann, bara så där helt apropå, om hur lätt det är för andra att tala om hur och vad man ska göra för att till exempel lösa ett problem.

Hur kan dom egentligen VETA, vad det rätta är? Och detta gäller ju oavsett vad det än handlar om, ens barn… jobbsituationer, förhållande eller bara en väns vän, som undrar över ditt eller datt.

Man kan alltid referera till egna upplevelser, men dom är ju dina egna… och beroende på vem du var med eller vilka som var inblandade, så är din upplevelse inte lik någon annans. Saker jag uppfattar, kanske du inte ser, men du ser, vad jag inte såg. Men uppfattades det hela på ett korrekt sätt?

Ta ett exempel, om detta handlar om ens barn, så här skulle jag göra eller ha gjort, men kan jag säga detta vidare till en annan som har barn i samma ålder? Det barnet, har annan uppväxt, andra värderingar och det finns ju inte, som det så vackert sägs, en mall som passar alla. Det går inte, därför mår man också bättre om man låter vissa saker bero, man ska heller inte ta åt sig av vad andra nu säger eller tycker, man har rätt till sina åsikter, men som sagt, ingen som inte varit där, på plats, vet vad det egentligen handlar om.

Hm… ännu ett kryptiskt blogginlägg, men det blir så då man inte kan skriva i klartext, vad man tänkte på, egentligen.

Nå, nu har jag skrivit av mig det och kan gå vidare. Kolla vilket erbjudande Cervera erbjuder sina kunder:

Vi ger 2 års otursgaranti på glas från Kosta Boda och Orrefors* till dig som är klubbmedlem. Om ett glas, från Kosta Boda eller Orrefors går sönder, ta bara med ditt kvitto och foten till det trasiga glaset till en av våra butiker. Då får du ett nytt utan kostnad. *Gäller ej glas ur serien Pulse och More.

Herrejösses, visste dom inte vem dom skickade ut detta till??? Glaskrossarens häxmästare nummer ett. Jag kan ju förbruka 24 glas på en månad om det vill sig illa 🙂 Nä, jag törs inte köpa deras glas enbart för detta erbjudande, jag tror nämligen att det finns en klausul i villkoren där det kommer att stå med minimal text: Gäller dock inte Maria Lundmark Hällsten. Hahaa…

Avslutar med en bild på vår nya kompis, renen Lennart, visst är han fin?

008

Önskar er alla en fin onsdag!

 

1.53… sitter fastbränt

Av , , 4 kommentarer 8

 

1.53, dom siffrorna har suttit som fastbrända under ögonlocken, hela natten. Jag vaknade nämligen då av att ett jetplan svepte förbi en centimeter ovanför taknocken för att sekunden därefter landa på taket… typ.
Det var snön som rasade från taket. Ni vet ju hur det kan låta. Jag tvärsatte mig upp och slängde ut en arm mot Åke, som tur var låg han utom räckhåll för annars hade jag väckt upp honom också. Det tog en kort stund innan jag begrep vad som faktiskt hade hänt. Jojo, så kan det gå, om man har livlig fantasi och man ligger och drömmer samtidigt som det händer något i verkliga livet.
Apropå verkliga livet så fortsatte jag att tänka på mormor och morfar, då jag skrev om dom igår. Min morfar som gillade att arbeta med händerna. Han snickrade skålar, kåsor och slevar av alla de olika slag, små sockerskedar osv. När man kom in hos honom kände man trädoften och på bordet i tv rummet hade han sina alster liggandes.
Han virkade även fiskenät, gjorde mjärdar (vi barnbarn fick varsin av mindre modell) och han stickade sockar så det stod härliga till. En rätt så händig karl, med andra ord.
Han hade diabetes, och det skötte han också om, enbart via maten han åt. När vi kom dit hade han den sedvanliga flaskan med vichyvatten på bänken. Inget jag tyckte var speciellt gott. Men han kunde trolla, han hade en saftflaska på lut i skafferiet och den blandade han med just vichyvattnet och det blev ju hur gott som helst. Och till det fick man doppa pepparkakor.
Glasen var speciella, små runda saker, och den dagen han gick bort och hans saker skulle städas ur, fick vi allihop välja något som vi ville ha kvar efter honom, jag tog dom tre små runda glasen som fanns kvar, och bara genom att titta på dom så känner jag smaken efter hans lilla specialblandning.
Lustigt, men samma sak är det med ett par grejer man kan sätta på en vanlig elvisp, som man använder för att göra äppelmos. Mamma har ett par sådana uppe i stugan och det var en gång i tiden min mormors. Hon gjorde ofta äppelmos och det luktade så gott, den doften känner jag också då jag ser dom där sakerna ligga i lådan däruppe. Vilka minnen man har, knepigt.
Jag sa vid något tillfälle, då jag pratade med en person som känner en som håller på att bli blind, och reser väldigt mycket för att hinna se så mycket som möjligt innan det är försent. Att just doftminnen vore kanske något att ta till sig. Det behövde ju inte vara något man köpte (en liten doft av Italien) i en påse, man kunde ju kanske plocka till sig något själv och lägga ner i en tygpåse och knyta igen.
Sedan plockar man fram den då man sitter och minns sina resor, och samma sak blir det ju givetvis med musik. Oftast drömmer man sig bort till saker man gjorde då man lyssnade som mest till just en låt eller ett band. Vi har ett band med Proclaimers, och just dom tvillingbrorsorna och det bandet för mig tillbaka till början av 90-talet och vi sitter i folkabussen på väg ner till Småland, jo så är det. Jag kommer till och med ihåg spöregnet då vi passerat Nordmaling.
Och med den lilla beskrivningen av en del av mina doftminnen så avslutar jag morgonens lilla blogginlägg. Ha en jättefin fredag, allihop!
 

Allvarligt synfel!

Av , , 4 kommentarer 6

 

Jag plockade fram mina glasögon, igår kväll, satte på mig dom och min syn blev så snedvriden att jag trodde att jag fått ett allvarligt synfel. Jag tog av mig dom, kollade glasen, för det kunde ju inte vara något annat än skit på dom, men icket, dom var lika blank och fin som ett par nytvättade fönsterrutor.
Jag tog på mig dom igen, samma visa, jag blev till och med yr i skallen, kollade glasen igen, provade igen, blundade med öga och såg som en kratta plockade av mig dom för tredje gången och gick fram till lampan för att skärskåda glasen… och nu upptäckte Maria var det allvarliga synfelet låg någonstans, inte var det i mina ögon i alla fall, ena glaset hade trillat ut 🙂
Det låg dessutom i min väska och skruven satt kvar så det var bara att sätta fast det igen… synfel åtgärdat!
Åke fick åtgärda en annan sak igår också. När jag kom hem från fikat med Helena, låste upp ytterdörren och Enya kom rusande och satt sig i trappen, så förstod jag med en gång att det var nåt fuffens på gång. Klev in i den andra hallen och noterade att vår sovrumsdörr stod vidöppen.
Våra katter är bannlysta därifrån så det var alltså det som Enya försökte rädda sig ifrån. Eloise, kom utspringandes då jag ropade på henne, och det syntes att även hon, visste att det var gjort något förbjudet.
Nå, jag tänkte inte mer på det utan att det förmodligen var mitt fel om jag inte stängt dörren ordentligt då jag åkte iväg. Jag gick över på HP:s för att göra mig av med lite pantflaskor, kom tillbaka efter 10 minuter och dörren står öppen… igen.
*STOR Suck*, jag in och schasar ut katterna därifrån, stänger dörren och ställer dit fy sprayen. Det går en minut så hör jag hur flaskan pyser, en katt har alltså varit fram för att kolla om det verkligen var sant, att dom inte skulle komma sig i närheten av dörren igen. En halvminut senare upprepas samma sak så nu var alltså bägge katterna informerade om den kalla verkligheten.
Nu till åtgärdandet. Dörren klickar aldrig igen och det har katterna alltså noterat, så det räcker att dom lägger sig framför dörren, skjuter in klorna under och klöser litegrann, och då öppnas ju dörren. Nu har Åke fixat det, så nu får dom hitta på något annat.
Och det konstiga är ju att det som går il i vad dom gör, för samma kväll, alltså igår, så ligger Eloise och klöser på tvrumsmattan och samtidigt hörs ett konstigt ljud under soffan. Jomen det är ju Enya som krupit in ditunder, ännu ett ställe som dom inte får vara på, för risken att dom ska klösa sönder botten på soffan, är ju rätt så stor.
Grejen är att soffan är så låg att Eloise inte tar sig in där, och knappt Enya heller, därav det konstiga ljudet, och innan hon tagit sig ut igen *repris suck*.
Nu får vi hoppas att det dröjer ett tag innan nästan il. Nä, frukost tajm, snart dags att dra iväg till jobbet och sedan väntar Skellefteå, ha en fin lördag, allihop!

Bonnj-vel!

Av , , 4 kommentarer 6

 

Titta vilken fin plåtburk som stod uppe i Niccos ”walk in closet”:
 
Förmodligen kommer den från Åkes farfar, han som hade kaffevaruhuset, nere i Trångsund, för länge längesedan. Jag antar att det varit choklad i den, en gång i tiden. Är det något det finns gott om i huset så är det burkar, lampor (av någon outgrundlig anledning), glas och porslinsfat…eller keramikföremål. Nå, det kan vara fint, det med, var sak på sin plats.
 
Åke berättade en kort historia igår, det var den lille drängen som för första gången skulle få komma till storstan, Stockholm, och när han kom hem därifrån så undrade nu alla han mötte, hur det hade varit, hade människorna han mött, varit snälla? Oja, svarade drängen, där sa alla: -Bonnj-vel, till mig. Haha…han hade med andra ord stigit i graderna.
 
Och nu, apropå roliga historier, så hade Chefen lite långtråkigt igår morse, jamen sa jag, du får väl berätta en rolig historia för mig då. Och det gjorde hon 🙂 Inte en riktigt rumsren sådan, men rolig. Det var munken och nunnan som var ute i en öken med en kamel. Mitt i alltihop så ramlade kamelen ihop och dog. Dom visste nu att dom inte skulle ha en chans att överleva därute och satte sig ner. Efter en stund sa munken: Ja, jag har aldrig sett en naken kvinna, tror du att jag skulle kunna få se dig utan kläder? Kvinnan gick med på det och klädde av sig, sen kontrade hon med att hon aldrig sett en naken man, och undrade om munken kunde ta av sig sina kläder, vilket han gjorde. Dom stod och tittade på varandra då munken sa: Ja du vet, den här grejen, som jag har mellan benen…den ger liv! Det uppstod några sekunders tystnad sedan sa nunnan: Jamen då tycker jag att du stoppar in den där bak på kamelen, så vi tar oss härifrån!!! Så kan det gå…faktiskt en av dom roligare historierna jag hört, på länge.
 
En Öhman kom förbi igår kväll…Brälla hade tyckt att han skulle kika in på ettan och säga till Åke att det förmodligen kommer att bli en del jobb ikväll, det ska lossas en container och i den ska nu förhoppningsvis, bland många andra saker, Öhmans bil finnas. Nu har jag hört vad det är för bil, så många gånger att jag glömt bort vad det är för märke på den…men det kommer säkert att poppa upp. Åke var snabb att tala om att tyvärr, just ikväll ska han jobba, ehhh…eller hur det nu var 🙂
 
Jag ska i alla fall iväg om en stund så frukost står nu på dags schemat och sen får vi se vad man hittar på i eftermiddag, skiner solen får man väl passa på att sitta ute en stund så man laddar upp med lite solenergi. Ni får ha en bra dag!
 
Ett tillägg…bilen är typ en fågel, som börjar på T, kan det vara en T-Bird (Åke skvallrade innan jag kom på det själv) så nu kan Öhman och Sune strömberg bilda en liten fågelklubb 🙂 The T-Birds boys!
 

Det tar sin lilla tid

Av , , 2 kommentarer 7

Oj vad många gånger jag har frågat mig själv, varför och hur, man kan ha så mycket porslin och glas, i ett och samma hus. Vart jag än är och rycker och tar fram för att torka  eller städa upp, så poppar det upp en ny vas, fat, glasskål eller nåt annat, puh!

Jag sa till Åke att inte är det underligt om golvet på övervåningen känns att bågna, det gör det i så fall utav tyngden från allt porslin.

Åkes farmor och farfar, bodde en gång i tiden däruppe, så vad vi har tagit hand om och gått igenom är saker från minst, två familjer och nu, även vår egen, inte konstigt att det tar lite tid, eller hur?

Idag har jag gjort adressändring och igår ringde jag telia för att få flytta telefonen, det kommer att ta några dagar, men sen ska vi kunna använda den fasta telefonen. Nu återstår internet och att få ordning på dom krypterade kanalerna, vilket måste vara en inställnig på tv:n, eftersom alla kanaler funkar på övervåningen, med en gammal "tjock" tv, eller vad tror du Jan A, du som kan lite av allt möjligt?

Jag slutar om två timmar och då ska jag först in på ÖoB och köpa färg så Nicco kan måla hennes tv bänk, sen åker jag hem och plockar ihop någon påse eller två, att ta med hem till huset. Ha en fortsatt (förhoppningsvis) bra dag!

Tema string

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Snart har det gått ett år sedan, Åke kvaddade Camaron, jaja, kvaddade och kvaddade, bilen misshandlades lite lätt. Men vi har fortfarande inte hört ett ljud därifrån, konstigt. Inga böter, ingen faktura som dykt upp…tänk vad kul om det har ramlat mellan stolarna någonstans 🙂 men tillåt mig tvivla. Lika säkert som ett brev på posten, kommer detta att dimpa ner då man minst anar det, och då man som mest, behöver dom pengar man har.
 
Janne tyckte att dom kunde införa ett litet rabattsystem, även här. Ni vet, gör tre förseelser, betala för två, typ. Så då har ju Åke en innestående som det ser ut just nu, med tanke på hans lilla fortkörning med lastbilen. Men det är nog ett önsketänkande, det med.
 
Vi hade en hel dag i huset igår och kom hem strax efter åtta. Jag ser bara stringhyllor och glas framför ögonen då jag blundar, kanske inte så konstigt då det finns några stycken av dom. Åke hade hittat en mindre stringhylla, alltså själva sidorna, det svarta järnet, var en 30cm kortare än på en ”normal” hylla, den fick komma sig upp inne på vår toalett, där passade den som en smäck.
 
Sedan ska vi ha varsin stringhylla på sidorna av sängarna, en stringhylla i tv rummet och en ska sitta därupppe, i hallen, tillsammans med telefon bänken, som även den påminner om temat string. Vi har också en gammal skåp, med grammofon spelare och radio inuti, den ska rensas och sedan ska det få bli vår dataskåp istället. Så det enda man behöver se är skärmen som ska stå ovanpå, det kommer att bli hur bra som helst.
 
Nu ska jag iväg och jobba om 40 minuter, efter arbetspasset ska jag in på Ohlssons och se om jag kan hitta nåt lämpligt tyg till gardinerna som ska sitta i köket, och till hallen ska det även upp en stump. Önskar er en fin måndag!
 

Visst svinn får man räkna med

Av , , 4 kommentarer 6

 

Igår hade chefen en fika dejt på lasarettet, så vi åkte dit. När fikat var över och vi skulle åka så frågade jag henne om vi skulle ta en sväng till tågstationen, ni vet den där nya vid lasarettet, så skulle hon få se hur det ser ut där. Ja, det ville hon, så vi travade iväg dit.
 
Jag och Åke har ju varit där förut, men inte åkte vi hissen då, utan vi tog ju rulltrappan. Nu var det hiss som gällde och jag lokaliserade en glasdörr med en hiss innanför. Styrde in chefen och koncentrerade mig på vilken knapp jag skulle trycka på, när chefen säger : Jösses!
 
Vad är det, säger jag, och vänder mig framåt, ser en glasdörr på andra sidan, men detta är ingen vanlig hiss, den går inte rakt ner, utan den glider ner precis som en rulltrappa. Hissen startar med ett knyck och rullstolen puttar till mig, sedan går färden nedåt och jag tyckte jag fick en känsla av Willy Wonkas chokladfabrik. Nä, den hissen var verkligen cool, och vi undrade hur den skulle bete sig när den skulle stanna, men det gick så lugnt och fint, så det var ingen sak.
 
Nicco hade en kompis här på middag igår, så vi tog oss en kaffe efter maten, inna vi gick iväg till det omtalade huset.
 
Jag hade sagt till Åke att varje gång vi går dit så tar vi med oss två kassar var, fyllda med saker som vi faktiskt inte behöver just nu, så är det ju det mindre, dagen D. Så jag hade slängt (lagt) ner en massa porslin, tallrikar och dessert fat, muggar och en del glas, i fyra kassar.
 
Det går ju bra att ta dit saker när man röjt plats och vet vart det ska vara, så vi gick förnöjsamt iväg, Åke klagade lite på tyngden i hans påsar, men men…
 
När vi kom utanför dörren säger jag till Åke, det är inte läge att halka nu, förstå vad som händer om man vevar runt en sån här påse ett varv och släpper ner den i backen. Du, säger han, den här påsen vevar man inte runt. Hinner gå 300 meter så lägger Åke omkull sig i en liten svag högersväng, och gissa om det klirrade i kassen. Nämen Åke, säger jag, vi skulle ju inte halka. En kille som stått vid sin bil för att ta bort isen från rutorna kom fram och undrade om det gick bra, jadå svarar Åke, såg det inte snyggt ut, då jag la omkull mig?
 
Sen säger han, för att förklara *kraschljudet*, vi håller på att flytta så därför bär vi kassarna. Jag undrar just vad han tänkte sedan, vilka korkskallar som bär flyttlass med porslin och glas i en vanlig platspåse, men saken är den, att det hade gått hur bra som helst…om det inte hade varit så halt, just där, eller om han hade parerat med fötterna efter sladden, med stor risk att han faktiskt hade snurrat ett varv med påsen, nu damp den bara ner en gång och det var bara en tallrik och en skål som fick sluta sina dagar där…lite svinn får man allt räkna med.
 
Önskar er alla en fin onsdag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten