Etikett: strömpilen

Real business

Av , , Bli först att kommentera 11

Igår hade jag en riktig affärsdag…med mina affärsbekanta och vi satt på en liten lunch konferens, ute på Marieberg, mycket trevligt, och saker och ting avhandlades samtidigt som en god macka inmundigades samt te och lite gott efter det. Mm…

Hahaa…ok då, det kanske var att ta i, jag och Tina åkte på strömpilen igår, gick en snabbis på returmarknaden och där ringde min ”gammboss” och undrade vad jag gjorde. Då jag talade om det för henne så tyckte hon allt gott att vi kunde komma förbi och hälsa på hos henne, så då gjordes ett tvärstopp på Nisses bageri, som ligger därute, och vi införskaffade det goda till fikat, och åkte upp till henne.

Hon fixade ihop en god macka och vi satt och pratade om lite av allt möjligt. Annika är ju en människa med otroligt många järn i elden, så att få ha hennes odelade uppmärksamhet, så där pass länge, är en ynnest 😀

Min mobil tycks nu ha fått eget liv, ibland…jag hör att någon försöker få tag i mig men det funkar inte, numret kan inte nås, jag provar att ringa upp mig själv från hemtelefonen och då tutar det upptaget för att i nästa sekund bli uppringd på mobilen och då funkar det.

Tina sa att hon hört en stå upp komiker, berättat nåt i stil med att hans mobil gjort en vända ner i toastolen och upp igen, och nu hade hans telefon vänt sig emot honom… hans fru hade förvunnit och vem FAN är Harriet??? Hihi, adressboken blev tydligen galen efter doppet, det kanske min mobil blev också.

Vilka problem man har, man undrar verkligen hur man kunde klara sig förut, det är den stora frågan. Man har gjort sig nåbar, överallt, och det är på sätt och vis lite skrämmande, om man tänker tillbaka så var man rätt bekymmerslös, innan mobilen och datorns tid, jag tycker nog det. Samtidigt som det känns som en säkerhet, man kan inte bara bli nådd, man kan också nå andra vid behov.

Jaja, nog om detta, nu hägrar en macka och yoghurt, sedan promenaden med Winstone, ha en bra dag, allihop!

 

 

Diabetikerförbundet skulle nog slå bakut

Av , , Bli först att kommentera 8

Och då var det vitt igen… av snö, kul då det är så här, eller… inte. Fast vi hade tur den här gången, åtminstone vi här på slätten, det mesta av all is som låg på backen hann försvinna innan snön kom.

Jag for på strömpilen igår, införskaffade en whiskeyglögg och en Lucia, starkvinsglögg med chokladsmak. En sväng in på Cervera där jag hittade present till Bosse, som fyllde 70 år igår och som skulle bjuda på kaffe och tårta hemma hos mamma på eftermiddagen.

Handlade lite på Maxi och gasade hem där det väntade smörgåstårta till lunch, som Åke fixat, väldigt gott och framförallt lättlagat 🙂

Åkte sen upp dit, Emma och Johan var också där. Vi blev inte  så länge… vi hade ju ett inplanerat gästabud där på kvällskvisten och middagen skulle hinnas med innan dess.

Det var ”Kul-Janne” och Ingegerd som kom hit, och vi testade dom där 2 glöggarna, Lucian hade vi provat tidigare, och den är inte alls så dum, whiskeylikören, däremot, luktade inte speciellt gott, var så söt så diabetikerförbundet skulle ha slagit bakut, men den blev lite så där… begärlig, om man kan säga så. Men jag köper den nog inte en gång till.

Dom hade med sig en liten kompis som jag fick 🙂 Kan ni gissa vad? Kolla:

002

Sen blev Ingegerd kort sugen, så det blev ett intensivt pådrag i jakten och letandet efter en kortlek. Det är ju så sällan vi spelar kort härhemma, det är i bussen och stugan den ligger framme. Men Nicco hittade en lek, till slut så vi drog en omgång med ruter 7 med gubbe till (en liten, för oss, nytillkommen speldetalj, där den som inte kan lägga, får ta en sak, och den som har den saken då någon går ut, får betala med 50 extra poäng).

Finns tydligen ytterligare en variant på den, och där träder den omtalade Eksjöregeln in, så den som har gubben/saken, får inte lägga ett kort överhuvudtaget tills ingen annan kan lägga, jojo, så kan man också köra.

Och vi avslutade med en omgång Chicago, där ”Kul-Janne” började att visa hur han fått sitt smeknamn, ”Kul”, genom att ta kulen, men sedan drog Nicco igång och ökade så hon passerade hela spelfältet och vann hela alltet.

Det blev en trevlig kväll och vi var så glada att vi slapp gå ut i snöovädret som blivit under tiden dom var här, men idag slipper man inte, ska strax upp och hämta Winstone, han ser då ut att älska snön, och det är väl bra.

Jag gjorde en liten juldekoration igår också, fyllde en ljuslukta med kottar, julgranskulor, glitter och en batterislinga, ja, så kan man också göra, helt ok, tycker jag.

009 008

 Önskar er alla en trevlig tredje advent!

 

Hacka hacka hål, hacka hål…

Av , , Bli först att kommentera 10

Vilken upplevelse det egentligen kan vara att gå ut med hunden. Nya saker att titta på varenda promenad. Igår var jag ute med Winstone 4 gånger, och den kortaste promenaden var på 25 minuter.

Vi går aldrig samma sväng under samma dag, och vi varvar åt vilket håll vi går, så får han nosa på andra sidan också. Igår var det i alla fall inte så svårt att notera att någonting var på gång i luftrummet:

Foto0778 Foto0785

Dom testade en luftballong härute på Noliafältet, ner på backen och upp i luften hela tiden. Men fastsatt i snören på marken så den inte kunde flyga iväg hur som helst.

Rundade dungen och hörde ett ihärdigt knackande från tallen, vi fick syn på hackspetten däruppe (den skulle du sett Sally, och då hade du kunnat sjunga hacka hacka hål hacka hål… för den), jag försökte mig på att ta ett kort på den men den ville inte vara med på bild, spelade ingen roll hur jag än försökte rikta mobilen, den duckade varenda gång jag skulle trycka av.

Winstone mår som en prins, operationen märks inte av längre, det var en stund igår kväll som han ställde upp sina tassar mot mitt ben där jag satt i soffan, och jag lyfte upp honom och gjorde som jag gör med katterna, lade omkull honom i min famn, som man håller ett litet barn som sover, och där och så, somnade han.

Han ryckte till någon gång, tittade på mig en sekund, och lade igen ögonen igen och fortsatte sova. Han såg ut att behöva både känna närhet och värme och det fick han… sen var det full fart igen 🙂

Tina bjöd mig på en jättegod lunch igår… och sedan åkte jag ner på strömpilen och köpte ut medicinen som Winstone ska ha, och du, vilken tur han har, det är samma medicin som jag ger till Eloise och den är ju han jätte avundsjuk på och försöker alltid tränga sig in mellan Eloise och mig så jag kanske av misstag ger honom, hennes dos, men nu fick han sin alldeles egna flaska.

Jo han ville nog ha mer av den för när jag var och lyfte i flaskan kom han rusande och trodde väl att han skulle fått sig en slurk.

Nicco åker till Sundsvall idag, så jag ska fixa en go´macka till henne och nåt annat hon kan käka på tåget, och sedan åker jag och lämnar den till henne på skolan… någon gång innan hon ska iväg. Önskar er alla en fin fredag!

http://youtu.be/eBeH94pdcWs

 

Summering

Av , , Bli först att kommentera 9

En salladslunch på strömpilen med Anna och en kaffe på station med Anneli och sedan Gamlia, ja, det skulle kunna summera min gårdag i det stora. Att det sedan tillkom målning, iväg och köpa en burk med färg (nu har det gått åt 2 burkar mer än vi räknat med), och rastning av hund samt annat sånt där vardagligt, är ju världsligt.

Och nu ska jag visa vad en ”gör det Maria grej”, är för nåt:

018

Jo, jag skulle klippa upp förpackningen på blåtanden jag köpte och naturligtvis klipper jag sönder mjukvaran som följde med, *suck*. Men då är det ju tur att sånt där brukar ordna sig ändå, datorerna idag söker ju själv rätt på sakerna den behöver ladda ner för att grejerna ska funka som dom ska.

Camaron ville inte funka som den skulle då vi kom upp på Gamlia. Jag noterade lätt rök under huven och en lite bränd doft. Den hade i princip inget vatten kvar… inte konstigt då att den ville gå varm. Återigen tur, då att det finns vatten att tillgå och vi tog oss hem, men sedan var det absolut färdigt, Åke fick fara och köpa nåt att fixa kylaren med.

Knutkorset fixar han ikväll så hoppas jag på att Buicken kommer att vara i toppskick, imorgon igen, annars blir det den orangea faran till jobbet. Avslutar med lite bilder från gårdagen, och önskar er alla en fin torsdag!

004 006 007 008 010 011 012 013 014 015

Otur… eller det var nog tur

Av , , 2 kommentarer 6

Egentligen kan man ju inte kalla det för tur, om man får soppatorsk, men jag tror att jag gör det, i detta fall. Jag skulle pipa iväg med Buicken igår, och införskaffa en mörkläggningsgardin till sovrummet, och handla på strömpilen, jag hade redan bestämt för att första stoppet skulle bli på Preem för en tankning, jag hade tänkt göra det redan innan vi åkte iväg på den lilla trippen men det hanns aldrig med.

Nå, jag startar upp, kollar soppamätaren och överväger om jag kanske skulle åka på strömpilen först, mätaren var faktiskt ”bara” mellan slut och trekvarts tank, men nä, jag tar det säkra före det osäkra, tänker jag, står fortfarande kvar för jag vill att bilen ska bli lite varm och då bluppar den till och dör.

Jag provstartar några gånger men får ge upp och ropa ut Åke. Lite felsökning, han sätter sig i och vrider på nyckeln och jag står och kikar under huven och upptäcker att det är som dåligt med bensin i filtret, så vi testar att tanka i några liter, och då flödar det plötsligt igen, men… då är strömmen slut istället.

Otur… men hej, hur kul på en skala hade det varit om det blivit slut på soppa halvvägs till Preem, och sedan slut på ström dessutom, nä, då var det bättre att åka på soppatorsk hemma på gården 🙂

Nu är kylskåpet halvfullt igen, eller trekvarts, och en rullgardin har vi i sovrummet, som faktiskt täcker HELA fönstret och som mörklägger, inte som förra tygrullgardinen som det saknades 5 cm på varje sida för att den skulle täcka helt.

Åke satte ihop sminkbordet jag köpte åt Nicco, borrade upp rullgardinen, och fixade en list däruppe i trapphuset där katterna börjat klösa lös mattan, så det blev lite inomhus jobb gjort, igår i regnet. Jag tvättade, handlade och fixade mat på bordet.

På kvällen ville Åke ha en kopp varmchoklad, jag tog den oöppnade litern med mjölk med utgångsdatumet 2/8, köpt i Uppsala, och hällde i kastrullen, då den höll på vara varm och klar kom Åke ut i köket, kikade ner i kastrullen och undrade vad det var för nåt däri. Det såg ut som långfil i en stor klump och ovanpå alltihop flöt det några dl olja., Hurven… den hade verkligen separerat, men varför??? Den luktade inte dåligt och vi hade druckit ur den andra mjölken på morgonen, samma fabrikat och datum, och det var inget fel på den, hm…jaja, man kanske inte kan dricka varm choklad i söder 🙂

Önskar er alla en fin onsdag!

Inte underligt hon blev sur

Av , , 4 kommentarer 8

Ni vet då jag skrev att jag ställt en förstärkare framför Niccos dörr, så katterna inte skulle komma åt och riva på korkmattan… som tur var hann vi inte fara innan jag hörde ett välbekant ljud däruppifrån, typ, ljudet från ett klösträd.

Jag var inte tillräckligt smart då jag ställde dit den så jag tänkte på att vända baksidan framåt, det vet ni väl, dom flesta av er, att framsidan på en förstärkare, påminner starkt om materialet på en klösbräda/klösträd. Inte underligt Eloise såg sur ut då jag sprang upp och vände på åbäket.

Gårdagen tillbringades till största del nere i källaren, jag har städat upp och röjt i tvättstugan och där katterna har sitt tillhåll, det tog sin lilla tid. Städat ur kylskåpet har jag också, man vill inte få några överraskningar serverade i ansiktet då man kommer hem och kommer ihåg då man öppnar kylskåpet att det var nåt man glömt där.

Jag hann med en fika med Anna och handling på strömpilen också, på kvällen ville mamma ha hjälp med några räkningar så jag åkte och gjorde bort dom, så nu är det inte allt kvar, innan vi åker.

Och då vi åker, får vi besök… jo, då kommer Theresé och Sally hit och ska kampera i huset. Dom är bjudna på dop på lördagen så det passade ju bra att vi råkade bo just i samma stad dom ska till 🙂

Vi får ju inte träffa dom den här svängen, men det dröjer inte så länge innan vi är där, hos dom i Järlåsa.

Åke hämtade hem dragstern igår, svetsad hjälmbur så nu ska den vara godkänd, nästan alla saker är på plats också, drevet som satt där var tydligen helt slut, inte konstigt att kedjan hoppat ett antal gånger, men nu j-klar ska väl grejerna hålla.

Ni kommer ju att få rapport från Fällfors, jag sms bloggar, och nu ska jag också ge en förklaring till varför alla mina smsbloggar från Piteå, började med ett G. Det står nämligen i beskrivningen över hur man ska göra att man börjar med att skriva ”BLOGG blablabla”, och så har jag gjort, men tydligen ska man inte skriva dit situationstecknen, dom blev till G istället, jaja, så kan det gå.

Ska även köra en snabbtest och se om dom fått till mmsbloggandet också, så kanske det blir någon bild därifrån. Önskar er alla en fin torsdag!

Jag har lämnat rapport

Av , , 4 kommentarer 11

 

Vilka dagar vi haft, satt ute igår och hade det bara gott. Helena och hennes yngsta son, kom förbi och vi grillade korv till lunch. Winstone fick en lekkompis och blev helt galen i sonens leksakshund.
Winstone som förövrigt bara mår bra, han tuggar gräs som en kanin, och ibland ser han bara för rolig ut, då han bökar runt med nosen, man ropar på honom, han tittar upp och det sticker ut en näve torkat gräs ur käften på honom. Man frågar vad han håller på med och han tittar på en…puffar till och gräset åker ut.
Igår hittade han på att börja gräva ett hål i gruset, bakom bilen… han är påhittig som sjutton.
Jag åkte på strömpilen efter middagen, tyckte inte att det kändes så lockande att sätta sig i en kokhet bil, mitt på dagen. På vägen dit, då jag passerat rondellen vid lasarettet, noterade jag en större plasthink som låg vid sidan av vägen, hur länge tror ni den låg kvar där?
*Pang* så satte den igång att snurra ut på vägen, och jag hade verkligen inget annat val än att köra rätt över den, jag kunde ju inte ta räcket på höger sida, inte heller välja att krascha in i bilen vid min vänstra sida, sååå… det blev ett j-vla liv då den fastnade under bilen, inte nog med att Buicken i sig, har ett rätt så högt ljud.
Och vad gör man då. Mjo jag körde och hoppades att den skulle lossna, vilket den gjorde efter någon kilometer, då den flög ut trodde jag den skulle komma ut som flisbitar, men den såg bara hel ut, förutom en spricka tvärsöver.
Nicco tog Winstone på den sista promenaden igår kväll och kommer tillbaka och ropar att hon ser en igelkott och vill att Åke ska hålla Winstone. Men Winstone hoppar efter, glad i hågen, han hinner fram till kotten men gör inget speciellt, kotten har redan rullat ihop sig till en boll.
Nu hade jag hört att igelkottarna skulle inventeras på nåt sätt, så jag googlade och visst är det så. Detta stod i Expressen:
– Vi har fått en massa spridda rapporter om att igelkotten har minskat i antal och det finns även en utbredd känsla för det. Men läget är okänt och vi vill ta reda på hur det ser ut, säger Per Bengtson, projektledare och biolog på Naturskyddsföreningen.
Föreningen bjuder nu in allmänheten att, via en enkät på föreningens webbsida, rapportera igelkottar de träffat på, levande eller döda. Uppgifterna ska sedan sammanställas och skickas till Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– Utifrån underlaget kan SLU ta ställning till om arten ska klassas som hotad eller inte. Det kan ju vara så att arten bara har förändrat sin utbredning i landet. Slutcitat
Så nu har jag varit in där och lämnat rapport om när och vart, den sågs.
Önskar er alla en fin tisdag!

Förtroendet sjönk, en bra bit…

Av , , 7 kommentarer 8

 

Det blev spännande hos tandläkaren igår, hon skulle laga ett hål, näst längst inne i munnen, började borra och hoppsan… det var ett djuuupt hål, och en gammal lagning som försvann ner i mörkret. Hon borrade på och tjopp, så hittade hon av nerven som började blöda.
Och nej, jag hade ingen bedövning, och oh ja, det kändes, men jag överlevde 🙂 Synd nog så är tanden hjälplöst döende, jag fick tre alternativ. Rotfylla och sätta krona, dra bort tanden och sätta en brygga, eller bara dra bort den. Mm, jag ska fundera, men så länge den sitter kvar och inte gör ont så får den vara.
Har jag lite tur kanske den hänger med ett tag i alla fall (fast när hade jag riktig tur senast då, hm…).
Sen hade jag och Nicco ett möte, efter det for jag ner på strömpilen och handlade inför påsken. Möte på skolan efter middagen och slutade dagen med att hålla mamma sällskap till hon skulle kvälla.
Idag kommer Theresé hit och ska vara här till på lördag morgon, jag hade skrivit upp träning idag, men jag måste hoppa den. Har inte alls bra, varken i nacken eller mitt på ryggen, däremot har jag i alla fall hantlar hemma så jag ska träna mina armbågar.
Nu ska jag se om jag kan få någon kontakt med vårdcentralen, för tror ni jag fått några svar från min läkare än? Näpp, det hade jag inte och mitt förtroende för honom sjönk genast en bra bit. Lungröntgen ska jag åka på senare idag, fast jag tyckte ju att det var viktigare om jag hade fått komma på öron, näsa, hals, först.
Här är by the way, ljusslingan jag fick av Tina, fin va?
Önskar er alla en fin onsdag!

Som en krokodil

Av , , Bli först att kommentera 12

 

Som jag skrev igår så var jag och chefen ner på strömpilen, tre timmar spenderades där, i olika affärer och lunch intogs på Finas. Inte alls dumt, så där en helt vanlig lördag. Idag har vi bestämt att det ska kokas choklad kola, och plockas in påskris, en lämplig söndags syssla.
Tänker på när man var barn och det var påsk, vår mamma satte då upp påsk gardiner och hela faderullan, själv är man glad om man byter ut en duk och lägger fram ett påskägg och kanske någon kyckling, det räcker som, påsken är ju dessutom så kort.
Ja, jag får väl göra det till tradition att pynta syrenen vi har på gården, den har jag nu klätt, dom två påskar vi bott här, med både fjädrar och några ägg, gäller bara att komma ihåg vart jag lagt påskpyntet… jag vet, jag är hopplös på sånt där, att komma ihåg alltså.
Winstone, har visat sina talanger att vara lättlärd, han kan redan, vid 11 veckors ålder, sitta och INTE flyga på matskålen då han ska äta, utan han väntar tills man säger varsågod, om än något otåligt. Han visar verkligen sina känslor också, glad som en ,jag vet inte vad, då man kommer hem, han gör jättehöga hopp och studsar runt på bakbenen, så det är bara ogjort att han ska tippa baklänges.
Nästa sekund ska han ha dragkamp med leksakerna, då morrar han, och slänger med huvudet som värsta krokodilen som ska göra dödsrullningen. Jag sa till Åke igår kväll, att han kommer att göra som hundarna på roliga klippen, som hoppar upp och biter sig fast i ett rep och slänger runt och gungar med fötterna uppe i luften, det skulle inte förvåna mig ett dugg.
Han är ett energiknippe, men det är fortfarande bara på eller av, inga mellanlägen här inte.
Hoppas ni får en fin söndag, ser ju bra ut med vädret i alla fall… än så länge.

Äre vare nån i höjden…detta har jag gjort på slöjden

Av , , Bli först att kommentera 9

 

Nicco fick i uppdrag på träslöjden, att göra en liten stege till hennes säng, så Winstone skulle kunna komma sig upp och ner själv. Stegen blev jättefin… men man kan ju inte låta bli att skratta då man tänker tanken att en oinvigd skulle se den där konstellationen, och inte veta om hunden, då skulle dom förmodligen tro att Nicco behövde dom extra stegen för att ta sig upp i sin egen säng 🙂
Från träslöjden har jag inte många minnen, vet att bland det första man fick göra var en jättestor tärning, den skulle filas och sedan målas, min fick bli röd. Sedan gjorde jag, hör och häpna en döskalle tavla (jag var inte äldre än 9 år), jag karvade ut skallen och sedan använde jag brännaren för att göra den mera dramatisk.
I syslöjden däremot, kommer jag ihåg både tröjor, stickade vantar, broderier och färgtryck. Vantarna har jag kvar, än idag, men fråga mig inte vart jag fått storleken ifrån, jag kan ju vika vantarna dubbelt om min hand, men ganska fina är dom ändå.
Igår var det bastu igen… vi vann hela 30:-, och det var på Kerstins lott, hm… ja, vinst är det, men förlust blir det om man räknar på hur många lotter vi skrapar, men skam den som ger sig, ena dagen så…
Annars gjordes väl inget… höll jag på skriva. Anna kom hit och hälsade på, jag bjöd på lunch och kaffe, sen skjutsade jag hem henne och fortsatte upp till mamma, Efter det besöket så hämtade jag Nicco och vi åkte ner till Synsam på strömpilen, Nicco har nämligen fått sig ett par glasögon och nu var dom klar att hämtas.
Sen var det bara att sätta igång med middagen och sedan bege sig av till ”gammgården” och bastugänget.
Idag är det eftermiddagsarbete, men dessförinnan ska jag ju ta hand om Winstone, fixa middag, och kanske kanske… sova en stund innan det bär iväg till jobbet. Önskar er alla en fin tisdag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten