Den borgerliga regeringen har systematiskt fört oss bort från den generella välfärdspolitiken och in i ett grundtrygghetssystem.

• I en ny rapport visar TCO att den svenska a-kassans ersättningsgrad nu sjunkit mot botten jämfört med övriga OECD-länder. Från att ha legat på 5:e plats år 2002 har Sverige rasat och ligger nu på 21:a plats. Av de jämförda länderna har bara Korea, Polen och Turkiet sämre ersättningsnivå än Sverige.
• TCO visar i rapporten att om inga åtgärder vidtas, och vid normal löneutveckling, ger a-kassan om fyra år bara 40 procent i ersättning till en medelinkomsttagare.

• Vårt mål är att 80 procent av löntagarna ska få ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. Ersättningsnivån höjs till 80 procent och taket till 930 kronor/dag från april 2011.
• Nuvarande tak är på 680 kronor/dag vilket innebär att taket är 18 700 kronor i månaden. Med 80 procent i ersättningsnivå ger det 14 960 kronor i månaden i ersättning.
• Vår höjning till 930 kronor/dag innebär att taket höjs till 25 575 kronor i månaden.  Med 80 procent i ersättningsnivå ger det 20 460 kronor i månaden i ersättning.
• I januari 2012 höjs taket ytterligare till 950 kronor/dag vilket innebär att taket höjs till 26 125 kronor. Med 80 procent i ersättningsnivå ger det 20 900 kronor/månad.
• Efter 100 dagars arbetslöshet trappas taket i a-kassan ner med 150 kronor om dagen i vårt förslag.

• Vårt förslag innebär också att skillnaderna i arbetslöshetsrisk mellan olika grupper på arbetsmarknaden inte ska påverka kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen.
• Genom en skattereduktion sänks kostnaden för att vara med i a-kassan till 80 kronor i månaden för alla. Den sänkta kostnaden för a-kassan finansieras genom att förvärvsavdraget blir cirka 100-150 kronor lägre per månad.
• För löntagarkollektivet som helhet är resultatet ungefär neutralt. Förändringen slår dock olika för olika individer, beroende på vilken a-kasseavgift man har idag.  De med höga avgifter, som drabbats hårdast av regeringens differentiering av a-kasseavgifterna, tjänar mest på förslaget.
• Den som inte är med i en a-kassa får bara höjd skatt och ingen skattereduktion.
• Förslagen ska genomföras från januari 2011.

• Vi rödgröna partier är också överens om att i dialog med fackföreningsrörelsen och a-kassorna skapa en fungerande försäkring som är enkel att förstå, pålitlig, rättssäker och inte kan missbrukas. Vi vill därför göra en noggrann genomlysning av den framtida a-kassan.

• Regeringen har genom att låta arbetslöshetsrisken slå igenom i a-kasseavgiften trängt ut nästen en halv miljon människor ur a-kassan. Förändringarna utmanar dessutom den fackliga solidariteten. En stark fackföreningsrörelse är en förutsättning för den svenska modellen och en ansvarsfull lönebildning. Det förutsätter att många är med och delar på risken, så att inte några drabbas orimligt hårt.
• Det är oacceptabelt att stora grupper i samhället blir försäkringslösa. Vi vill genomföra en trygghetsväxling som innebär att de som har höga avgifter, på grund av hög risk för arbetslöshet, får en rejäl sänkning. Samtidigt förbättrar vi ersättningen vid arbetslöshet för stora grupper av löntagare. Då har alla råd att ha en trygg försäkring som gör det möjligt att ställa om vid arbetslöshet.

Tone Bekkestad talar på Invigningen. Idag invigs Dova 2 Umeåbornas nyaste anläggning som ger fjärrvärme och el till försäljning. Framförallt bidrar den också till att få stopp den globala uppvärmningen, växthusgaserna och klimatförändringarna. Umeå energi har som mål att vara klimatneutralt 2018. Tittar man på Umeå så är vi redan klimatneutrala och det beror främst på Stornorrforsens vattenkraftverk och vindkraften som finns.

Tidigare i veckan skrev jag i bloggen att jag var orolig över världsekonomin, även om jag inte trodde jag skulle bli sannspådd så snabbt.

Nu faller världens börser efter att Greklands folk har blivit missnöjda över de besparingspaket som regeringen tvingas lägga för att få låna pengar. Grekland har ett budgetunderskott på över 10 % av BNP och det finns även andra länder inom EU som har lika mycket eller mer. USA är också i närheten.

Grekland har levt över sina tillgångar och har haft för lite intäkter för att klara utgifterna. Men för ett land finns bara skatt att tillgå och jag förstår att åtgärderna nu blir brutala när välfärden måste minskas. Däremot att man blundat för att allt måste betalas till slut, vilket sker via skatten, är förödande.

Även USA med sina jätteunderskott har det kämpigt. De saknar dessutom en välfärdspolitik av mer omfattande karaktär, samtidigt som man har lagt oerhört mycket pengar på krig.

Jag är lite pessimistisk när det gäller Europa och är glad över att vi i Sverige verkar vara ganska överens om att ha ordning på ekonomin. Enda farhågan är Reinfeldt och Borgs politik och att de pratar med kluven tunga då de sänkt skatterna kraftigt och att man numera lånar till dem. Sen att de aviserat att de vill fortsätta sänka skatterna med lånade pengar är förödande. Det kommer att innebära nedskärningar i välfärden, även fast moderaterna och regeringen inte vill tala om vilka, men så blir det om de ska ha en budget i balans.

Om Grekland skulle gå i ”konkurs” och de andra länderna inte får ordning på ekonomin är euron död, förmodligen hela EU projektet i så fall. Dessutom skulle det få hela världsekonomin att hamna i en kris som kan ta oerhört många år att ta sig ur.

Även USA:s status som den alltigenom betydande faktorn för världsekonomin är på upphällningen. Det kommer dessutom att ta många, många generationer att betala av den statsskuld de har. Den så kallade fria marknadsekonomin dog ju när den ekonomiska krisen senast började och då bankväsendet inte klarade sig utan staterna. Man kan dock undra vad en del staters garantier nu är värda.

De rödgröna har presenterat sitt alternativ till budget med följdreaktionen från de borgerliga om hur dåliga de anser förslagen vara. Frågan de istället borde fokusera på är var deras eget samlade alternativ för nästa mandatperiod är.

Regeringen har lämnat tydliga besked om klyftorna, men inga besked om jobben. Reinfeldts svar är att högeralliansen inte kommer med sina besked förrän en månad före valet, fastän man kan tycka att väljarna borde väl ändå ha rätt att få besked tidigare? Det enda de borgerliga partierna har presenterat är löften om ofinansierade skattesänkningar på ytterligare 100 miljarder, att statsbidragen till välfärden ska skäras ned och att straffbeskattningen av pensionärer fortsätter.

Fredrik Reinfeldts klimatengagemang verkar endast ha varat en sommar. Innan valet 2006 var miljöfrågan inte prioriterad och bensinskatten skulle inte höjas med de borgerliga. Efter valet höjdes koldioxidskatten. Höjningen, som Reinfeldt då beskrev som den viktigaste klimatåtgärden i den kanske viktigaste framtidsfrågan, är nu i valrörelsen 2010 återigen fel politik och de borgerliga har kraftigt försökt kritisera det rödgröna förslaget.