Länk till videoversionen från imorse:

Visste ni om att arvodet i Regionen är högre än arvodet för riksdagsmän?

Har tidigare skrivit om hur sjuklövern i regionen är överens om att instifta en överflödig förtroendemannaorganisation för att kunna ge mer pengar till politiker.
Att de gör så gott de kan för att fortsätta arvodera politiker inom partierna.

867 554 kr per år är det så kallade basarvodet. Vilket är mer än riksdagsarvodet.

Sen är det lite pusslande, beroende på vad för uppdrag politikern har.
Olika uppdrag värderas olika. Beredningen för kultur förväntas ordföranden ha ett årsarvode om 0,5.

Om man är Regionstyrelsens ordförande, såsom Peter Olofsson(S) så är taket 1,4 basarvode(1 214 575,6kr/år . Övriga regionråd samt ordförande för HSN gäller 1,3 basarvode (1 127 820,2kr/år).

Det finns en drös sådana regionråd förstås.
Man kan jämföra med ett riksdagsarvode, där en riksdagsledamot får nöja sig med 858 000.
Vilket i sig är för högt i min mening.

Jag menar att politiker måste ha ett ideellt engagemang. Absolut att politiker får ett arvode för att kunna engagera sig fullt ut i politik. Men.

Medellönen för en sjuksköterska är 464 400 kr per år. Det är ett fullt mer rimligt tak.

Att sedan ha ett engagemang över 1,0 är absurt. Heltidspolitiker lägger ned sin tid på politik.

Det här är tredje inlägget i serien.
I det här avslutande inlägget så vill jag emellertid påtala problemet med helhetsbilden.
1. Sjuklövern i Region Västerbotten är överens om att etablera en enorm och överflödig förtroendemannaorganisation.
2. Sjuklövern är överens om att försöka arvodera även i de fall revisionen påtalat att arvoden är illegala, man gör i stället bedömningen att problemet med de illegala arvodena främst är en formsak.
3. Sjuklövern är överens om att ha ett enormt arvode.

För att tydliggöra. Min invändning handlar inte främst om pengarna i sig. Så stora är de inte i förhållande till övriga kostnader.
Det handlar om dels förtroende till demokratin. Det handlar också om politikers karaktär och trovärdighet över huvud. Här har jag förtroende för att väljarna kommer att utkräva ansvar – och det skarpt.
Men för att väljarna ska kunna göra det, så behöver också problemen påtalas, och väljarna informeras.

Kompisar i regionpolitiken:
Del 1: ”De illegala arvodena”
Del 2 ”Förtroendemannaorganisationen”