Petter Nilsson(SD)

Etikett: Effekt

Bakverk 23: The New Green Deal!

Av , , 44 kommentarer 33

Tänkte inte recensera gamla skivor, men bakverk 80 var en travesti på det gamla stålverk 80 som kom att orsaka diverse bekymmer för Luleå förr i världen.
Och de grusade förhoppningarna orsakade bekymmer.

Luleå kommun kom att se stor efterfrågan på bostäder. Förväntningarna steg raskt i takt med att det förväntade stålverk 80 skulle komma igång.
Hus revs. Nya fastighetsprojekt påbörjades.
Men stålverk 80 blev inte verklighet.

Det Socialdemokratiska visionära projektet kom att grusas när konjunkturen vände och stålindustrin hamnade i djup kris och produktionen kom att minska.
När så projekteringen avslutades innebar det en påtaglig ekonomisk nedgång för staden. Området har i stora drag stått tomt sedan 2000.

Jag har tidigare skrivit många rader om ”the new green deal”, där jag också inkluderat Västerbottens Northvolt.
Min poäng har varit enkel. Politiken måste iaktta försiktighet. Politiken behöver prioritera befintliga invånare.
Etableringar är inte ett självändamål, särskilt inte när finansieringen i stora drag är beroende av skattemedel.

Senaste inlägget jag skrev  i ämnet, var ”Hybrit eller hybris?”. Det var för snart ett år sedan. Har även problematiserat Northvolt i samma anda. (se även DI: Northvolts förseningar slår hårt mot scania)

Nu har en rapport sett mörka moln vid himmelens rand. Och också kommit att ifrågasätta huruvida skattemiljarder fortsatt bör matas in i projekten.
Jag har inte tagit del av rapporten i sin helhet, men man lyfter problemen med den enorma mängden energi som projekten kräver. Samt ifrågasätter miljönyttan.
Energiförsörjningen på nationell nivå oroar utredarna, likväl som förmåga att kontinuerligt förse svenska hushåll med el.

Vi i norra Sverige som varnat kring bekymmer är samtidigt en aning låsta nu. Kostnadsutveckling och planering kommer till följd av planerna kring New green deal. Kostnader som förutsätter att fossilfritt stål och batterifabrik blir av och klarar av att leverera vad de lovat.

Det är lätt, förstås, att säga något i stil med ”vad var det jag sa” – och benhårt argumentera för att någon annan haft fel. Men det handlar inte om det. Ytterst hoppas jag att samtliga övriga politiker börjar fundera i banor likt; ’håller våra ställningstaganden kring detaljplanering, behov av infrastruktur, arbetskraft(läs: lönedumpning) och investeringar ifall the new green deal’ blir ett ’bakverk 23’?

Renault: Förbränningsmotorer kommer leva 70 år till!

Av , , 22 kommentarer 17

Tyckte det var dags för ett blogginlägg. Ser att det är få som skriver nu så här i semestertider.

Jag såg att Renault sökte samarbeta med kinesiska Geely kring att utveckla förbränningsmotorer samt hybridteknik (totalt för 82 miljarder kronor). Kan skriva mycket kring kinesiska Geely, men det är utanför ramen för detta inlägg.

Citat kom från Renaults styrelseordförande i den franska tidningen La Tribune:

”Vi går [mot slutet av förbränningsmotorn] med beslutsamhet: du vet, Renault kommer att vara elektrisk 2030, vi vet hur man gör det, hamrade han. (…) Vad vi också gör är att vi också behåller [bilar med förbränningsmotorer], för jag tror, vare sig vi vill det eller inte, att värmemotorn kommer att fortsätta leva över hela världen i minst 70 år, vi vill behålla kapaciteten att försörja denna marknad under bästa möjliga miljöförhållanden.”

Jag försöker förhålla mig pragmatiskt kring klimat och hållbarhet. Jag har inte sett den rödgröna miljörörelsen lyfta värdet av en sådan teknisk utveckling. Men.
Faktum är att ifall man kan höja verkningsgraden på förbränningsmotorer så är det rimligen en direkt klok åtgärd ifall man vill minska koldioxidavtryck.
Vidare är det betydligt mycket mer realistiskt än att tro att allt ska gå att elektrifiera innan 2035, och att man med det ska kunna förbjuda förbränningsmotorer, vilket EU – och i förlängningen Sverige – har gjort.

Orealistiska miljösatsningar innebär kostnader för vanligt folk, och i förlängningen alltför stora utgifter för de som har minst i plånboken. Särskilt höjda kostnader för de varor alla behöver, så som energi, eller för den delen drivmedel (som också höjer kostnaden för kollektivt resande).

Med risken att jag blir alltför repetitiv så vill jag understryka att satsningar på batterier, fossilfritt stål och annat som belastar Norrlands effekttak – också påverkar vanligt folk. Ni vet, vanliga hushåll i Norrland.

Miljöpolitiska subventioner till företag på bekostnad av vanligt folk gör det heller inte särskilt attraktivt för de som bor i berörda kommuner. Vilket förstås också innebär bekymmer för berörda företag att kunna attrahera kompetens.
Höjda hyror, dyrare el och dyrare lokala produkter, i den mån vi fortfarande klarar av att producera lokalt.

Ni finner mig även på:

Youtube
Twitter
Facebook
Instagram

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se