Etikett: Renbergsvattnet

Plötsligt kröp det ut ett djur, fiii, f… sa vi i munnen på varandra och…

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 juli 2022 kl 14:53, 2 kommentarer

Vi fick besök igår, ända från Renbergs minsann Annelie, packade ihop lite saker, tog med sig Torven och Mattis och körde hit.

Stugan vi idag har här, var en gång i tiden, en sovstuga som stod 3 meter från en huvudstuga. Och hennes fosterföräldrar, hade dom stugorna. Så därför har hon många minnen härifrån.

Vi återupplevde några av dom då vi tog hundarna och gick ut på Udden. Hon fotade och kvittrade och djupandades.

Nere vid badstranden, har vi nog alla som bodde här hela somrarna, flest minnen ifrån.

Badbryggan är dock något som förnyats genom åren. Annelie och hennes hundar, gick ut på bryggan. Höj armarna sa jag… så här sa hon, sen började hon wobbla och det kunde ha slutat med ett ryggplask.

Fortsatte ut efter uddvägen och snodde om, hemåt igen.

Mattis och Torven är ju världens kelgrisar… här tar Mattis, Emma med storm…

Efter middagen fick vi tända upp i klotis. Brorsan, svägerskan och lillsyrran kom hit och vi skålade, skrålade och skrattade.

Winstone är som en old, grumpy man, men, han verkar ändå acceptera hundarna. Dom viker undan och är väldigt chill, så det går bra. Här fick Annelie till en bild på alla 3.

Idag har jag och Åke fortsatt med projekt, aldrig mer dra upp gräs och daggkåpa, kvanne och annat, mellan altan och sjön.
Theresé påbörjade med att gräva ut för stupränna från kedjan som hänger från stugan.

Nu ligger det markväv under den och vi har lagt väv en första bit. På den ska den nu upp marksten närmast altan sedan stenar…i drivor.

Slängde upp en större sten från sjön. Annelie vände på den och vad var det för konstiga sandrör på stenen.
Plötsligt kröp det ut ett djur, fiii f— sa vi i munnen på varandra och jag slängde iväg stenen. Men men… varför då, vi skulle väl ha fotat det.

Det gick dock bara en kort stund så slet jag upp en ny sten med samma stenformationer och djur på. Nu fotade jag. Så är det nån som vet vilket djur som bygger såna här sand eller smågrus slott, kommentera gärna.

Nu ska vi strax iväg på en liten sightseeing tripp med bilen. Så jag önskar er alla en fin lördag!

Mojängernas mojäng 🤪😜

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 juli 2022 kl 08:02, Bli först att kommentera

Vi får oväntat besök idag. Theresé och Sally kommer upp. Planen först, var att jag och Åke skulle ta vår buss till Renbergsvattnet, imorgon, och våldgästa dom som bor där. Hehee… Fast som kom detta utlovade regnväder, så jag skrev till Annelie igår och frågade om vi kanske skulle skjuta på besöket.

Det är ju roligt om man kan vistas utomhus då man är där. Och nu snor jag några bilder Annelie tog i natt, då hon inte kunde somna och naturen ropade på henne, att komma ut och se.

Så de blev ju lite tur i oturen att vi ändrade planerna. Inte för att Theresé och Sally skulle stå handfallna om vi hade varit borta nån dag, men ändå.

Den här bilden dök upp på fejjan igår, jag delade den och skrev att det kanske skulle vara dumt att visa Åke den, han får ju ibland bara en massa idéer om hur man skulle kunna göra saker.

Mjo, och då kom jag osökt ihåg den här mojängen. Fast den gav han upp ganska fort och gav vidare till Gustav i Hörnefors. Lite tur, det med, tänker jag

Det lär bli att fixa lite i rosa rummet idag. Theresé paxade att sova i bussen, och då får Sally eget space därnere. Ja just ja, då kanske jag måste plocka lite i bussen också. Känns nästan som om jag inte har tid att sitta här och filosofera mera.

Tog några bilder på väg hem igår, såna där, det blir vad det blir. För jag tittar inte i mobilen, utan håller den bara mot ratten och sedan får jag se om nåt fastnar då jag kommer hem. Och jodå, nåt blev det.

Och titta, även Larsa Berggren, en av bil entusiasternas häxmästare på att fota fint, tog en bild på Camaron under Wheels.

Med den avrundar jag här och önskar er alla en toppen torsdag, vädret till trots. Och jaa, passa på att njuta av dom kommande 24 timmarna, haha…

Det är star quality, på den 🤩

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 maj 2022 kl 10:42, 4 kommentarer

Joho då, Annelie, min vän, vann fototävlingen i Norran. Av 700 bidrag, röstades hon fram. Men inte så konstigt va, bilden är ju av star quality Snodde hennes inlägg här, från fejjan.

Igår på promenaden, så skymtade jag något som inte kändes som nåt som varit där förut.

Nä, det stämde, det låg en mobil katt därnere vid Tväråkanten. Ska vi gissa på att den lapade sol eller höll utkik ifall det skulle komma nå änderna, simmandes förbi. Intet ont anande om katten som lurpassar.

Jag känner igen den där, tror till och med att den bor på vår gata, och att det var den jag tog ifrån nöjet att fånga en liten fågel förut. Då den låg och lurpassade på småfåglarna. Och jag harklade till så fåglarna for och jag hade sedan mördande kattögon i min nacke, hela vägen hem. Tror den blev sur på mig. Tittar man på den idag, så ser den ut att fortfarande hysa ett lätt agg till mig, hehee..

Grönt och fint håller det på bli, och säkert ännu grönare på några dagar, eftersom det nu ska regna ett tag.

Såg nåt som blommande vid storsjöodjuret igår, och till min häpnad så är det faktiskt åkerbären som är på G. Fantastiskt!!

Av 2-3 plantor som jag satt för 2 år sedan, och ifjol, då dom tagit sig så brände vi upp dom, då vi inte tänkte på värmen som vår eldstad gav ifrån sig. Åkerbären tog sig inte efter det, men i år. Haha…kanske är så man ska göra, elda upp plantorna först så får man igen det flera gånger om, nåt år senare.

Sötmajsen syns inte på, men, det stod ju också att man kunde så dom inne först, om man ville att det skulle gå fortare. Jag satte ner 2 korn i en kruka och en syns då på, redan.

Camaron är inte i körbart skick…än, kanske inte hade trott det heller. Så nån kortege till Rödå Antik, blir det inte. Men vi kanske åker dit i alla fall, bara för att kolla in bilar och småsaker. Jitte och Ina ser då ut att vara preppade för kortege.

Nu ska jag dela ett inlägg från youtube, en kille som förställer sin röst och gör ett pranksamtal, haha, så rolig… Och med den så hoppas jag att ni alla får en trevlig Kristi himmelsfärdsdag!

Rena hälsan i ett äggskal 🥚

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 maj 2022 kl 09:24, 2 kommentarer

Efter ett längre samtal med Annelie i Renbergsvattnet igår, så ringde hon upp igen. Hon gav mig något att ta upp i min blogg, hehe.

Som bekant, för er som läser det jag skrivit förut, så har hon mer än hundar, en katt, växthus, blommor, underbart fint hus och sjöutsikt.

Där finns ju också kycklingar och tupp. Det i sin tur innebär att hon har tillgång till ägg.

Igår, efter samtalet, skulle hon ta sig ett kokt sådant och får hurven då hon skalar det. Äggvitan är grönaktig, runt om. Hon skickade denna bild.

Är det nån av er, som nån gång, sett nå liknande? Har aldrig hänt mig, i alla fall och är absolut inget jag hört talas om. Dom gångerna jag sett grönt i ett ägg, är då man överkokat dom nalta, och det gröna sitter då mellan gula och vita, inuti ägget. Det beror på att järnet och svavlet i ägget börjat reagera med varandra, är dock inte farligt att äta fast ägget i sig, blir mindre nyttigt.

Nå, tillbaka till Annelies gröna ägg. Tydligen la hon ut frågan i nåt forum, eller om hon hittade det på nån sida, så här stod det i alla fall.

WOW, hennes ägg måste vara rena medikamentet/hälsokur i ett äggskal. Tyvärr äter många med ögonen, även hon. Och hon kunde inte äta upp det, utan att få lite äckelkänsla. Jag förstår det, skulle förmodligen ha gjort samma sak.

Hundbadet för Winstone, blev ännu ett WOW. Trodde att jag fått tillbaka en annan hund. Vilken fantastisk mjuk päls, man kan se hans skinn om man särar på pälsen, precis som det ska vara, och han blev av med nästan all lös päls.

Ja sa tjejen som utförde badet…det är päls ÖVERALLT därinne i rummet, och på mig, haha. Jodå, det förstår jag Ska absolut göra om detta, kanske 2-3 gånger på ett år, kan vara lämpligt. Värsta årstiden är ju höst och vår.

Varit ut med lille killen, på morgonen. Druckit kaffe och käkat frukost. So let the day, begin!

Önskar er alla en fin fredag!

Helvete, människa 🤬🤯

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 april 2022 kl 08:35, 2 kommentarer

Åkte upp en tväris till mamma, då jag var och shoppade resväskan. I uppförsbacken på Marieberg, hamnar jag bakom en mopedbil. Den gick ju inte snabbt som i snabbt, men framåt och lite hit och dit.

När vi kommit över krönet och vägen gör en rätt skarp sväng så är människan plus mopedbilen, över på andra sidan mittlinjen. Klart man funderar vad som händer. Så ser jag nåt jag hört talas om, på nåt idiotprogram på teven, om folk, som sitter och sminkar sig, i bil, medan man kör. Här ser jag en stor sminkborste som sveps över ansiktet medan hon speglar sig själv.

Vi svänger bägge två av mot Mariehem, och här hamnar halva bilen utanför vägbanan så det dammar upp jord och skit där hon kör. Nu håller hon en sprayflaska i näven och fixar håret…

Slutligen ska hon svänga höger in på en parkering innan mig, fast jag tror först att hon ska göra en vänstersväng för hon glider återigen över mittlinjen, sedan gasar hon på, tvärnitar och svänger höger… Helvete människa, jag önskade ju att jag hade fått filma färden eller att Polis hade legat bakom dig istället.

Detta kom upp igår, då vi satt ute och intog vår lunch, och en el sparkcykel kör över vägen och framför den som kör den, står ett litet barn och håller i sig i styret. Det ser inte alls ok ut, och det är inte heller lagligt. Behövs så lite för att barnet ska trilla av, och det spelar ingen roll hur försiktig man än må vara. Det är som om det inte finns konsekvenstänk.

Fast… jag sa till Åke, att hade han varit 25 år, och Therese hade varit 4-5, så hade han, förmodligen, gjort likadant. Kan onekligen hänga ihop med ålder och visdom…ehh… eller nåt åt det hållet.

Vi gled över till ämnet cykel, och nu får ni en fråga, utan att fundera, vet ni om man får skjutsa någon, på en cykel, vavavavvavavavavava…

Jag visste svaret, man måste vara över 15 år för att få skjutsa ett barn, under tio år. Det är hjälmtvång, upp till 15 år. Du får skjutsa 2 barn, om det finns plats, fast då måste dom vara under 6 år och du, över 18. Och NEJ, på en el sparkcykel, får man inte skjutsa någon alls.

Fast även här, minns vi hur vi själva cyklade, och skjutsade folk. Fasen ibland satt det ju folk på styret Hur kan det komma sig att det inte hände olyckor, heeela tiden. Men å andra sidan, man kan komma långt om man inte upplever rädsla över att nåt ska hända, fast, hade man gjort det så hade man låtit bli.

Annelie ringde igår kväll, hon tyckte att jag skulle få följa med henne ut till hönshuset. Ja inte in real, men i luren. Vi pratade i 2½ timme, haha. Så jag följde med både dit ut och sedan ner i sjön, och här menar jag ner i sjön.

Hon skulle vittja nån mjärde, säger till mig, om du nu hör nåt konstigt ljud, så har jag plurrat. Så hörs ett konstigt ljud, lite skrik, och sedan blåsljud på mobilen. Jodå, hon trampade igenom, fast hon dokumenterade i alla fall, hahaa…

Oh my guard, människa, du ska inte ut på den där isen, det har jag sagt förut.

Även om du gillar isvaksbad, så kan det olyckas då man faller i, om man slår skallen i nåt. Fast jag vet också att du inte är nån duvunge, utan fixar det mesta, och is i magen har du också.

Idag ska jag jobba, fast, jag börjar min arbetsdag på en kurs i HLR. Det passar väl alldeles utmärkt, när jag nu bloggat om ämnet folk, som utsätter sig för fara, på ett eller annat sätt. Rätt var det är, kan det komma att behövas återupplivningsförsök av nåt slag.

Hoppas ni får en fin måndag!

Jag, en spritlangare 🥶

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 mars 2022 kl 09:37, 4 kommentarer

Igår var det någon som frågade på Umeå Tipsgrupp, ifall det var fler än hon som saknade vanliga gula bananer. Precis det jag efterfrågade, igår i mitt inlägg.

Här kommer svaret på varför jag bara sett berg av gröna, hårda, oätliga sådana.

Många ICA-butiker har främst gröna nu. Detta har med en lagstiftning som trädde i kraft förra veckan, och som har med uppvärmning att göra. Detta har i sin tur fördröjt mognadsprocessen hos deras bananer. Produktionen beräknas vara stabiliserad någon gång i nästa vecka.

Dessutom, har flera Ica butiker skickat tillbaka bananerna, eftersom dom tycks ta evigheter att mogna, om dom ens gör det. Ja, jag handlar ju på Ica till 90 procent, så då var det kanske inte konstigt att jag bara sett grönt. Och Åke får då vackert vänta på sina bananer till filet, om jag inte råkar hitta några, bara så där.

Annelie kom hit igår, lagom till lunch och sedan skulle vi då iväg. Tänk, jag, som gått vilse inne på Clas Ohlsson och XXL, fick äran att börja min guidning service inne på NUS. Sedan Ikea och jag hittade igen genvägen, jösses vilket flyt jag hade. Det var mer jobb att hålla reda på Annelie som gick åt fel håll överallt

Sen en sväng in till Bo-Lage, där jag hade en rolig flaska att hämta ut. Johodå…

Den här, den här, vet jag inte ens om man ska öppna Bra va…Annika Gammboss

Innan vi ska in kommer Nicco springandes och hejade. Jag frågade vad hon gjorde där och hon skulle passa på att gå in där. Till saken hör, att Annelie aldrig träffat Nicco in real life. Så när vi sedan satt i bilen så frågade hon mig hur gammal Nicco är. Mja, hon fyller 24 om 2 veckor…ish.

Jösses, sa Annelie, 24 år. Hon hade trott att hon var 18 och nu kom hon och skulle ta tillfället i akt och be morsan, moi, att köpa ut åt henne. Hahaa…

Hem och käka middag, surr och kaffe och tjopptjopp så var klockan dags för henne att dra hem till Renbergs igen. Intensiv dag, men alltid roligt att träffa henne. Och gissa att hon hade med sig godsaker. 1 kilo hjortron, så jag passade på att koka sylt då hon åkte.

Älgfärs, från frispringande älgar från, gissningsvis skogarna runt Renbergsvattnet. Och ett gäng av dom supergoda hamburgare som säljs på Lill Einars.

Vilken lycka, och tack så mycket, för allt, Annelie

Innan vi ens hann ut genom dörren igår, så tvärkollade Åke vad han fått för besked om återbäringen. Det var chockerande news. Han skulle betala igen 22 000 kr
What the…

Sent på kvällen, hade han fått ett nytt mejl, det var ett fel i utskicket. Det han var skyldig blev bara till en femhundring…PUH Snacka om glädje efter det beskedet. Skumkänsla, på nåt sätt. Då det plötsligt kändes som om han vunnit pengar, fast kan man vinna nåt man redan har, fast man riskerat att förlora??

Vi tjänade dock liiite pengar i alla fall. Jag och Annelie avrundade med ett besök på Granngården och jag föll för deras nya eldstad. Jag berättade för Åke, att hade jag inte vetat vad han skulle ut med, så hade risken eller chansen att den här hade fått följa med hem,varit överhängande.

Inte för att vi hade behövt en här hemma, men den hade varit fin att ha i stugan. När jag nu googlade för att få en bild på den, så finns den faktiskt på Clas Ohlsson, och för 200 kronor mindre så… hm. Klicka på bild för info.

Nu mina vänner vankas det frukost och vid halv tolv snåret är det pay back time för mig på Ullas kondis. Elisabeth ska få ut som vinst om snödjupet. Winstone har redan fått sin första prommis för dagen.

Ha en fin fredag, allihop!

Kan detta vara en modell?

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 februari 2022 kl 10:11, Bli först att kommentera

Pratade med Annelie i Renbergsvattnet igår. Hon hade testat en app som spelar in hur man andas och eventuellt pratar, under sömnen. Hon tyckte nog att det var både kusligt och kul, på olika sätt.

Jag tror inte att jag lever om så mycket i min sömn, sa jag. Fast ibland kan jag väcka mig själv av att jag säger nåt, med hög röst. Och då jag vaknar till vet jag ändå direkt, att jag bara drömt.

Vi pratade om drömmar och hur man minns saker, på jobbet, i förrgår kväll. Jag berättade att jag drömmer jätte mycket, det händer saker hela tiden. Men nåt som återkommer, frekvent, är att vi är uppe i stugan.

Jag badar, och väldigt ofta med hajar eller andra, potentiellt, farliga sjödjur. Men jag är aldrig rädd, däremot vet jag, i drömmen, att man ska passa sig. Sen städar jag i våran gamla stuga, heeela tiden, och nu undrar jag, om jag nu städar där, varje gång jag drömmer om den, så varför i hela friden, blir det aldrig rent??

Att vi är i stugan och det alltid händer nåt där, är lite lustigt. Senaste årtiondena har vi inte varit där så ofta, men som barn. Och i drömmarna är allting större där. Större ytor, mera överskådligt, kan det vara för att jag i drömmen, är ett barn. För som barn är ju saker större och rymligare. Jaja, det lär jag inte få veta, men jag vet helt säkert, att jag gillar drömmar, helskarpt.

Åke drömmer ibland att han jobbar…lastar och lossar, kör runt med lastbilen. Sist han berättade det, sa jag att det är synd att han inte får lön för det. Snacka om dubbelarbete.

Nu är tulpan nummer 2, på väg, apropå dubbel…

Och idag är det morotskakans dag. Kan detta vara en modell?

Ha en fin torsdag, allihop!

Den stackars kraken, låg bara där…

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 november 2021 kl 11:47, Bli först att kommentera

Uppdatering av nyckelpigan. Dagen då jag skrev att jag skulle sätta ut den i tallen, så var den inte kvar längre, gone, fanns inte. Nå, tänkte jag, då må den ju ha hittat ett bra ställe att få sova ostört på. Detta var ju några dagar sedan.

Igår, då jag gick runt och fixade lite, dammtorkade i köksfönstret, vänder mig om till kranen, så ligger den stackars kraken där, vid kranen. What the hmhm… Vet inte hur den hamnade där, antingen så hade den promenixat dit själv eller så fick jag tag i svansen på den, då jag drog disktrasan vid fönstret och då fick den en flygtur till diskbänken.

Jaja, nu mina vänner, så har den fått flytta ut, till tallen. Jösses vad lite jag måste ha att göra, kan man ju tro, i alla fall.

Vi hade besök igår kväll och det var inför det, som jag gjorde potatistårtan. Det var Annelie från Renbergsvattnet, som hade vägarna hit och då passade det ju utmärkt att hon sov över här.

Vi hann med ett besök på Opal antik i Brännland. Vilket ställe, och hur mycket saker finns inte på detta lilla utrymme, wow. Jättekul att det första jag såg, innanför dörrarna, var tavlor av Jean Ragnar, Åkes farbror. Och det fanns betydligt många fler, därinne.

Jag sa till ägaren att jag nog inte skulle släppa dit min man, för vi har redan tavlor så det räcker, dom ryms liksom inte på väggarna, och det vore ju knepigt om vi skulle måste bygga ut, för att få upp dom.

Sen åkte vi upp på Ålidhem, för Annelie är såld på nåt som heter Bubbies, och dom finns, vad jag vet, bara där. Små glassliknande puckar. Tror att vårat Kvantum, hade det, en gång i tiden, men jag har aldrig testat dom. Fast idag, fars dag till ära, så kanske vi kan prova en puck. Jag fick nämligen med mig hem 5 stycken, i en liten påse.

När vi skulle därifrån stod jag och ryckte i dörrhandtaget till en främmande bil, Annelie passerade och frågade vart jag hade tänkt mig, haha…fel bil fel bil, fast till mitt försvar, den var vit, den med.

Fixade också en lätt liten godsak till kaffet, efter maten. Skumtomtefluff på en bädd av digestivkex, en uns rörsocker, blandat med jordnötssmör med pepparkakssmak, inköpt på Crostas. Mm…

Till potatistårtan blev det ugnsstekt fläskfilé, en sås på skyn, picklad rödlök och små tomater och en enkel sallad.

Kvällen tillbringades i matrummet, med lite gott i glasen, trevligt sällskap, mycket prat och skratta fick vi också göra, minsann, hahaa…

Nu har vi precis avslutat en lååång frukost, surrat, skrattat lite mer, och konstaterat att jag måste åka dit och hämta igen frysklamparna hon nu lånade, voj voj, haha. Tack Annelie, det var roligt att du kunde komma och stanna över en natt, på riktigt.

Och idag skiner solen, det är fars dag, och då kan jag väl avsluta med att lägga ut 3 bilder på min pappa, tagna för kanske 45 år sedan, uppe i Lainejaur. Där båten ofta var i fokus, varma soliga dagar. På sista bilden skymtas lillebror Lars. Det är min kusin Torgny som skickade bilderna igår, tyvärr lite sned eftersom han fotade bara bild från en skärm. Men roligt att se ändå. Önskar er alla en fin söndag och till alla pappor, grattis på fars dagen!

Under knivhot 🔪 ser det ut som, men…

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 oktober 2021 kl 07:21, 2 kommentarer

Jag förberedde min lilla roadtripp till Renbergsvattnet igår, på samma sätt som sist. Gjorde i ordning min lilla vägbeskrivning med enbart text, om vart jag skulle svänga och åt vilket håll

Det gick finemang tills jag kom till denna skylt (obs bild tagen på hemvägen, därav mörkret).

Nå, bron var avstängd och man hänvisades till en lerig, grusväg, byggd för 1½ bil. Fast det stod ju så lovande att vägen skulle vara markerad… my ass, säger jag. Den enda markeringen var där, bakom skylten, att man skulle svänga höger.

För mig är detta jobbigt, för efter tvåhundra meter svänger vägen, men med 3 options. Ingen pil, men jag tar vänstersvängen för den ser ut att falla sig mest naturlig att följa. NU råkar jag dessutom ha en bil framför mig, så jag gör som jag gjorde på Arlanda. Jag tog rygg på folket, synd att folket gick in på toaletten på Arlanda, men här fanns det i alla fall ingen toa.

Vi kör en bra bit och plötsligt svänger bilen av vägen och nerför en backe. Fortfarande ingen pil som markerar att det ska svängas, men… jag tänker att jag litar på bilen, fast jag är beredd på att den kanske svänger in på nån gård. Men det var rätt…wohoo!!

Kommer ut, typ 20 meter från bron på andra sidan… hur det ens gick till

Hemma hos Annelie blev man välkomnad av hennes 3 fina hundar. Jag kan ju dock inte skilja på dom. Tror dock att detta är Mattis, rövarkungen.

Och här ligger Torven och Milou… i så fall..

Vi började med lunch, en hemlagad potatissallad med tjälknöl och kall sås till, samt hembakat tunnbröd. Allt var jättegott och jag fick ett litet tips om vad man kan göra med rödlöken, minsann. Det ska jag testa att göra själv.

Vi pratade, drack kaffe, lite mer kaffe och sedan tog vi ut Frans, ja, dom har ju 2 hundar till. Bosse, var ute med Ulf i älgskogen, och Frans var hemma för han hade ett bokat veterinärbesök, på eftermiddagen. Vi satt mot solen med ryggen mot deras fina bastu och sjön nedanför.

Kollade in kycklingarna..

Frans, som inte har orange svans normalt, men under älgjakten.

Och bushundar..

Tog den där svängen in till Burträsk, och jag fick en liten rundvisning. Burträsk är ändå rätt gemytligt, på nåt sätt. En del jättefina, gamla hus, men tyvärr ganska eftersatta.

Tillbaka till huset, och är fick jag en annan typ av rundvisning, kan synas som om det var under knivhot, hahaa…

Mera kaffe och slutligen häng i soffan, och här försökte vi oss på ett allvarligt snack, om livet för oss allihop. Visst syns det.

Alltså dessa hundar, vill vara med och ge dom fingret så klättrar dom upp i knäet på dig.

Avrundade med några bilder tagna från altanen, dom bor på ett väldigt vackert ställe. Och deras hus. Ja det finns inga ord.

Jag tackade för mig och begav mig hemåt i mörkret. Den här gången missade jag inte avfarten mot Ånäset, som jag missade sist. Men så kom jag återigen till den avstängda bron, här missade jag att svänga tillbaka till den där lervägen, och körde därför ända fram till bron, 20 meter bort, och kan ni tänka, nu tyckte dom att man skulle följa markeringarna fast på andra sidan. Alltså att man skulle svänga av åt höger här med.

Gissa vad jag gjorde. Jo, jag gjorde en vändapåbilen manöver, körde tillbaka dom där metrarna och tog samma väg som jag kommit på, förut. Vägrar låta mig lockas in på nån väg jag aldrig kört på förut. Med min tur hade jag hamnat i nån okänd, namnlös by som inte ens finns med på nån karta. Hur kul är det i kolmörkret.

Kom hem utan problem, var så sugen på att svänga av mot badstranden på Nydala, för jag noterade därinne i skogen åt det hållet, en superfin måne, hade varit kul att se om man fått till en bra bild på den. Men, nä, jag ville men jag iddes inte. Nöjde mig med dagen som varit.

Nu ska jag inmundiga 3 droppar kaffe till, lite vatten, och sedan ska jag vara helt fastande i 7 timmar, ska ju göra den där kuliga gastron idag. Jag som drömde så sött att jag slapp göra den, snacka om besvikelse, då jag vaknade och insåg att det var en dröm.

Ha en fin dag, allihop!

Hacka hacka hål, hacka..⛏

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 oktober 2021 kl 07:28, Bli först att kommentera

Är med i en FB grupp där man kan lägga ut bilder på norrsken. Jag gick med där efter tips från Theresé, då jag lyckades fånga norrsken på bild, då vi var uppe i Malå i slutet av augusti.

Igår var det dags igen… för norrsken, alltså. Och idag fylls fejjan med bilder från Nydala, Dragonen, Skellefteå, Piteå…överallt. Fast vår gata i schtaan, fanns inget norrsken, bara stjärnor, och man kan se ett grönt skimmer, men inget jätte wow på den, hahaa.

Men det är inte så öppet just här, skenet kunde mycket väl ha synts om jag travat bort en bit, men klockan var efter 23 och Winstone ville inte ut nån längre bit, så jag gick in igen.

Fast jag snor en bild av Annelie i Renbergsvattnet, hon som har skådespel utanför dörren, när som. I förgrunden syns hunden Milou som en svart siluett.

Apropå Annelie och Renbergvattnet, så ska jag träffa henne idag. Hon kommer inte hit, utan jag åker dit. Jojomensan. En dagsutflykt, bara så där, för att jag kan.

Här ska ni få se vad hackspettar kan, minsann, jösses, jag visste faktiskt inte att dom samlade nötter. På en annan film hade fågeln perforerat alla plankor och stoppat in nötterna den vägen.

Hackspettar kan jag numer inte tänka på utan att få in den lilla visan i skallen, som Nicco skulle lära Sally, för x antal år sedan. Förmodligen mest, för att driva alla till ett litet vansinne. Inte så innehållsrik text, eller… hehe... För att lyssna på eländet så klicka bara på texten visa på youtube… så..

Näpp, dags för frukost, kaffe har jag redan fått 2 koppar av. Avrundar med tips från Rökstugan BBQ, och önskar er alla en fin onsdag!

Etikett: Renbergsvattnet

Plötsligt kröp det ut ett djur, fiii, f… sa vi i munnen på varandra och…

Mojängernas mojäng 🤪😜

Det är star quality, på den 🤩

Rena hälsan i ett äggskal 🥚

Helvete, människa 🤬🤯

Jag, en spritlangare 🥶

Kan detta vara en modell?

Den stackars kraken, låg bara där…

Under knivhot 🔪 ser det ut som, men…

Hacka hacka hål, hacka..⛏

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten