Välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg ska erbjudas alla människor på lika villkor och efter behov. Vid fördelning av samhällets resurser till olika områden ska hänsyn tas till att behoven kan se olika ut. Det kan till exempel ske genom olika former av socioekonomisk viktning. Vid utformningen av välfärdens tjänster ska resurserna användas så att tjänsterna har hög kvalitet och utförs med höga sociala, ekologiska och ekonomiska krav. Välfärdens verksamheter får inte hanteras som vilken marknad som helst. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare.

Under senare år har människor fått ett ökat inflytande över välfärdstjänsterna genom olika slags valfrihetsreformer. Miljöpartiet ser att kommersialiseringen av välfärden motverkar den mångfald som var avsikten med reformerna. Vi tar allvarligt på problemen i skolor och vårdinrättningar där vinstintresset leder till besparingar som drabbat elever och patienter. Vi är också oroade att verklig kvalitetsutveckling hindras till förmån för fokus på rapporterbara prestationer och mätpunkter som kan räknas om i pengar i ersättningssystemen. Vi vill därför få bort de kommersiellt inriktade aktörerna och i stället främja idéburna verksamheter inom välfärdssektorn. Det som är viktigt är kvaliteten på välfärden, att skattemedel används till den verksamhet de är avsedda för samt att de som arbetar inom välfärden har en god arbetsmiljö. Vi tar även ställning för brukarinflytande och insyn oavsett driftsform.

All offentligfinansierad välfärd oavsett utförare ska hålla hög kvalitet. Vid upphandlingar av tjänster ska kvalitet vara högt värderat. I upphandlingar ska krav ställas vad gäller miljö, sociala villkor samt arbetsmiljö. Kvaliteten ska ständigt följas upp med olika slags verktyg. All verksamhet ska vara underställd tillsyn av en offentlig myndighet som ytterst ska kunna stoppa verksamhet som inte håller måttet.

Människornas engagemang och obetalda insatser inom ramen för det som brukar kallas den informella ekonomin, frivilligsektorn eller det civila samhället har en stor, på vissa områden mycket stor, betydelse för vår gemensamma välfärd. Politiken bör på olika vis synliggöra, stödja och uppmuntra sådana insatser. Vi vill främja sociala företag, andra alternativa driftsformer och idéburna organisationer. Frivilligsektorn är till stor del självorganiserad och kan, främst på det lokala planet, stödja och bidra till ökad stabilitet i olika initiativ. Offentliga organ ska aktivt ta del av frivilligsektorns förslag och erbjuda organisatoriskt stöd till frivilligcentraler.

Vi verkar för en gemensam arbetslivstrygghet för människor i yrkesverksam ålder. Vi vill se en samlad allmän försäkring som gäller vid både sjukdom och arbetslöshet, med harmoniserade villkor så långt som det är möjligt. För att undvika att individer med en sammansatt problembild bollas runt mellan många olika myndigheter ska den samlade försäkringen administreras av en myndighet enligt principen ”En dörr in”.

Alla som är beredda att ta arbete och efter sina förutsättningar bidra till sin försörjning ska ha del av en arbetslivstrygghet. Samhället ska aktivt stödja individens möjligheter till arbete exempelvis genom åtgärder för rehabilitering och utbildning. Försäkringen ska vara bred, ha låga trösklar för inträde, och i tillämpliga delar även omfatta studenter och egna företagare.

Vi värnar en god allmän pension. Under de senaste decennierna har medellivslängden ökat markant. För de flesta innebär ett längre liv också fler år i god hälsa och i realiteten också fler år då man kan och ofta vill vara kvar i arbete. Detta är dock inte en entydig utveckling, skillnaderna på arbetsmarknaden är stora. I många arbeten når den reella genomsnittliga pensionsåldern inte ens upp till 65 år, och arbetstagare upplever försämrad hälsa redan innan pensionen. Politik för ett mänskligt arbetsliv är därför samhällsekonomiskt viktigt. Pensionsåldern bör vara mer flexibel, och rätten att ha kvar sitt arbete även efter 67 års ålder bör stärkas. Regelverken i dagens pensionssystem, såsom bromsen, premiepensionen och skattenivån, behöver analyseras så att pensionssystemet är långsiktigt hållbart och främjar jämställdhet och jämlikhet. Pensionsmedlen ska placeras etiskt och långsiktigt hållbart.

Människor som på grund av svårare sjukdom eller funktionsnedsättning långvarigt eller livslångt inte kan försörja sig själva ska ha rätt till ekonomisk och personellt stöd från samhället. Vi värnar assistansreformen som möjliggör ett tillgängligt liv för den som har en funktionsnedsättning. Prövning av om någon är assistansberättigad får inte kränka den enskilde, och systemet behöver en långsiktigt trygg finansiering.

Alla har rätt till grundläggande ekonomisk trygghet. Samhällets skyddsnät måste förbättras så att ingen faller igenom. Vår vision är att alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett stöd som går att leva på, oavsett vilken inkomst man har haft tidigare och oavsett orsaken till att man saknar inkomst. Samhällets ekonomiska trygghetssystem omfördelar inkomster mellan olika perioder i en människas liv. Det fungerar när man av olika skäl, som till exempel funktionsnedsättning, sjukdom eller arbetslöshet, för en kortare eller längre tid inte kan försörja sig själv. Ett trygghetssystem som ger alla stöd och hjälp ger också alla modet att våga göra nya saker genom livet. Det ökar också benägenheten att bidra och känna ansvar för samhällets gemensamma utmaningar.

För barnfamiljer behövs både generella stöd som barnbidrag och föräldraförsäkring och behovsinriktade stöd som bostadsbidrag och underhållsstöd. Det är viktigt att behovsprövningar inte blir integritetskränkande. För Miljöpartiet de gröna är det särskilt angeläget att värna barn i ekonomiskt utsatta familjer.

Studiemedelssystemet ska ge möjlighet för alla unga att bedriva högre studier oavsett föräldrarnas ekonomi. Det ska också främja ett livslångt lärande för äldre studenter. De sociala trygghetssystemen måste fungera också för studenter som blir sjuka eller får barn. Studenter ska kunna studera utan att behöva arbeta under studietiden.

Alla har rätt till en bostad. I Sverige är tillgången till bostäder ojämnt fördelad mellan människor och över landet. Vissa kommuner har brist medan andra präglas av överskott. Men frågan om bostadsbrist handlar inte bara om brist på ett antal bostäder på ett givet ställe. Minst lika viktigt är att det finns bostäder för alla oavsett socioekonomisk situation eller eventuella funktionsnedsättningar. Miljöpartiets bostadspolitik ska motverka segregation och främja lika rättigheter.

En fungerande bostadspolitik måste omfatta åtgärder på såväl nationell som lokal nivå. Vi behöver se till att det byggs bostäder som efterfrågas av unga, studenter, äldre, stora familjer och låginkomsttagare.

För oss i Miljöpartiet är bostadspolitik samhällsbyggnad. Genom att bygga med resurseffektiv teknik kan man skapa moderna och attraktiva bostadsområden. Vi vill utnyttja marken bättre genom att bygga både på bredden och höjden och på ytor som i dag inte används optimalt. Vi vill premiera mångfald, vilket minskar risken för boendesegregation och skapar ett mer levande samhälle. Kultur- och naturvärden ska värnas och lyftas fram.Villkoren för upprustning av äldre bostadsområden ska vara goda. Den inre miljön är viktig att uppmärksamma, exempelvis inomhusmiljön i bostäder och på arbetsplatser. Ett bostadsområde är mer än bara lägenheten man bor i och det är även viktigt med en kreativ utemiljö, där det finns plats för lek, gemenskap och rekreation. Det är särskilt viktigt att miljonprogrammets bostäder och skolor blir upprustade.

Vi vill främja konkurrensen i byggsektorn genom att ge små och medelstora byggföretag goda förutsättningar att delta. Marknadens spelregler måste dessutom vara tydliga och likvärdiga och präglas av långsiktighet. Satsningar på kollektivtrafik är en viktig faktor för att göra fler områden mer attraktiva att bo och leva i.

I helgen lanserar Miljöpartiet de gröna sin skolpolitik. Miljöpartister i hela landet kommer under fredagen finnas på plats i skolorna för att prata med elever, lärare och annan personal. I Umeå kommer lokala företrädare finnas på plats under fredag lunch på Fridhemsgymnasiet och Midgårdsskolan.

Enagagerade och kompetenta lärare spelar en mycket viktig roll för utbildningskvalitén. Miljöpartiet vill sätta fokus på lärarnas situation och ge dem förutsättningar att vara de engagerade pedagoger de vill vara, och som eleverna vill ha och förtjänar.

Välfärden ska ge människan frihet och trygghet. Vi är som starkast när vi vet att vi lovat att ta hand om varandra när vi är som bräckligast. Därför vill vi ha goda välfärdsinstitutioner som tillhandahåller vård och omsorg när vi behöver det och trygghetssystem som stöder den som är sjuk eller utan arbete. Välfärden är något som vi alla såväl finansierar som formar.

Stadsplaneringen ska genomsyras av en helhetssyn som sätter människans och miljöns långsiktiga välmående i centrum. Människor ska ges möjlighet att på ett enkelt och konstruktivt sätt påverka stadens utveckling. Nyproduktion av bostäder ska ses som ett verktyg för att minska segregationen – i dag genomförs i stället nyproduktionen ofta på ett sätt som ökar klyftorna mellan olika delar av staden. Den offentliga miljön kring gator och torg ska underlätta möten och kulturella upplevelser. Den gröna staden är en mänsklig, miljövänlig och levande stad med livskvalitet och lika rättigheter för alla.

Planering av nya områden ska i första hand ske på redan exploaterad mark. Byggnation ska ske på ett yteffektivt, resurseffektivt och klimatsmart sätt. Bostäder ska byggas där kollektivtrafiken är väl utbyggd och blandas med arbetsplatser, rekreationsområden, idrott, service, kultur, förskolor och skolor.

En god stadsplanering underlättar för stadens invånare att göra ekologiskt hållbara val. Människor ska med lätthet kunna röra sig till fots och med cykel och ha tillgång till ett väl utbyggt kollektivtrafiknät. Att bo i staden ska innebära en frihet från att behöva bil. Sophanteringen ska ske på ett sätt som är så bra som möjligt för miljön och återvinning och återanvändning ska främjas.

Ett fungerande samhälle bygger på välfärd, utveckling och högkvalificerade jobb i hela landet. Den snabba urbaniseringen innebär utmaningar för både stad och landsbygd. En levande landsbygd erbjuder attraktiva livsmiljöer med närhet till friluftsliv och rekreation. I en tid av omställning spelar landsbygden en avgörande roll för utvecklingen av ett hållbart samhälle genom bland annat satsningar på förnybar energi och lokal matproduktion.

Miljöpartiet har en decentralistisk grundsyn som bland annat tar sig uttryck i att vi vill att regioner och kommuner ges ett ökat ansvar och inflytande över de politiska beslut som berör regionen och kommunen. Beslut bör tas så nära medborgarna som möjligt.

Det finns tiotusentals blomstrande småföretag runt om på landsbygden. Småföretag ska ha lägre arbetsgivaravgift och mindre sjuklöneansvar än större företag. Samhället ska kunna bistå med kreditgarantier till landsbygdsföretagare. Investeringar i natur- och kulturmiljövård samt utveckling av modern ekoturism kan ge många gröna jobb. Även energisektorn är en näring av stor vikt för landsbygden. Energieffektivisering, utbyggnad av förnybara energikällor och ny energiteknik kan bidra till ett blomstrande regionalt näringsliv. Vi ser positivt på lokalt ägande varför det måste finnas tillgång till kapital.

Välfärd handlar inte bara om trygghet utan även om livskvalitet. En förutsättning för vår välfärd är en bra miljö med tillgång till ren luft och rent vatten, något som vi ofta tar för givet. För en god livskvalitet krävs att vi kan tillfredsställa våra grundläggande behov. Det kan handla om att ha ett boende vi trivs med, råd att köpa god och hälsosam mat samt förutsättningar för att hålla oss friska och vara delaktiga i samhället. För många innebär välfärd bland annat en fungerande kollektivtrafik och möjlighet att lätt och säkert kunna cykla till jobbet. För andra kan det vara att yrkesarbeta mindre för att i stället få tid att ägna sig åt frivilligarbete eller åt sina fritidsintressen.

Genom att betona livskvalitet sätter man människors behov och önskemål i centrum. Därför vill Miljöpartiet sänka arbetstiden till 35 timmar per vecka i ett första steg. Att värna människors behov av god miljö, gemenskap, uppskattning, meningsfullhet och självförverkligande leder till bättre folkhälsa och tillfredsställelse i vardagen.

För många människor i Sverige är i dag tiden den största bristvaran. Många som har blivit rikare på pengar, har samtidigt blivit fattigare på tid. Att kunna ta ut en större del av välstånd, till exempel löneökningar, som kortare arbetstid ska därför underlättas. Ett ökat fokus på livskvalitet som politiskt mål förtar inte behovet av att värna och förbättra de materiella villkoren för människor som har det svårt både i vårt eget land och andra länder. Dessa strävanden kan gå hand i hand genom en politik för jämnare fördelning av människors konsumtionsmöjligheter, både nationellt och internationellt.