År 2000 antogs millenniemålen av FN: Målen som bland annat handlade om att utrota fattigdomen, ge fler möjlighet till utbildning och uppnå en hållbar utveckling på miljöområdet, har till stora delar uppnåtts. I år har FN antagit nya mål för de kommande 15 åren, Agenda 2030. Målen är ännu mer ambitiösa än millenniemålen men det finns goda möjligheter att uppnå också många av dem.

Sverige har pekats ut av OECD som det land som borde ha lättast att uppnå målen och regeringen har bestämt att Sverige ska ta sitt ansvar som föregångsland. Ministrarna Isabella Lövin, Kristina Persson och Ardalan Shekarabi är regeringens ansvariga för arbetet.

Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson och gruppledare för MP i riksdagen, ska utreda möjligheten att skapa lagliga vägar för att söka asyl.

Utredningen är en del av den överenskommelse som träffades mellan regeringen och de borgerliga partierna i oktober 2015 och ska pågå i två år.

Förra året tog Sverige emot 160 000 människor på flykt. Samhällsbehoven växer och vi borde tidigare insett att kapaciteten för mottagande och etablering behöver stärkas.

Sedan klimatmötet i Paris 2015 har världen för första gången ett klimatavtal som omfattar hela världens länder. Nu börjar arbetet med att sänka utsläppen.

De tio närmaste åren behöver det byggas fler är 700 000 nya bostäder i Sverige. Därför behöver många olika åtgärder göras.

Regeringen presenterar i dag inriktningen för att öka bostadsbyggandet och bjuder samtidigt in de borgerliga partierna och Vänsterpartiet till samtal om hur vi ökar byggtakten.

Regeringen lyfter fram tre områden som är särskilt viktiga:

Förenkla regelverken och ställa krav på kommunerna

För att korta tiden från idé till färdigt hem behöver regelverken förenklas. Ett sätt skulle kunna vara att göra det möjligt att bygga med bara en översiktsplan och ingen detaljplan. Detta ska utredas.

Om inte varje kommun tar ansvar för att det byggs tillräckligt för regionens och nationens behov kan regeringen införa bindande krav för hur mycket varje kommun ska bygga.

För att klara av att bygga så många bostäder behöver fler få utbildning för att kunna arbeta i byggbranschen och det behöver bli lättare för utländska byggbolag att verka på den svenska marknaden inom ramen för svenska villkor och kollektivavtal.

Regeringen vill också:

Ta fram typgodkända hustyper eller certifiera entreprenörer för att det ska gå snabbare att få tillstånd att bygga bostäder, upplåta statliga fastigheter för bostäder, underlätta planering och finansiering av lokal infrastruktur till nya bostadsområden.

Om det finns behov kommer SBAB få pengar som kan lånas ut till alllmännytta, byggföretag och kommuner för nybyggnation av lägenheter. regeringen är också beredd ändra i beskattningen av bostäder så att det blir mer attraktivt att byta från en större bostad till en mindre.

Återigen kan vi läsa om hur Sveriges relation till Israel är hotad och att utrikesminisern inte är välkommen ditl.

Att kritisera Israel för brott mot mänskliga rättigheter och krigets lagar brukar leda till skarpa reaktioner från Israels regerings representanter. Mänskliga rättigheter och internationella humanitär rätt ska gälla för alla. Och Israel ska inte få några undantag.

Preliminära siffror över bostadsbyggandet under 2015 visar på ett rekordhögt färdigställande. Under förra året byggdes det ca 1 260 nya bostäder i Umeå.  Av dessa var ca 1000 lägenheter i flerbostadshus och resterande 200 småhus. Ett 60 tal nya bostäder kom till genom om/tillbyggnader. Inte sedan i början av 90-talet har det byggts så många nya bostäder i Umeå under ett år. Byggandet har också varit väl fördelat i geografin samt i skilda upplåtelseformer vilket är mycket positivt ur ett bostadsmarknadsperspektiv. Bostadsbyggandet kommer att vara fortsatt högt även de kommande åren och bedömningen för 2016 ligger på närmare 1 400 nya bostäder.

Från MP sida anser vi att Umeå behöver ytligare 5 000 lägenheter till för att bemöta behovet i branschen. Och vi ska fortsätta att jobba för att nå vårat mål.

Miljöpartiet anser att det är viktigt att förändra samhället genom samarbetet även om det kräver svåra kompromisser. det är tre områden som viktigast att arbeta med på alla politiska nivåer:

Att ta täten i Klimatomställningen.

Att bygga ut Sverige så att den humana asylpolitiken kan återupprättas. Vi behöver erbjuda både ett värdigt mottagande och samtidigt låta människor som kommer snabbt få möjlighet att bygga sig ett nytt liv.

Att förändra skolan så att alla barn ges en ärlig chans.

Riksdagen beslutade den 17 december att ge regeringen möjlighet att införa krav på ID-kontroller. Regeringen har därefter beslutat att införa ID-kontroller på bussar, tåg och passagerarfartyg vid resor till Sverige från utlandet. Beslutet gäller resor över Öresundsbron och på färjan mellan Helsingör och Helsingborg.

Förordningen börjar gälla den 4 januari 2016 och gäller initialt till den 4 juli. Regeringen kan innan dess besluta att upphäva bestämmelserna om ID-kontroller om förutsättningarna ändras.

Genom kravet på ID-kontroller vill regeringen förbättra förutsättningarna för att kunna klarlägga vilka personer som reser in i Sverige. Regeringen menar att åtgärden med ID-kontroller förväntas få en positiv inverkan på möjligheten att upprätthålla ordning och säkerhet och vill åstadkomma ett minskat tryck på samhällsfunktionerna i stort. Detta bedöms av regeringen i sin tur behövas för att kunna stödja och hjälpa de asylsökande som redan kommit till landet. Miljöpartiet är fortsatt mycket kritiskt till ID-kontrollerna. Vi gjorde en svår kompromiss, eftersom vi befarade att migrationspolitiken annars skulle kunna bli ännu mer restriktiv.