Idag har regeringen get grönt ljus till Finansinspektionens förslag på det nya amorteringskravet. Detta är rätt steg att ta för den svenska ekonomin och ger medborgarna en bättre motståndskraft för att motverka en mer sårbar ekonomi. Just nu är hushållen farligt högt belånade och den senaste tidens pris explosion på bostadsmarknaden har gett en icke hållbar situation där folk kunnat låna mer och mer utan att ta i beaktning den förändrade situationen som kommer att uppstå då marknaden kyls av och när räntorna stabiliserar sig igen. Följden kan bli att vi hamnar i ett krisläge inom svenskekonomi där hushåll inte klarar av sin skuldsättning. En annan negativ trend har också varit att man lånar men inte amorterar, vilket leder till att vid förändrat marknadsläge så har man samma skuld kvar i stort sätt och den ekonomiska belastningen blir överväldigande. Sverige behöver en sund amorteringskultur.

Idag säger amorteringsreglerna att den som lånat över 70% av bostadsvärdet ska amortera 2% av lånet per år. Har man en belåning på 50-70% av bostadsvärdet ska amortering ske med 1% av lånet per år. De nya reglerna kommer att träda i kraft den 1 mars nästa år. Då får alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst (före skatt) amortera ytterligare minst 1 procent av bolånet per år utöver nuvarande krav.

På kort sikt kan det nya kravet få en effekt på rörligheten i bostadsmarknaden men vi måste ta fram åtgärder för att dämpa skuldutvecklingen och långsiktigt skapa en stabil grund för svenska hushåll och eliminera inlåsningseffekter en eventuell ekonomisk nedgång kan få med försämrade marknadsvillkor, högre arbetslöshet och där medborgare står med högre belåning än bostadens värde. Svensk ekonomi går bra och det är ett bra läge att införa de nya kraven.

Jag tror också att detta på långsikt kommer innebära att man bygger mer hyresrätter då tillsammans med regeringens stimulerande byggpolitiska satsningar och med marknadens behov så kommer fler inse att hyresrätter också blir en stabil investering framåt.

Jag har tidigare skrivit om Powering Past Coal Alliance och där också Sverige är med. Målet är att tillsammans jobba fram en utfasning av traditionell kolkraft ska vara helt urfasad inom alla I-länder till 2030 och inom alla U-länder till 2050. Detta är mycket avgörande om vi ska kunna nå 2gradersmålet. Med bakgrund till detta är det också riktigt spännande att ta del av den undersökning GEB (Green Energi Barometer), som gjordes av det danska energibolaget Orsted tillsammans med analysfirman Edelman Intelligence. Undersökningen gjordes i Danmark, Frankrike, Holland, Japan, Kanada, Kina, Polen, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Taiwan, Tyskland och USA och man fick in data från över 26000 deltagare.

Strax över 82% av dem som deltog ansåg att vi måste påskynda omställningen till helt förnybar energi och 3 av fyra tillfrågade ansåg att vi måste genomföra klimatomställningen snabbare än nuvarande takt. Men det som är ett riktigt avgörande resultat utifrån undersökningen var att strax över 85% av ville att kolkraften skulle fasas ut och det snabbare än planerat, i Kina som har en gedigen kolkrafts historia var siffran 96%.

Ett resultat från undersökningen blev också att man ansåg att den globala uppvärmningen var det näst största hotet efter terrorism. Majoriteten av dem som deltog ansåg också att klimatomställningen och en mer hållbar inställning på tillväxt och förvaltande kommer långsiktigt vara mer ekonomiskt gynnsamt.

Jag tycker att resultatet av undersökningen är en viktig indikation till världsledande och de organisationer som försöker förhindra en snabb och effektiv klimatomställning, världens invånare är medvetna om de behov som vår jord behöver och att det finns en vilja hos folket att ta ansvar och ställa om. Tillsammans gör vi skillnad.

Det är hög tid att vi verkligen börjar se över Umeå kommuns driftskostnader. I arbetet med att bli en mer hållbar kommun så måste vi börja se över våra driftskostnader. Vi måste investera långsiktigt i hållbara lösningar och tänka på driftskostnader istället för den initiala investeringskostnaden.

En satsning som jag tycker vi i Umeå kommun ska investera i är att ha solceller på kommunala fastigheter. Inom Umeå så har vi fossilfri el och fjärrvärme men kommunens verksamheter behöver bli ännu mer självförsörjande så att man kan få över resurser som kan istället riktas in i verksamhetens arbete. Förutom miljövinsterna så leder också solceller till ekonomiska vinster då en anläggning på ca 2000kvm har betalat sig själv på ca 13år och livslängden på en solcells anläggning är uppåt 25-26år. Genom att solceller på sina anläggningar kan olika verksamheter generera egen el till belysning, fläktar, datorer, varmvatten med mera. Det som inte går åt säljs som grön el på elmarknaden eller genom nya lösningar lagra upp elen för perioder där soltimmar är kortare.

Det finns idag några projekt där man har solcells anläggningar på kommunala fastigheter bla på en del av stadshuset, men vi måste skala upp detta och jag tycket att vi också ska ha som norm att vid alla nyproduktioner så ska solceller vara med i alla tekniska beskrivningar. Via Umeå energi så uppmanar vi medborgarna att satsa på solceller och självförsörjning genom solcells paket som man kan hyra väldigt förmånligt. Det är viktigt att vi visar att vi inom våra verksamheter lever som vi lär.

För oss i Miljöpartiet Umeå har det varit en prioriterad fråga att de ensamkommande ska få stanna. Många av våra fantastiska eldsjälar har jobbat nära med föreningslivet med att stötta dessa ungdomar och funnits där som stöd personer och familjehem.

Fråga till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

I skrivande stund befinner sig världens ledare i Bonn för att dra upp riktlinjer för hur Parisavtalets mål ska uppfyllas. Mål som enligt fler experter måste skärpas ytterligare om vi ska nå tvågraders målet. Arbetet med att klara av klimatomställningen är något som måste ske inom alla nivåer inom organisationer och samhället. Regeringen har i år infört en ny lag om hållbarhetsredovisning, kravet kommer omfatta företag med antingen över 250 anställda, mer än 175 miljoner kronor i balansomslutning eller mer än 350 miljoner kronor i nettoomsättning. Hållbarhetsbokslutet ska rapportera om hållbarhetsfrågor som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten. Det nya lagkravet omfattar att ett

hållbarhetsbokslut måste omfatta upplysningar inom fem specifika områden dvs miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter och antikorruption. Inom större börsbolag ska man också redovisa om sin mångfaldspolicy som bolaget tillämpar när det gäller sammansättningen i styrande organ och hur detta efterlevs. För oss i Miljöpartiet är det en självklarhet att också kommuner och landsting ska omfattas av hållbarhetsbokslut kravet. Med över 11000 anställda är Umeå kommun med de kommunala bolagen den största arbetsgivaren i länet, med ett antal olika verksamheter som samlas under samma paraply. Både offentlig och privatsektor måste utveckla sina verksamheter mot en hållbar och klimatsmart tillväxt där vi gemensamt tar ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt ansvar. Miljöfrågorna måste få en mer centralroll inom Umeå kommun. Vi måste bli effektivare på att implementera hållbarhetsfrågan i våra olika verksamheter samt kunna ha en bättre uppföljning på detta. Inom alla delar av den kommunala verksamheten måste man få bättre verktyg för att kunna följa upp så att klimat och hållbarhets målen uppfylls.

Miljön måste bli en gemensam hjärtefråga för oss i Umeå kommun. Tillsammans har vi genomfört ett antal åtgärder för att minska miljöpåverkan, som exempelvis antagna uppdrag i budgeten, motionen om fossilfritt Umeå samt satsningar som resulterat i en fossilfri el och fjärrvärme samt en fossilfri kollektivtrafik och satsningar inom solenergi osv. Men vi måste lägga i en ytterligare växel. Miljöpartiet tycker att det är hög tid att vi som ansvariga politiker ser till att kommunens verksamheter och de kommunala bolagen tillämpar årligen ett hållbarhetsbokslut. Med

detta kan vi enklare och mer effektivt se över hur de olika verksamheterna och bolagen har för miljö och klimatpåverkan och genom ett hållbarhetsbokslut effektivare identifiera och jobba med de åtgärder som behövs för att påskynda klimat omställningen inom kommunen. Med en övergripande hållbarhetsbokslut kan vi också enklare se över gemensamma lösningar för infraservice, infrastruktur hur vi planerar staden för att enklare bidra till att minska stadens miljö-/klimatpåverkan och ett ökat hållbart perspektiv. Med också människors hälsa, jämställdhet, mångfald och en säker och trygg arbetsmiljö i fokus.

Fråga till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

Är du villig att implementera hållbarhetsbokslut inom alla verksamheter och bolag inom Umeå kommun.

Imorgon på kommunfullmäktiga har jag en enkel fråga till KS ordförande Hans Lindberg .

Fråga: Implementera Agenda 2030 inom Umeå kommuns alla verksamheter och bolag

Umeå ska bli en ledande miljökommun, där hållbar utveckling ska vara ett grundläggande begrepp inom alla kommunal verksamhet och bolag. Umeå kommun ska bli en föregångs kommun som visar framfötterna i klimatomställningen. Umeå kommun är i tillväxt, men tillväxten måste ske klimatsmart och hållbart, inte bara för miljön men också för individen och framtida generationer. Umeå ska vara en hållbar plats där man vill bo och verka. Om Umeå kommun ska vara ledande så behöver vi också vara en kommun som tydligt har ett fokus på de områden som Agenda 2030 hanterar, ett arbete som måste prioriteras mer genomgående.
Agenda 2030 är det övergripande strategidokumentet, som antogs den 25:e september 2015 och som innehåller tre delar, varav en del är de 17 Globala målen De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Under 2017 så har ca en fjärdedel av landets kommuner satt igång arbetet med att formulera en strategi där också Umeå. Inom Umeå kommun finns agenda 2030-målen finns med i översiktsplanen och när man har reviderat de lokala miljömålen är ambitionen att göra en koppling mot agenda2030-målen. Detta för att dels enklare kunna se och följa arbetet med miljömålen men också genom översiktsplanen kunna genom innovation och hållbara vägar där vi skapar klimat smarta förutsättningar för medborgarna. Umeå är en stad i tillväxt och den måste ske hållbart.
Dock så har vi en lång väg att gå och enligt vår bedömning så ligger vi långt efter i arbetet med att implementera agenda 2030 inom Umeå kommun. Om man bortser från översiktsplanen så har agenda 2030 inte implementerats inom övriga verksamheter samt de kommunala bolagen. I kommunen idag saknas det en övergripande handlingsplan för agenda 2030 och med detta saknas också en fungerande uppföljning.
I vår mening beror förseningarna på brist på resurser som leder till att arbetet går för långsamt samt att det saknas insyn och kunskap inom verksamheterna med att implementera agenda 2030. Vi måste få en bättre samordning för arbetet med Agenda 2030 så att det inte enbart omfattar arbetet med miljömålen och bli enhetlig över hela kommunen så de även vävs in tillsammans med de sociala och ekonomiska målen. Nu tycker vi det är dags är det dags även för Umeå att starta sitt arbete med att identifiera och ta fram ett underlag för arbetet inom kommunen.
Fråga till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (s): Är du beredd att påbörja arbetet där Umeå kommun formulerar en strategi för att effektivare bedriva ett arbete med Agenda 2030. Ett arbete som ska omfatta alla verksamheter och bolag.

Nasser Mosleh

På initiativ av Kanada och Storbritannien så har över 20 länder under klimat mötet i Bonn anslutit sig till Powering Past Coal Alliance och där också Sverige är med. Målet är att tillsammans jobba fram en utfasning av traditionell kolkraft och att utöka alliansen till 50 medlemmar innan COP24 nästa år. Man har också satt som mål att kolkraften ska vara helt utfasad inom alla I-länder till 2030 och inom alla U-länder till 2050. De länder som har anslutit till PPCA kommer inte heller tillåta etableringar av kolkraftverk och företag inom PPCA länder måste driva sin verksamhet utan kol och finansiering inom alliansen ska enbart gå till grön energi.

Som jag har skrivit innan så måste vi skärpa målen i Parisavtalet och vi måste helt enkelt göra mer och öka takten. Det är just utifrån detta som det är riktigt häftigt att se hur Storbritannien har slagit sig fritt från kol: för fem år sedan kom 40 procent av elektriciteten i landet från kol, jämfört med 2 procent idag. Under samma tid har priset för både sol- och vindenergi mer än halverats. Under de senare åren så har man sett att vissa länder ökat sin kolförbrukning vilket har påverkat klimatomställningen mycket negativt, men vi har ännu en möjlighet att vända den negativa trenden. Vi måste tillsammans agera nu.

Den effekt #metoo har haft en revolutionerande effekt på samhället och det är bra att se hur fler och fler initiativ blommar upp ur detta, som exempelvis #tystnadtagning. Miljoner kvinnor har kunnat äntligen få sin röst hörda och modet att säga ifrån och det har bildats en ny styrka för att bryta ner de utgamla normer och gubb-kultur som systematiskt kränker kvinnor.

Det är viktigt att vi tillsammans ser till att rörelsen inte stannar här, det räcker inte med att några kändisar får stå till svars för sina handlingar. Utan vi måste jobba med detta på alla samhällsnivåer, dessa övergrepp och trakasserier får ska aldrig mer få begås och de som utsätter någon för detta ska få stå till svars för sina handlingar. Ingen har längre en ursäkt om att vi inget vet eller kunna rättfärdiga att vi blundar för det som händer runt om oss. Ingen kan längre säga att man inte vågar göra något.

Samtidigt som #metoo rörelsen har varit en känslomässig överväldigande väckarklocka, där man fått höra om saker man inte ens kan föreställa sig så måste jag tacka alla som synliggör förtrycket, normer och strukturer som finns. Till alla som ger oss modet att våga säga ifrån. Det är allas vårt ansvar att hålla rörelsen igång och få en förändring.