EU har en avgörande roll i klimatomställningen.

Av , , 1 kommentar 4

Klimatomställningen är något som berör alla på vår planet, Parisavtalets mål måste nås gemensamt internationellt och här är det viktigt att vi tar ledare tröjan. Klimatomställningen kommer inte ske utan konkreta handlingar och åtgärder. Som union har vi inom EU kanske det största ansvaret att se till att få igång länder som USA och Kina inom klimatomställningen. Nu har flera av EU ländernas klimat och miljöministrar genom ”Green Growth Group” lagt grunden för att klimatet ska prägla Eus långsiktiga budgetarbete.

Genom ”GGG” har Sverige tillsammans med Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike att EU kommer behöva göra stora investeringar för att klara målen i Parisavtalet. Det är viktigt att EU:s kommande långtidsbudget, tillsammans med medlemsstaters finansiering och privat finansiering, har en viktig roll i de nödvändiga investeringarna för klimatomställningen.

Genom detta kommer EU:s budget klimatsäkras och stärka förutsättningarna till genomförandet av Parisavtalet. Och med miljöpartiet i spetsen tar Sverige på sig ledartröjan och tillsammans med de andra länderna skickar denna viktiga signal till EU-kommissionen.

De rekommendationer man lämnar till EU-kommissionen om hur klimatintegreringen kan förbättras i nästa långtidsbudget. Bland annat bör minst 20 procent av budgeten fortsatt finansiera klimatåtgärder och den övriga budgeten ska utformas så att den inte motverkar Parisavtalet. Man lyfter även fram vikten av uppföljning och transparens.

1 kommentar

Bättre skydd för vårt dricksvatten

Av , , 1 kommentar 4

En viktig del av hållbarhetsarbetet för framtiden är att kunna säkra dricksvattnet. Vi står inför klimat utmaningar som kan få förödande konsekvenser för dricksvattnet och redan nu kan vi se hur mikroplaster börjar bli en belastning för våra vatten. Med miljöpartiet i regeringsställning så presenteras nu ett förslag för att stärka skyddet av dricksvattnet i Sverige. Förslaget innehåller riktlinjer som säkrar dricksvattendata, obligatoriska förnyelse- och underhållsplaner samt en tydlig uppmaning till mellankommunalt samarbete på dricksvattenområdet. Detta är ett viktigt steg för att säkra skyddet för vårt viktiga dricksvatten.

För oss i Umeå och Västerbotten är det glädjande att Vakin redan jobbar hårt med att säkra vattentäkter och det finns strategier framtagna för att jobba med frågan mellan kommunerna i länet där man vill bygga ett omfattande vatten nät som omfattar de flesta kommuner.

Regeringen aviserade redan i regeringsförklaringen 2014 att man avsåg att vidta förebyggande åtgärder för att skydda dricksvatten. Efter detta har miljöpartiet i regering tagit ett stort antal initiativ på områden som faller inom regeringens kompetens. Budgetförstärkningar har också gjorts på området.

I det förslag som regeringen lägger nu fram behandlas ett antal ytterligare frågor som rör nödvändiga förändringar i befintlig lagstiftning. Regeringen anser att de åtgärder som redan beslutats och de lagändringar som föreslås här ger en god förstärkning av skyddet av vårt dricksvatten.

Vad gäller ändringarna i livsmedelslagen ställer EU:s dricksvattendirektiv krav på att uppgifter om dricksvattnets kvalitet i medlemsländerna ska offentliggöras och rapporteras till Europeiska kommissionen. Livsmedelsverket sköter inrapporteringen baserat på underlag från kommunerna.

Vad gäller ändringarna i vattentjänstlagen finns i dag behov av förnyelse- och underhållsinsatser för att anpassa dricksvattenanläggningar och -nät till samhälls- och befolkningsförändringar och klimatförändringar. Många kommuner saknar en tidsatt plan för sådana åtgärder. Här kan Umeå kommun och Vakin bli en viktig förebild när det kommer till en mellankommunal samverkan. Idag hanterar en övervägande del av kommunerna dricksvattenförsörjningen själva genom den egna kommunala förvaltningen och jag tror stark på vår modell av samverkan.

1 kommentar

Vi måste satsa minst 10 miljarder till på dem som redan jobbar inom vården.

Av , , Bli först att kommentera 7

Här om dagen så presenterade regeringen en strategi för att få fler anställda inom vården. Man vill satsa 10 miljarder på att fler ska utbilda sig inom vårdyrkena. Målet är att kunna anställa 14 000 fler till vården till 2020. Jag tror på att detta är en del av arbetet för att få minskade vårdköer och göra vården mer jämlik över hela landet men jag anser också att man glömmer kanske den viktigaste delen i ekvationen, dvs att få folk att vilja söka sig till vårdyrken och att behålla dem som redan finns på plats. Att försöka utbilda bort bristen på vårdpersonal är en del i att hantera bristen på personal, men detta är en strategi som funnit i olika konstellationer tidigare utan någon större framgång och jag anser att man kanske måste lägga lika mycket resurser på att se över villkoren för vårdyrkena så som lönebild, arbetsmiljö och möjligheter till vidare utveckling i yrkesrollen. Vi kan inte bara satsa på att utbilda fler om ingen vill jobba med yrket eller att dem som redan finns på plats lämnar. Får vi inte dem som redan jobbar inom vården att stanna blir det som att fylla på en hink med vatten som har ett hål i botten.

Jag har länge förespråkat ett sjuksköterskelyft. Ett sjuksköterskelyft med lönesatsningar på landets sjuksköterskor och undersköterskor, där vi skapar förutsättningar så befintlig personal ska känna att det lönar sig och finns en utvecklings möjlighet till att genom föra specialistutbildningar. Genom detta skulle också fler vilja söka sig till vårdyrken men också få dem som redan finns att stanna kvar, sjukvården måste få kosta, vi måste lägga resurser så att det finns fler medarbetare, att dessa även har en rättvis lön och att dessa har en rättfärdig löne och kompetensutveckling framför sig. Detta är en av grund pelarna för att vi ska kunna säkra framtidens vård, en vård som blir mer hög-specialiserad vilket kommer kräva fler medarbetare och fler medarbetare som specialist utbildar sig. Medarbetarna inom vården är den viktigaste resurs som finns och vi måste investera i dessa så vi kan ta oss ur vårdkrisen.  Arbetssituationen för landets sjuksköterskor har varit ohållbar, det har vittnats om hur kvaliteten och säkerheten inom vården försämrats, hur vårdplatser tas bort då det saknas bemanning, hur medarbetare bränns ut både psykiskt och fysiskt då arbetes belastningen är för mycket och orätt. Verksamheterna måste spara och spara vilket blir till en ond cirkel där personalen får betala priset och i slutändan också patienterna. särskilda lönesatsningar, likt den löneökning som vi röd-gröna initierat för lärare så är det hög tid att vi nu gör samma kraftsamling för landets sjuksköterskor.

Jag tycker det är bra med att regeringen vill satsa 10 miljarder på att få fler att söka sig till vårdyrken men jag tror inte detta räcker. Regeringen måste också se över de system som tillåter att hyresläkare kostnader skenar iväg, det är en ohållbar situation som kommer i slutändan att rasera vården.

Bli först att kommentera