Etikett: fisk

Inte en dag, utan ett ögonblick!

Av , , Bli först att kommentera 14

Idag är det vårdagjämning, exakt 10:29, inte en minut tidigare eller en minut senare:

Skärmklipp 2017-03-20 06.48.22Och på Wikipedia där jag hittade bilden, kan man även läsa följande och jag citerar:

”Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.

Natt och dag är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.

Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.” Slutcitat

Och enligt FB igår, utlovades det snö idag, fast med en blick genom fönstret, känns det inte som om det skulle hända, men jag är inte den som säger absolut nej…allt kan hända.

Apropå väder och solen vi hade i helgen, kommer jag osökt in på ämnet D vitamin. Vilket ofta är en brist hos äldre personer och speciellt häruppe i norr, då solen inte visar sig så mycket under vinterhalvåret.

Dom flesta vet redan att D vitamin, får vi från solen, men inte under oktober till mars, då många skulle behöva få i sig lite mer av den varan. Nu till nåt lustigt. Jag var ju till läkaren och där gick hon igenom mina provsvar och hon sa att mina D vitamin depåer såg utomordentligt bra ut, och hon undrade om jag knaprade D vitamin…fast nej.

Hm, så läser jag på bristguiden.se att via maten får man i sig det vitaminet i fisk…fast jag äter inte fisk, och mjölk, men jag dricker inte det heller, så nu kan jag inte låta bli att undra vart jag får mina D vitaminer ifrån? Är min hud, spec…den lagrar solen längre än vad som är normalt? Ja, kan jag tänka mig, bara för att…

Nåja, det är ju något positivt i alla fall, och kan väl vara en av orsakerna till varför jag är så obrydd om solen skiner eller inte. Jag gillar läget ändå, oavsett vilket väder det blir. Kroppen har ju ett knepigt sätt att kunna känna av vissa brister, till exempel, du lider av järnbrist, och din kropp säger att du är sugen på järnrik mat, utan att du själv tänker på det.

Din kropp skriker efter D vitamin, du längtar efter sol, för att ladda depåerna. Skippar du allt socker intag kan du få blodsockerfall, skak i benen, darr i hela kroppen och den ropar efter nåt sött för att återställa balansen. Samma lika, då det gäller fett. Våra kroppar kan mer än vi tror, och allt sitter inte i huvudet :D

Någon hade lagt ut en sån här bild på FB igår, och jag trodde att det var ett skämt:

ti1p4Så googlar jag och inser att nej…det är inget skämt, det är på fullaste allvar, men vad??? Vadå diet vatten, det var det dummaste jag hört, seriöst. Hur kan detta diet vatten, vara något mindre, än det vi redan har i kranarna? I know nathing!!!

Skärmklipp 2017-03-19 10.45.00

Hoppas på en fin måndag, för er alla!
17434878_10155073260156585_1770482618679544593_o

Det visade jag officiellt, genom att…

Av , , 2 kommentarer 16

Jag klev upp 6 i morse…fråga mig inte varför, för jag vet inte själv, kan det vara nåt så simpelt som åldersrelaterat? Nu tänker jag då man var barn, och kunde sova till tolv på dagarna om mamma missat att man låg och sov (detta hände enbart under sommarloven då jag och kusin Anna låg i ett annat hus :D ), men dom äldre, föräldrarna då, och deras föräldrar, dom var alltid vaken.

Nåväl, det går ingen nöd på mig, 6 timmars sömn är inte att förakta, speciellt om den dessutom varit god. Det vill säga, väldigt lite vridande och vändande.
Vi hade en mycket trevlig kväll, igår. Jag började som jag skrivit förut, på Droskan, där min chef bjöd på julbord. Jag däremot, åt ingen julmat där, utan jag väntade tills jag gick av mitt pass, vilket jag gjorde och visade officiellt, genom att köpa en breezer.

När jag hunnit med halva den så ringde Åke och sa att dom var på plats på Orangeriet, så jag kunde påbörja min promenad dit. Men aldrig i livet att jag betalar 70 spänn för ett glas breezer, och sedan lämnar det…never, jag drack upp innan jag tackade för mig och begav mig av :D

Här blev det en lååång väntan på maten, vilket kanske är uträknat, för man hinner ju med att dricka lite, innan den är uppdukad och färdig:

15350631_10154762078816585_4119541720031493883_nJulbord, skulle jag inte kalla detta, utan det var några få salamibitar, grönsaker, och sedan fick man välja fisk eller kött. Jag tycker att maten var helt ok, men…dom kunde lika gärna ha serverat den på en tallrik och burit ut den till borden. En del blev utan varmrätt och fick sitta och vänta tills dom fixat fram mer (dålig beräkning).

Lokalen är väl inte heller speciellt imponerande, men det är då lite annorlunda. Och efter mat och efterrätt så skulle vi spela boule. Och jag måste medge, att jag blev lite såld på det :D Jag har aldrig spelat detta förut, men jag kan lätt tänka mig att göra om det.

15350506_10154764431766585_8715480838283399804_nSom sagt, en trevlig kväll med Åkes jobbarkompisar, men hade jag fått välja vart vi skulle ha käkat, så hade jag valt, Droskans julbord, där fanns det saker att välja på :D Men inga spelbord/spelplaner, så det kanske väger jämt, ändå.

Vi var hemma strax innan tolvslaget, och gissa vad, min gamla chef, Annika, har varit förbi med två påsar av hennes egenhändigt, bakade tunnbröd. Var det pricken över i:et, eller vad?

15400540_10154763097176585_3829422069839295528_nFantastisk avslutning på en lördagskväll, och vi tackar alla inblandade, Lystra som jag jobbar åt, GTS där Åke jobbar och NaturligtVis (Annikas företag) där jag hade äran att få jobba förut. Till er andra önskar jag en mycket trevlig tredje advent!
15492218_10154764553971585_6198246390545748579_n

Sött, salt eller starkt

Av , , Bli först att kommentera 13

Tänkte på smaker, och hur olika vi upplever dom, dessutom, hur många fler, det finns idag, kontra då man var 8-10 år.

Då var salt…salt, sött, var socker, sirap eller honung, starkt…tabascosås, beskt, kakao eller kanel. Ja urvalet var inte så stort.

Ibland lekte vi skafferileken. En fick blunda och vara testperson, den andra hällde upp olika saker i en tesked, så skulle den som blundade, gissa vad det var man fick i munnen. Och jag lovar, tabasco var nåt man ALLTID fick.

Jag och en killkompis, liftade till Tyskland, då jag var 16 år. Där var vi in på ett hak och beställde en bratwurst, jag ville ha senap, och hallå, den senapen, var inte att leka med. Jag som aldrig varit i utlandet förut, hade nog inte heller en tanke på att det skulle vara annorlunda.

Senap var väl senap…jo kyss mig. Det kom luft ur tårkanalerna, fruktansvärt stark senap, fy tusan. Idag, kanske man inte hade haft samma upplevelse, man vänjer sig, sakta men säkert, med andra smaker, dofter och utseenden.

Fisk, är nog dock något jag aldrig kommer att vänja mig med, tur att det finns, likasinnade. Jag berättade för Eva-Marie, att vi inte käkar fisk, här hemma, och det gör inte dom heller. Jag tänker dock att lite av min avsmak (förutom fisksmaken) kommer ifrån en grym upplevelse, som barn.

Lillebror Lars, var väl inte mer än 5-6 år, och fisk stod på lunchmenyn, säkert abborre eller sik. Han börjar plötsligt hosta och kraxa, han hade satt ett ben i halsen. Pappa, snabb som en vessla, bänder upp käken på honom, ser benet sitta tvärs över, just innan nerfarten till halsen.

Han tar en tång, och lyckas fiska upp det stora benet. Det var inte dom roligaste minuterna, och sedan dess, gillar jag inte heller att servera andra, fisk, usch, tänk om dom får ett ben med på köpet. Fisk var nåt som vi fick laga till, varje tisdag, då jag jobbade i köket på en förskola…inte alls roligt.

fish-bones-42430_960_720Fisk
Nu önskar jag er alla en fin söndag!

Antingen eller!!!

Av , , 2 kommentarer 7

Tina hade en kupong, ät 2, betala för en, så vi träffades på NUS och hade höga förväntningar på vårrullar med ris och sweetchilisås…men fy sjutton, dom var inte goda. Hade säkert legat på varmhållning ett bra tag, mjuk äcklig smet, runt innehållet.

Tina tog resolut våra tallrikar och gick och bytte ut dom mot grekiska biffar, med potatis och tomatsås…tror ni det var bättre? Nopp, ingen mänsklig hand har tagit på dessa biffar, och saltet hade dom glömt till potatisen. Men då har vi testat den maten och kommer inte att göra om det.

Jag tänkte på det här då man ska beskriva en annan människa, eller en maträtt, ja kanske lite vad som helst, så säger man ofta, antingen tycker man om den/det, eller så gör man det inte.

Men det stämmer väl inte egentligen, att det bara kan vara antingen eller. Man kan ju faktiskt träffa människor som inte säger en någonting överhuvudtaget, man är helt oberörd, eller man kan äta saker man tycker mindre bra om, för att blidka en som faktiskt älskar just den maten. Men skulle man absolut inte ha tyckt om det…som fisk till exempel, så låter man ju helt sonika bli, eller hur? :D

Jag och chefen, pratade om just fisk, och jag sa att jag verkligen inte, tycker om den, luktar ve och fasa och smakar därefter. Men som barn kunde jag äta rökt abborre eller sik, det gick bra, men rökt fisk smakar inte så mycket annars än rökt skinka, och inlagd sill, funkar, går säkert åt en hel…liten burk här, på ett år, och samma där, den smakar ju egentligen inte fisk, utan som inlagd gurka med annan konsistens.

Men så tänkte jag också på detta med alla ben en firre innehåller, och kom ihåg då lillbrorsan, Lars, som vid tillfället var runt 6 år gammal, vi var uppe i stugan i Malå och det var fisk till lunch. Jag åt antagligen ingenting för jag brukade aldrig vara hungrig då det serverades fisk, men jag satt där och plötsligt så har han satt ett ben i halsen.

Det blir kalabalik, till slut tar pappa över hela situationen, tar fram en tång, och håller upp munnen på Lars, det han kan, och stoppar in tången och får tag i ett jättestort ben som satt sig tvärsöver, rätt långt in, men ut kom det och kanske…detta har satt sina spår, och inte bidrog det till att jag skulle börja gilla fisk, ännu mer.

Nä, det är tur det finns andra alternativ :D

Jag hälsade på ”gammbossen” igår också, och vi satt och surrade bort en stund. Det är absolut inga problem, kan jag säga, tiden gick fort så det blev en lite senare middag, men den var kanon (apropå matprat) jag gjorde potatismos, och till den serverade jag minutbiff, med stekt bacon och lök till, samt en pepparsås, perfekt fredags middag. Önskar er alla en fin lördag, med följande tips på hur man kan ha koll på köttet:

10012627_652599181500305_5201161673300299292_n

 

 

Vilka problem vi kan ha…

Av , , 2 kommentarer 12

Oj vilka bekymmer eller rättare sagt i-lands problem vi kan ha…och detta inträffar VARJE gång, vi kör mellan Uppsala-Umeå eller tvärtom. Att hitta ett ställe att äta på.

När Nicco är med, så går vissa ställen bort, såsom Hackegård…ok, då är det några mil till innan nästa ställe, igår kom vi på den osökt goda idén att stanna i Söderhamn, där vi noterade en Kvantum butik, jamen vi går in där och köper en yoghurt och en färdigmacka, det blir bra.

Med yoghurten i korgen började jakten på mackan som blev en typ av smörgåstårtslandgång, den tar vi, sa tjyven och sen letade vi oss fram till kassan. Väl tillbaka i bussen högg vi in på mackan med en massa räkor på, men så känner Maria en doft, som påminner om fisk, och vad tror ni, dom har förstört hela mackan med att lägga dit tonfisk, hur galen får man vara, egentligen, tvitvitvi.

Vi tröstade oss med att gå en sväng inne på Dollarstore innan vi lämnade Söderhamn, konstigt det kändes att gå in, såg exakt ut som i Arvidsjaur, alla hyllor och alla saker låg på samma ställe som däruppe, typ 50 mil, mellan ställena.

Tiden gick och det drog ihop sig till middag…INTE Docksta, säger Nicco, och då börjas det igen, att fundera, snurra runt Ceasars pizzeria, näää, där har vi testat en gång, inte bra, passerade Docksta, siktade in oss på Näske krog, körde in där och NÄÄÄ, vi betalar inte 169:- /skalle för en hälleflundra eller högrev, för att sedan kasta i oss maten eftersom dom skulle stänga om 25 minuter, så vi rullade vidare.

Och det slutade med en magic bacon meal på Sibylla i Övik, nåja, det dög, det med, men jag hade egentligen velat haft något annat, än just hamburgare och pommes, att det inte finns bättre ställen efter vägen, det fattar jag inte. Vissa ställen såg ju rent av ut som rivningskåkar, dom måste ha dålig avans, då det ser så förfallet ut.

Det roligaste av allt är ju att vi gör detta gång på gång, ingen planering, vi ”tror” att vi ska hitta ett bra ställe att äta på, precis då vår mat och sov klocka ringer för lunch eller middag, men det har hittills inte hänt, tyvärr, och vi kommer inte att komma ihåg det till nästa gång heller, så är det bara :D

Winstone hoppade upp i Niccos famn, då han blev less att ligga på golvet:

006 007

Och i Sundsvall arbetas det på bron, för fullt, mja, kanske dom fått den halvfärdig nästa gång, och vi får åka halvvägs ut…vem vet:

025 026 027 029 031 032

Undrar hur mycket man nu kommer att spara, tidsmässigt, med att ta bron över?

Nu ska Winstone ut, och klockan nio har jag en inbokad tid, sedan kommer intervjuarna klockan ett, så man kanske ska ruska liv i snabeldraken, innan dess. Önskar er alla en fin onsdag!

Det kunde man inte tro, minsann

Av , , 6 kommentarer 11

 

Mamma kom hit igår och vädret då, bjöd på utesittning och korvgrillning till lunch… jo, det kan man ju inte tro idag, om man tittar ut genom fönstret. Tur ändå, att man vet att detta bara är tillfälligt, våren är på gång och bakslag är någonting man alltid kan räkna med.
Jag hade fått ett tips av Emma, att Blå eld i Tavelsjö, skulle ha utförsäljning av vissa saker, igår och idag på Sundlingska gården, så vi, mamma och jag., åkte dit, och där mötte vi upp Emma och Johan. Dom hade upp till 70% på sakerna och jag köpte en polare till katten som jag fått av Tina, men nu var det ingen katt, utan en groda:
Sedan köpte jag en fåtölj åt Nicco, klädd i jeanstyg… bild på den, kommer senare, jättefin, tycker jag.
Efter Tavelsjö satsade vi på Rödå antik, och där finns det ju många saker att kolla runt på. Jag köpte ett grytunderlägg, kunde ju inte låta bli då jag såg vad som stod på det:
Blomman kaffet, har jag ju skrivit om förut, det var ett kafferosteri som låg härnere på kajen, i Umeå. En termometer med det namnet har ju Jan B i sin ägo:
Jag hittade också ett snaps/likör glas från Iittala, och det passade ju bra, jag rev  sönder ett i påskas, så då var ordningen återställd. Vi blev inte så länge där, skulle skjutsa Emma och Johan ner på stan, så det blev en mellanlandning i Hissjö innan vidare färd tillbaka till Umeå.
Kom osökt att tänka på grodor, hm… beror säkert på alla grodor som fanns på utförsäljningen och sedan pratade vi om det då Theresé var här. Vi hade nämligen två stackare i vårt akvarium, då vi bodde på Mariehem.
Det var nu grodor som skulle vara i akvarium, tillsammans med fiskar och andra vattenlevande saker. Nu matchade dessa grodor inte varandra så bra, den ena var större än den andra och tror ni inte, rätt var det är så försöker den större grodan käka upp den mindre, han får in hela benet i munnen och Maria kan inte stillatigande se på kannibalismen som utspelas framför hennes ögon.
Hon får tag i den lilla håven och dunkar den i skallen på den större grodan så han till slut släpper taget…tyvärr försvinner bägge grodorna spårlöst från vårt akvarium och vi tror till en början, att han käkade nog upp kompisen, och sedan blev han själv offer för en fisk eller annat.
Men så var inte fallet, grodan återfanns då vi drog fram bokhyllan som akvariumet stod på.. där låg den, minsann… uttorkad och hädangången, han hade försökt sig på ett rymningsförsök, men utan vatten klarar dom sig inte speciellt länge, sen avvecklades detta akvarium och nåt fler sådant, tänker jag inte skaffa. Önskar er alla en fin söndag!

Dom hade verkligen gått ut!

Av , , 2 kommentarer 8

 

Vilken varm dag det var igår, synd för alla brännbollsspelare att det inte kunde låta bli att regna litegrann. Jag och morsan satt ute på deras gård och drack kaffe, och man tyckte att det var tur att det då blåste annars hade man väl tuppat av.
 
Hon berättade att hon och pappa planerat att äta inlagd sill, i förrgår, hon hade en burk i kylskåpet som hon tyckte hade stått där, länge och väl, och det hade den, den hade gått ut men hon provade att öppna den i alla fall, och fick då se att den möglat, med andra ord åkte den i soporna.
 
Jaja, då grävde hon fram en ansjovisburk som hon hade liggandes men hör och häpna, även den hade gått ut, redan i november 2011. Nå, hon tänkte att ibland stämmer det ju inte utan mycket klarar sig ändå, när det stått på rätt ställe och varit oöppnat.
 
Du, sa hon, jag öppnade burken och det fanns inte en enda ansjovis i burken??? Inte ens tomatsåsen dom brukar ligga i, det var bara vatten. –Jamen du sa ju att dom hade gått ut, sa jag, moahaha…
 
Nämen det var väl en himla tur då, sa jag, att du inte planerat en vecka i ingemansland, och du hade laddat med 7 burkar ansjovis som du skulle leva på, och väl där, hade du upptäckt att fiskarna var borta, det hade varit tragiskt det :)
 
Apropå fiskar så kom en granne förbi, för några dagar sedan, hon jobbar extra på Niccos f.d. förskola. Vi satt härute och surrade på och hon berättade då hennes barn var små och dom hade varit iväg på en fisketur.
 
Pojken stod med kastspöet på en liten platå, och när han fick napp, tvär slet han upp draget med den följden att fisken åkte upp i trädet han hade bakom sig. Han ropade åt mamma, men hon kunde inte hjälpa honom, då ropade han efter pappa men han hörde inget. Nå, mamman gav honom sitt spö istället så han kunde fortsätta fiska tills pappan skulle komma tillbaka.
 
Återigen fick han napp och samma visa, han ryckte i spöet då det nappade och även denna fisk hamnade längst upp i trädet. –PAPPA!!! Ropade han och pappan kom då gåendes. Kan du klättra upp och ta ner fiskarna, undrade sonen. Nä aldrig svarade pappan, inte klättrar jag upp där inte, sedan tog han spöet och slet det han hade, och då gick linan av, samma sak med det andra spöet.
 
Med andra ord satt firrarna kvar, längst upp i trädet… då kom det en båt glidandes med ett par i, gubben ställer sig upp, kisar mot trädet, kliar sig i huvudet och säger: Nåt liknande har jag då aldrig sett! Sprattlande fiskar i ett träd. Ja, ropade dom tillbaka, det är laxforell. Hahaa… vilken syn.
 
Önskar er alla en fin lördag!

Hur långt kan du tänka?

Av , , 4 kommentarer 8

Det var en trevlig lunch igår, på Invito, tyvärr var maten inte lika trevlig… inte något som föll mig i smaken i vart fall. Då allt, förutom tre saker handlade om fisk och fisk är för mig ingen mat, så hade jag tre val, köttfärslimpa, som jag inte var sugen på, spenatsoppa… huvva, eller kikärtsbiffar.

Jag skickade en tanke till Minnalainen blogg.vk.se/Minnalainen och hennes vegetariska blogginlägg och valde det sista alternativet. Nå, nu har jag testat det också och då behöver jag inte göra om det en gång till :)
Jag hann också vara in på guldsmedjan där jag lämnade in ett Bismarck armband med 6 berlocker, berlockerna hade lossnat, och låsningen på armbandet uttjänt, så nu ska det lagas. Min pappa gav det till mamma då hon fyllde 18 år, sedan fick jag det av henne då jag fyllde 30. Nu har det legat i presentasken i flera år i väntan på lagningen och nu blev det av.
När jag hämtar det ska jag fråga om dom kan fylla på gravyren som sitter på utsidan av min vigselring, den ser man snart inte längre, men jag kan ana hur den sett ut en gång i tiden. Kanske inte är så konstigt egentligen, om man tittar på datumet inne i ringen, någon gifte sig 24/6-1812, och det är ju snart 200 år sedan. En välanvänd ring, med andra ord.
Vi surrade en stund igår kväll, jag och Nicco, och jag sa någonting om att den personen tänker inte längre än vad näsan räcker. När jag sagt det så poppade det upp en bild i huvudet på en person med mycket lång näsa, och säger man en sån sak, att en människa inte tänker längre än näsan, med andra ord är rätt så osmart, så är det ju en jättebra fördel om man har lång näsa, ett tecken på att man kan tänka, alltså :)
Och med dom orden lämnar jag er åt era öden, och önskar er alla en fin fredag, och fredag som för vår del betyder pubafton ikväll med gamla föreningen.

IQ kan räkna upp till hundra

Av , , 2 kommentarer 7

 

Vi gjorde en smörgåstårta på jobbet igår, och den blev lika spektakulär som den förra. Enligt chefen ska det vara minst 13 olika sorters saker ovanpå och inuti en smörgåstårta, så det var gurka, skinka, ost, paprika, sallad osv osv osv.
 
Sen tyckte hon återigen att jag skulle prova en bit, tillsammans med dom, tack tack men nej tack, sa jag, jag äter inte sjösaker, tårtan innehöll nämligen skagenröra, och det smakar enlig mig, fisk, så jag ville inte ha.
 
Något hon givetvis inte kunde begripa. Så jag fick ännu en gång förklara detta med fiskens vara eller inte vara, och lite roligt var det ju att jag skrivit om just detta, i söndagens blogg.
 
Jag tycker också att det är lustigt att så fort man säger att man inte äter fisk, då ska man genast bli bjuden på det, av någon som säger sig kunna göra så god fisk att det inte ens smakar fisk. Nähä, men varför ens idas göra fisk då, om det smakar något annat? Är inte det samma sak som om jag skulle göra en älgstek som smakar fisk, och bjuda på den till någon som hatar älgkött? Mm, skulle just tro det :-)
 
Det är bara att inse, vi är alla olika och med olika smaker och tycken, både vad det gäller kläder, maträtter, utseenden, heminredning etc. Och som man så brukligt då säger: Det är väl skönt att vi inte är likadana allihop, hur kul hade det varit?
 
Det var bastukväll igår och vi var allihop närvarande. Kerstin pratade om ett mejl som Janne fått och hon skulle be honom skicka det till mig så jag skulle få klura lite. Det var sex stycken grodor, tre bruna och tre gröna, som satt på varsin sten. Det var sju stenar, sedan skulle alla grodor byta sida och fick bara hoppa över en groda i taget. Enligt testen skulle man klara av det på mindre än tre minuter om man hade ett IQ över 50, så jag kan stolt säga att jag fixade det, men för att göra det en gång till och komma ihåg hur jag gjorde först, var inte lika lätt, men det gick till slut.
 
Nu ni, ska jag äta en frukost och sedan bege mig av till mitt arbete. Idag blir det ett besök på biblioteket och sedan ska arbetsterapeuten komma till chefen vid elva, så då är det bäst att vi är hemma igen. Ha en fin tisdag!

Pölsdoft utomhus, inget man dras till

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Vi åt pölsa, potatis och rödbetor till lunch, igår. Det är väl en rätt man antingen gillar (ingen älskar nog den) eller så hatar man den. Åke tyckte att det satt bra och jag höll med men sa också att det är inget man längtar efter, egentligen, det är snarare rödbetorna som är goda. Och då höll han med, skulle man känna doften av pölsa utomhus, så var det inget man drogs till, precis :-)
 
Niccolina vägrar i sten att ens titta på tallriken då man lagt upp maten på den, så hon slapp den rätten, som vanligt. Men varför skulle man ens tvinga någon att äta en viss sak, man äter ju inte heller själv, saker man inte gillar. Huvudsaken dom har provat på, tycker dom då fortfarande att det smakar illa så vet man ju det.
 
Fisk, är som bekant, något som inte kommer över trösklarna här hemma, möjligtvis i pinnform, men nu duger inte heller det till Nicco. Jag har aldrig någonsin tyckt om fisk, det spelar ingen roll hur den sett ut, på vilket sätt den serverats eller hur den har fångats, det smakar fisk, usch. Och när man var liten och morsan stod och ropade i fönstret att maten var klar, så ropade man tillbaka och frågade –Vad blir det för nåt? –FISK, svarade hon. –Jaha, men jag är inte hungrig! Och så stannade man kvar ute istället.
 
Ibland provade hon med att svara att det skulle man få se när man kom upp, men det lärde man sig rätt så snabbt, att det svaret betydde fisk, och då lät man bli att gå upp. Jag har kunnat sträcka mig till inlagd sill…ibland, och när Lena rört ihop sillgott, till midsommarbordet, då kan man offra sig på en klick, och kaviar, men där är det av absolut, största vikt att det inte finns en endaste liten tendens till fisksmak för i så fall åker den i soporna, jag brukar köra ett säkert kort, och det är kaviar med dillsmak, det smakar mest salt och dill.
 
Igår var vi på el-giganten och kollade på kylskåp, sedan upp på Mediamarkt för att ha något att jämföra med, sist till huset och kollade måtten, och ingenting stämde. Hålet den ska in i, är för litet, i alla fall med dom kylskåp vi kikat på. Vi får kolla vidare, det är ju som synd om man ska måsta ta bort ett skåp till i köket för att det misstämmer på fem centimeter.
 
Vi passade också på att kika lite på platt tv, och där kan vi snacka om djungel. Lcd, HD ready, full HD, usb blablabla. Fick tag i en kille som skulle förklara lite skillnader och började med att säga att det berodde på vad man skulle ha tv:n till. Ja svarade jag, om det bara ska visas Kristina Lugn på tv ( hon var på en av alla kanaler dom hade på) så kan vi nöja oss med en 14” annars kommer vi nog att gå på en 42 tummare. Vi frågade också om man köpte två tv apparater, så borde man väl få en på köpet, men där blev det stopp, däremot sa han att dom aldrig var omöjliga, litegrann kunde nog göras på slutsumman. Fint, då vet vi det.
 
Idag vet jag inte vad vi ska hitta på men det dyker säkert upp något. Ha en fin söndag!