Mitt tal till kommunfullmäktige

Umeå har mycket att vara stolta över. Även om det finns mycket som kan förbättras rankas vi ofta högt i jämförelser mellan kommuner. Umeås skolor, äldreomsorg och infrastruktur får bra omdömen. Vi har ett rikt kultur- och föreningsliv som byggts upp av engagerade ungdomar och ideella krafter. En hög politisk ambitionsnivå och duktig och engagerad personal och medborgare har bidragit till Umeås framgångar.

Men stoltheten får inte övergå i övermod. Umeås relativt goda ekonomi under de senaste åren har gjort att allt fler prestigeprojekt har startats upp. Projekt som inte vuxit fram ur gräsrötterna utan beslutats uppifrån med lågt stöd bland medborgarna. Projekt som ökar kommunens löpande utgifter. Vi har tagit på oss en alltför stor kostym, som nu blir svår att fylla ut. Genom att räkna med en större befolkningsökning än vad de sakkunniga förutspår och skriva upp de förväntade intäkterna från krafthandeln har pengar kunnat fördelas till verksamheter och projekt. Men det har inneburit att vi levt över våra tillgångar och inte haft någon säkerhetsmarginal om utvecklingen inte blir som man hoppats.

Fram till för några år sedan kunde Umeå finansiera sina investeringar med egna medel. Idag har vi skulder på över en miljard. Att låna till investeringar är inte långsiktigt hållbart och går emot kommunens ekonomiska mål. Våra investeringar ska syfta till att minska vårt beroende av fossil energi, att kunna hantera effekterna av klimatförändringarna, att uppfylla miljömålen och att säkra en hög kvalitet på välfärden. Kort sagt ska de göra Umeå mer hållbart, både ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Detta var vår utgångspunkt när vi gjorde vår budget. Vi tycker inte att det är någon lösning på kommunens problem att fördela engångspengar och skjuta upp frågan till efter valet. Det ekonomiska läget i kommunen idag är sämre än på länge, och kommunen behöver antingen minska sina utgifter eller öka sina inkomster för att få budgeten att gå ihop. Vi vill inte skära ner på välfärden utan ge verksamheterna förutsättningar att behålla en hög kvalitet även på lång sikt. De ska kunna fokusera på att förbättra vård, skola och omsorg även i framtiden istället för att behöva skära ned och säga upp personal.

Det är viktigt att ha ordning och reda i ekonomin. Därför vill vi att kommunen använder sig av den möjlighet som finns från och med i år att avsätta delar av överskott från ett bra år för att använda till att jämna ut ett negativt resultat i budgeten ett annat år. Just i år har vi också möjlighet att avsätta pengar retroaktivt till den här resultatutjämningsfonden. För Umeå kommun skulle det innebära att vi fick 24.6 miljoner att fördela ut till verksamheterna som engångsbelopp för 2014.

Att använda RUR:en istället för projektpengarna innebär några fördelar:

När projektpengana används kommer det -trots att det nu ser ut i S och V:s förslag som att budgeten går jämt ut, att ge underskott i budgetbalansen. Kommunens ekonomi kommer att få ett negativt resultat motsvarande de projektpengar som används. Om pengarna används genom en resultatutjämningsfond kommer de istället balansera upp negativa resultat med den summa ur RUR som används.

En annan tanke vi hade var att ta ut en större del av vinsten från de kommunala bolagen, men av flera anledningar valde vi att istället föreslå en justering av skatten. Bolagen måste klara av att göra nödvändiga investeringar, exempelvis i energieffektivisering, klimatanpassning och bostadsbyggande, utan att behöva låna upp för stora belopp som medför höga räntekostnader. Eftersom en hel del pengar försvinner i skatt om man plockar ut vinsten används de pengar som finns i kommunbolagen mer effektivt genom att investera i ett hållbart samhälle.

Vi föreslår att skattesatsen fastställs till 23 kronor. Det innebär en höjning med 20 öre, och för medianinkomsttagaren i Umeå innebär det ungefär två tjugor extra i månaden. Det motsvarar priset för kaffe och en bulle.

Vi vill att skolan ska kunna utveckla sin verksamhet och våga anställa den personal som behövs, istället för att säga upp personal och öka belastningen ytterligare på de som blir kvar. Umeås barn och unga förtjänar lärare och andra vuxna omkring sig som har energin och tiden att finnas där för eleverna. Som hinner med det där samtalet med eleven som stannar kvar efter lektionen, och som orkar se även de elever som varken presterar bäst eller skriker högst. Lärare hinner ge välplanerade och inspirerande lektioner och vara de pedagoger de ville bli när de valde detta yrke. Skolan har en större funktion än att bara förmedla ämneskunskaper. Där lägger vi grunden för demokratin genom att möjliggöra för dagens ungdomar att växa upp till kreativa, delaktiga och ansvarstagande samhällsmedborgare. Det är väl investerade pengar.

Vi vill också ha ett samhälle där vi tar hand om varandra. Vården och omsorgen ska ha resurser att kunna värna om sin personal, det är en fråga om värdighet för alla berörda. Ingen anställd ska behöva känna sig stressad och otillräcklig, utan ska kunna ge en god omsorg och vara lyhörd för den enskilda människans behov och önskemål. När arbetsdagen är slut ska det finnas tid och energi kvar för både ”måsten” och rekreation. Det är inte acceptabelt att vissa människor blir utbrända på grund av sitt arbete, medan andra blir sjuka av stressen som kommer av att vara utan arbete eller andra möjligheter att vara delaktig i samhället.

En förutsättning för att ha en hög välfärdsnivå på längre sikt, för att de barn som växer upp idag, och deras barn och barnbarn, ska få en trygg ålderdom, är att vi tar ansvar för vår ekonomi. Med ansvar menar vi inte att se till att värdet på aktier ständigt ökar, eller att BNP-kurvan lutar stadigt uppåt.

Ekonomin bygger i grunden på vilka resurser vi har. Om alla levde som vi gör i Sverige skulle vi behöva tre jordklot. Vi har system och beräkningsmodeller som ser ökad konsumtion som förutsättningen för en ökad välfärd. Det är inte ekonomiskt. Miljöfrågor är inget litet särintresse som står på sidan av och som vi kan pynta politiken med när vi får pengar över. De är grundläggande för vår överlevnad. Utan ren luft, vatten, odlingsbar jord och ett fungerande ekosystem är våra pengar på banken ingenting värda.

Vi måste ställa om till ett samhälle där vi värnar om våra resurser och anpassar vår konsumtion efter vad planeten klarar av. Ett första steg för Umeås del är att ta tag i arbetet med miljömålen på allvar. Miljömålen måste integreras i alla verksamheter och följas upp löpande. Vi har ännu inte sett någon utvärdering av miljömålen trots att majoriteten av dem har mål som ska vara uppfyllda 2012.

Luftkvaliteten är som bekant under all kritik. Vi bygger handelscentrum på jordbruksmark och planerar för fler parkeringshus. Vi har alltså en del kvar att göra innan vi verkligen förtjänas att kalla oss en miljöhuvudstad. Umeå växer, och visst behöver vi bygga. Men det är bostäder som behövs. Bostäder med låg energiförbrukning, som byggs med miljövänliga material och som är trivsamma och uppmuntrar till en hållbar livsstil.

 

För miljöpartiet handlar det inte om att få ihop siffrorna i nästa års budget eller slippa göra besparingar under ett valår, utan det handlar om att säkra Umeås välfärd på lång sikt. Vi vill skapa ett tryggt Umeå med hög grad av självförsörjning. Ett Umeå där mycket produceras lokalt och vi inte är beroende av långa transporter och fossil energi. Ett Umeå med ren luft och god livsmiljö, där människor är trygga och lever rika liv. Där vi prioriterar tid tillsammans framför konsumtion. Ett samhälle där alla behövs men ingen utnyttjas.

 

 

 

Femminuterstalet

Vi vill satsa på att säkra välfärden på lång sikt istället för att ge den konstgjord andning med hjälp av engångspengar. Den skattehöjning vi föreslår beräknas ge 48 miljoner kronor årligen. För välfärden kommer dessa pengar att minska konsekvenserna av kommunens försämrade ekonomi väsentligt och ge verksamheterna resurser som återkommer varje år. Men det ekonomiska läget gör ändå att vissa besparingar kommer att behöva göras, och för att ge nämnderna mer tid att förbereda detta fördelar vi 24.6 miljoner ur RUR. Dessa använder vi bland annat på följande sätt:

Socialnämnden får 25 miljoner av intäkterna från skatteökningen och totalt en ramökning på 41.4 miljoner. Pengar som går tillbaks till medborgarna i form av gemensam välfärd. Socialtjänsten gör ett viktigt arbete för att säkerställa att alla medborgare får en grundläggande trygghet och goda levnadsförhållanden i livets alla skeden och vi värna och utveckla socialnämndens verksamhet.  Socialnämnden får också 15 miljoner från RUR.

För-och grundskolenämnden får 12 av skattemiljonerna, vilket innebär att de får en ramökning på 27,3 miljoner totalt. Därtill får de 4 miljoner extra ur RUR. Det är en framtidsinvestering. Umeås skolor ska hålla hög kvalitet och genomsyras av ett miljö- och jämställdhetstänk.

I jämförelse med Socialdemokratern och vänsterns förslag ger vi 600 000 mer i ram till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, och dessutom 1,6 miljoner ur RUR. Högskolebehörighet, att kunna komplettera sin utbildning och att kunna byta bana senare i livet ska vara möjligt för många. SFI:s arbete är viktigt för integrationen av de människor som kommer hit i en tid när världen brinner.

Till tekniska nämnden skjuter vi 8 miljoner i ram i jämförelse med S och V.s förslag, samt 3 miljoner ur RUR. Vi mildrar nedskärningarna för en verksamhet som har en nyckelroll i att skapa infrastruktur och energieffektiviseringar för ett hållbart samhälle.

De ökade skatteintäkterna vi föreslår går även till Fritidsnämnden och kulturnämnden, vars verksamheter ger viktiga ringar på vattnet i form av hälsa, rekreation och socialt kapital. Vi tillför även pengar för att uppmuntra till hållbart byggande.

Genom att lägga resurser på vår gemensamma välfärd och satsa på en omställning av samhållet vill Miljöpartiet se till att Umeå blir en bra stad även i framtiden.