Kan man lita på all statistik, det gör i alla fall inte jag om man tittar på hur många som dött av covid. Rysslands statistik tror jag inte ett enda dugg på på. Det är säkert många fler diktaturer som inte har korrekta siffror. Lika illa tror jag det är med statistiken på antalet smittade. Jag tror inte heller på den svenska statistiken när det gäller antalet redovisade dödsfall på grund av covid . Om jag fattar det rätt så handlar det om antalet döda som har covid och inte att det är covid som är den direkta orsaken till dödsfallet.

Många av de äldre som har dött det senaste året är framför allt de äldre över 70 år. Många av dem är redan multisjuka på olika sätt och jag vet att man är långt ifrån frisk när man hamnar på ett särskilt boende. Jag har sett att man på några ställen har tagit upp frågan och till och obducerat de som dött och funnit att orsaken till döden var av helt andra skäl. Det är i alla fall tidigare som man varit tvungna att vara mycket noga med att fastställa orsaken till dödsfallen. Jag undrar och har sökt finna varför alla som är sjuka av covid får att dödsorsaken till döden är covid.

Nu har det kommit ny statistik och det är ett system som många inklusive mig själv tycker säger mer än dödsfall på personer som haft covid men kanske dött av en annan sjukdom och det är överdödligheten. Där kan man konstatera att Sverige är blandar de länder som haft minst överdödlighet.
Så här är skillnaden i antal dödsfall under 2020 jämfört med ett genomsnitt för åren 2016-2019 i respektive land.
Liechtenstein, 20,8 procent,
Spanien,18,9,
Polen, 18,7,
Slovenien, 18,5,
Italien, 17,4,
Belgien, 16,7,
Tjeckien, 16,6,
Bulgarien, 15,1,
Storbritannien, 15,1,
Schweiz, 13,0,
Malta, 12,6
Litauen, 12,3.
Nederländerna, 11,6,
Rumänien, 11,1,
Österrike, 11,1,
Portugal, 11,0,
Slovakien, 10,5,
Frankrike, 10,4,
Cypern, 9,2,
Kroatien, 9,1,
Ungern, 8,1,
Sverige, 7,6
Grekland, 7,5,
Tyskland, 5,3,
Estland,3,1,
Finland, 2,7,
Island, 1,6,
Danmark, 1,6,
Lettland, 0,4,
Norge, 0,4.
Källa: Fredrik Charpentier Ljungqvist,
utifrån data från Eurostat, University of Oxford och SCB.
Så här ser det ut i Europa och det är bara att konstarea att det ur det totala dödsfallen har det gått ganska bra för Sverige. Många länder som haft kraftiga nedstängningar har haft betydligt högre dödstal än Sverige. Jag hoppas också att gnällspikarna tänker sig för över vad man säger, men det är nog för mycket begärt. Och som jag skrev i början tycker jag att man inte ska skylla alla dödsfall som haft covid när dödsorsaken kan vara något helt annan

Björklöven och domarna lika dåliga i kvällen match och därför blev det seger för Väsby. När jag säger domarna menar jag även linjemännen. Det här hade jag spekulerat i besannades in i minsta detalj. Jag tycker att det som händer kan aldrig bli att man lyckas kvala sig upp i SHL. Visst är jag övertygad om att Björklöven förlorar mest på att spela utan publik. Klacken har peppat spelarna de sista säsongerna och främst förra säsongen. Som hela tiden peppade laget när man någon kom i underläge.

Jag tycker man helt tappat allt försvarsspel. Men det är inte bara försvarsspelet som rasar ihop utan även spelet i power play. Man skapar mycket få chanser och dräller också ofta bort pucken. Inte nog med det utan boxplay finns inte längre. Efter att ha haft ledningen med 3-1 i andra perioden rasade allt ihop totalt. Inom 26 sekunder tilläts Väsby göra två mål. Sånt får inte ske en enda gång. Inte nog med det efter att ha återtagit ledning med 4-3 så släppte man in två mål till på 1 minut och 19 sek i slutet av perioden.

I sista perioden återtog Björklöven ledningen när det var 11 minuter kvar och då kom domarna till och gav segern till Väsby. Först blev William Eriksson felaktig utvisad efter 51:36 och då tog det till 52:51 innan de kvitterade som är 75 sekunder och så kom deras segermål 1:29 senare. Två mål denna gång på 1 minut och 29 sekunder. Sammanlagt 6 mål med 2 i stöten där det mellan det 1:a och 2:a som längst 1:29. Hur fan kan det ske i ett lag med så många duktiga spelare släpper in så många mål i följd vid tre tillfällen

Det sista målet kom till efter en solklar icing och Tv n visade klart och tydligt att det var så. När Eriksson blev utvisad och kvitteringen kom så var det en Väsby spelare som självklart skulle ha åkt ut i stället. Utvisning av Eriksson helt felaktig liksom att man inte blåste av en solklar icing. Det var fler domslut som inte kom till som kan diskuteras men nöjer mig med de två felaktigheter som gav segern till Väsby. Även de som kommenterade matchen tyckte att domsluten var felaktiga.

Så även om Björklöven var djävligt dåliga kanske den sämsta prestationen på många år så har det trots allt vunnit om inte domarna gjort fel. Sedan tolkade jag att Södertäljes tränar efteråt uttryckte sig på att de vann på domarnas misstag men avstod från att direkt säga att vi fick segern. Ishockey ska avgöras mellan lagen. Frågan är varför fungerar inte laget och i laget inberäknar jag de som står i båset. Ni tappade poäng mot seriens absolut sämsta lag. Var spelar man inte som ett lag mot lag som idag ligger långt efter i tabellen. Man håller snart på tappa tilltron helt på årets upplaga av Björklöven som är helt chanslösa att kvala sig upp till SHL. Spelar man så dåligt som idag ska man inte vara säker på att klara av att få spela kval

Då var det dags igen för Björklöven att möta bottenlaget. Jag är djäkligt orolig för kvällen match för Björklöven är som sämst med lag som ligger illa till i tabellen där Väsby har redan två segrar redan. I kväll är det sista machen mot dem men Löven har var mycket dåliga mot MoDo. Den förra matchen mot Västerås var ett riktigt bottennapp och spelar man inte bättre då blir det förlust. Det var Paulin som räddade Löven och de räddningar han gjorde var enorma. Utan hans insats har det varit förlust med flera mål.

Idag är det Mantlers tur och han ör bra men inte den klass som Paulin. Det finns ingen bättre målvakt i serien än Paulin. Idag spelar inte heller Possler och om jag förstod det rätt så är han sjuk. Manberg spelar och det blir intressant men även Perron är tillbaka och spelar med Ottosson och Brown vilket ser spännande ut. Selin spelar inte heller i kväll. Nu vill vi se mera djävlar anamma i kväll. Sluta att ge bort pucken i egen zon och stå på skridskorna och är man trängd ge fasen att ge bort pucken genom att försöka spela sig ut efter sargen. Jag det känns som en mycket svår match. Säger också det är bra att vi har spelare som Belov inte kastar omkull sig för att få en utvisning utan det är domarens skyldighet att utvisa spelare som tacklade som Västeråsspelaren gjorde. Har inte sett om domaren anmälde det till disiplinnämnden för gjorde han inte det gjorde han ett dubbelfel.

Så här slår skolpengen för de kommunala skolorna enligt rektor Linne Lindqvist i en artikel i Dagens Arena

SKOLA För varje elev som slutar i den kommunala skolan ökar genomsnittskostnaden per elev och därmed skolpengen, vilket ger friskolor ersättning med motsvarande belopp. Friskolorna får alltså både eleverna och höjda intäkter, skriver Linnea Lindquist. 

Jag bor i ett socioekonomiskt välmående område i Göteborg. Det område jag arbetar i är ett av våra särskilt utsatta områden. Det är två olika världar som binds ihop med spårvagnslinje nummer fyra. När jag kliver på spårvagnen på morgonen gör jag det i ett område där barnen i snitt har 5–7 år längre livslängd än barnen som bor i det område där jag kliver av spårvagnen. Det tar bara drygt 30 minuter att åka spårvagn från Krokslätt till Hammarkullen. För varje station efter att vi passerat centralstationen försämras barnens allmänhälsa, tandhälsa samt att deras genomsnittliga livslängd blir kortare.

Segregationen blir inte tydligare än så.
I det område där jag bor är majoriteten av eleverna från hem där en eller båda föräldrarna har eftergymnasial utbildning. I Hammarkullen är det en minoritet av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning. Olika världar som knyts ihop med spårvagnslinje nummer fyra. Av de tio skolor i Göteborg som har högst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning är nio friskolor. Av de 20 skolor som har lägst andel nyanlända elever är 18 friskolor.

Samtidigt som skolsegregationen skapar stora skillnader i resultat mellan skolor och skolor där elever från olika bakgrunder inte möts har vi ett finansieringssystem som snedfördelar resurser mellan kommunala och enskilda huvudmän. Det gör att de elever som behöver mest resurser har sämst förutsättningar att klara grundskolan med fullständiga betyg.
Björn Åstrands utredning “En mer likvärdig skola, minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” har debatterats flitigt sedan den lämnades över till utbildningsminister Anna Ekström förra året. Den sista november gick tiden för remissvar ut.

Ett av förslagen som debatterats flitigt är det som handlar om att införa differentierad skolpeng mellan kommunala och enskilda huvudmän. Nuvarande regelverk rörande skolpeng skapar röda siffror i kommunala budgetar. Bakom varje röd siffra finns elever som inte får den utbildning de har lagstadgad rätt till och medarbetare som inte får den arbetsmiljö de har rätt till.

Det utgår noll kronor i ersättning för de tomma skolplatserna.

Skolpengen regleras i skolförordningens kapitel 14 där det tydligt framgår att skolpengen ska vara lika mellan kommunala och enskilda huvudmän. Vi måste komma ihåg att även om skolpengen är lika så är den inte likvärdig. Kommunen ska räkna ut genomsnittskostnaden per elev i sin egen verksamhet och ersätta enskilda huvudmän med motsvarande belopp. Enskilda huvudmän ska ersättas per elev.

Problemet med skolpeng per elev är att vi finansierar en kollektiv aktivitet, undervisning i klass, med skolpeng per elev. Alla elever har skolplikt och alla kommuner har det som kallas för utbudsansvar. Det innebär att de har lagstadgad skyldighet att erbjuda skolplacering åt alla elever i kommunen och i alla geografiska områden i kommunen. Det ansvaret har inte friskolor, de kan sätta ett tak på hur många elever de ska ta in och de kan placera sin skola centralt i en kommun.

Utbudsansvaret får konsekvensen att kommunerna står med tomma skolplatser eftersom de måste ha beredskap för elever som flyttar in i kommunen, elever som byter skola samt att de måste ta emot elever om en friskola avvecklar sin verksamhet eller får tillståndet återkallat av Skolinspektionen. Kommunernas tomma skolplatser skapar underskott på tiotals miljoner i kommunerna eftersom det inte utgår någon ersättning för utbudsansvaret.

Under de senaste tre åren har jag läst majoriteten av alla kommunala skolbudgetar, delårsrapporter och budgetprognoser. Den gemensamma nämnaren för de kommuner där det finns koncerndrivna friskolor är de ekonomiska konsekvenser som enskilda huvudmäns etableringar ger upphov till. Konkurrensen om elever skapar underskott i kommunala skolor och därför bestämde jag mig i vintras för att ta reda på hur kommuner drabbas av enskilda huvudmäns etableringar genom att läsa alla kommunala skolbudgetar.

Under januari har jag därför läst 283 skolbudgetar och jag kommer läsa alla 290 i takt med att kommunerna fattar beslut om budget 2021. Av de budgetar jag läst hitintills är det drygt 95 % av kommunerna som fattat beslut om nedskärningar i skolverksamheten. Det är ytterligare drygt 2,5 % av kommunerna som skriver att effektiviseringar måste fortsätta, men utan att specificera hur och inom vilket verksamhetsområde det ska ske.
Sundsvalls kommun skriver i sin prognos att de kommer behöva ersätta friskolor med drygt 40 miljoner i år på grund av att de har underskott.

Sundsvalls kommun ska skära ner cirka 150 miljoner inom utbildningsområdet mellan 2019–2022.

Trollhättans kommun skriver i budgeten att konsekvensen av skolpengens konstruktion blir att den kommunala elevpengen successivt urholkas.

I Skövde skriver man att skattekollektivet behöver betala ytterligare ca 2,5 miljoner till fristående skolor i kommunen om man inte budgeterar utifrån korrekta prognoser.
Solna kommun skriver att underskottet på 2,6 miljoner beror på ökad ersättning till friskolor.

I Upplands Väsby har Internationella Engelska Skolans etablering orsakat underskott för den kommunala Väsbyskolan på 5,8 miljoner.

I Huddinge kommun behöver man renovera några av sina skolor vilket kräver paviljonger under byggarbetet. Renoveringen av kommunens skolor får konsekvensen att lokalkostnaden ökar med 15 % per elev. Eftersom lokalkostnaden ingår skolpengens grundbelopp måste Huddinge kommun ersätta friskolorna i kommunen för den ökade lokalkostnaden som uppstår när de renoverar sina skolor. Friskolorna i Huddinge kommun behöver inte renovera sina skolor, men de får ersättning motsvarande den kostnad per elev kommunen har för sina renoveringar. Huddinge måste alltså betala sina renoveringar två gånger, först själva renoveringen och sedan ersättning till enskilda huvudmän för de ökade lokalkostnaderna.

Salems kommunala skolor har tappat drygt över hundra elever till Jensen i Botkyrka vilket får konsekvensen att de genomför stora nedskärningar inom elevhälsan.

Det som händer när elever börjar i friskolor är att intäkten, alltså den skolpeng eleven genererar försvinner från skolan men kostnaden kvarstår.

När några elever per klass slutar minskar inte de fasta kostnaderna. Jag som rektor har samma lokal och lönekostnader oavsett om jag har 25 eller 21 elever i klasserna men intäkterna är avsevärt mycket lägre med 21 elever per klass istället för 25.
För varje elev som slutar i den kommunala skolan ökar genomsnittskostnaden per elev och därmed skolpengen och då måste kommunen ersätta friskolorna med motsvarande belopp. Friskolorna får alltså både eleverna – och intäkterna.

Kvar står kommunen med samma kostnader.
Konkurrensen om elever handlar inte bara om lagstiftning och styrningsprinciper. Jag ser konsekvenserna av nuvarande regelverk i min vardag som rektor i ett särskilt utsatt område. Det handlar om elever som inte får den lästräning de behöver och elever som skulle behöva en vuxen bredvid sig för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

När den kommunala skolan underfinansieras får det konsekvensen att vi bryter mot skollagens krav att kompensera för elevernas olika förutsättningar. Var och en av oss behöver fundera på om det är rimligt att kommunerna som har cirka 85 procent av Sveriges elever har avsevärt sämre förutsättningar att bedriva skola i jämförelse med vad friskolor har.

Det är viktigt att vi efter drygt 20 år kommer tillrätta med skolpengssystemet som skapar en underfinansierad kommunal skola. Kommunernas utbudsansvar skapar underskott på tiotals miljoner varje år men det utgår noll kronor i ersättning för de tomma skolplatserna. Det är därför vi måste införa Björn Åstrands förslag om differentierad skolpeng.
Slut citat Linnéa Lindqvist

Elin Ylvasdotter har skrivit en mycket intressant ledare i Dagens Arena som bland annat om hot mot forskare där någon lägger ned forskningen. Den berör också en dold forskargrupp på 200 personer som i språk liknar yttersta högern. Jag rekommenderar er att läsa detta för den är viktig att fundera över om vi vill ha kvar demokratin och ett öppet samhälle och bör även ge media till eftertanke
*
Här börjar ledaren
LEDARE Forskare är vana vid kritik. Men att utsättas för brott är inte en del av arbetet. Det är ett direkt hot mot vår demokrati när forskare tystas medelst hot. Den handlar också om var finns gränser mellan kritik och påhopp.

Var går gränsen mellan kritik och personpåhopp? Var går gränsen mellan en saklig debatt och spridning av desinformation? Var går gränsen mellan en öppen diskussion och en diskussion som för längesen har spårat ur?

Det senaste årets pandemidiskussion har gett oss anledning att fundera på detta.

Mängder av studier på smittspridning, coronavirusets beteende, effekten av nedstängda samhällen, stängda skolor och isolering görs. Vi vet ännu väldigt lite om olika strategiers konsekvenser, vi är mitt uppe i pandemin och det är för tidigt att dra några slutsatser.
Ändå är tonläget högt, mycket högt.
Pandeminhanteringen behöver naturligtvis diskuteras och en demokrati som Sverige tål att åsikter stöt och blöts. Vad säger vetenskapen? Vilka konsekvenser har olika åtgärder både på kort och på lång sikt och vad innebär det för olika grupper i samhället?

Det är svårt att driva tesen att kritik mot coronastrategin tystas ner av media.
*
Man är således helt fri att bilda sin uppfattning om Sveriges coronahantering.  Detta har gjorts i bästa sändningstid och på stora debattsidor under ett års tid. Det är svårt att driva tesen att kritik mot coronastrategin tystas ner av media.

Vetenskapsradion har granskat en dold Facebookgrupp med 200 forskare, opinionsbildare men också “vanliga” medborgare som är engagerade i covid-debatten. Granskningen kunde avslöja att gruppen innehöll flera inlägg med ett språkbruk som på många sätt liknar ytterhögern. Det talas om folkmord, tribunaler och att kritikers yttrandefrihet inskränks. Möjligheten att åtala Anders Tegnell med flera för brott mot mänskligheten diskuteras.

Påståenden om att “Sverige mördar äldre med morfinsprutor” och att svenskarna levde på som vanligt under våren sprids på  gruppens öppna twitterkonto till internationella medier.
Gruppen i sig är väl ingen nyhet och det är ett fundament i en demokrati att organisera diskussioner i såväl öppna som i slutna grupper på internet. Det finns också synpunkter på vissa redaktionella beslut kring reportaget.

Att det finns grupper som kritiserar myndigheter och regeringen är ingen nyhet och sensationsvärdet i det är rätt lågt. Man kan också ifrågasätta det redaktionella valet att låta gruppen och personerna vara anonyma, ett resonemang som utvecklas mer här.

Men med det sagt. Journalisters arbete med att avslöja hur grupperingar sprider desinformation och hot mot enskilda individer är inte ett hot mot yttrandefrihet, det är en del av den. Skriver man i en facebookgrupp att Tegnell bör åtalas för brott mot mänskligheten får man också vara beredd att detta granskas och ifrågasätts.

Medlemmar i grupper försvarar det med att alla inte skriver sådana inlägg, att det i första hand är en grupp för alla de som är kritiska mot coronastrategin. Gott så. Men utan några jämförelser i övrigt, låter detta som samma resonemang som när

Sverigedemokraterna vägrar ta ansvar för medlemmar som hotar och hatar politiker i kommentarsfälten. Man behöver fundera på vilken tonläge man själv bidrar med även om man själv inte är den som skriver de mest extrema orden. Denna “whataboutism” är tröttsam, för att uttrycka sig milt.

Det kan inte råda andra regler eller måttstockar för forskare och akademiker. Krav på saklighet och frånvaron av hot och hat måste ju även gälla även välutbildade. Kanske ännu viktigare eftersom detta är en grupp med hög status vars ord många människor litar på. Forskare måste öppet kunna belägga sina påståenden, kraven på saklighet och öppenhet är stora. Det är ju en del av forskares arbetsbeskrivning.

Nu är vi i ett läge där forskare vittnar om att de mottar så mycket hot att de inte längre kan eller vågar bedriva sin forskning.  Forskare är vana vid kritik, det är en del av akademin. Men att utsättas för brott är inte en del av arbetet. Det är mycket allvarligt och är ett direkt hot mot vår demokrati, när forskare tystas medelst hot.

Kanske är det rädslan som gör tonläget så högt, eller så är det människans oförmåga att hantera det snabba informationsutbytet som internet innebär. Vi vet att konspirationsteorier och demagogi åstadkommit mycket farliga rörelser och att desinformation utgör ett stort säkerhetshot. Lika viktigt att diskutera coronahantering när pandemin är över, lika nödvändigt kommer det att vara att diskutera konsekvenserna av samtidens diskussionsklimat.slut citat

Vart är Sverige på väg när man får läsa om att det riktas dödshot mot personalen på Folkhälsomyndigheten. Man har anmält hoten och det är ju helt korrekt och hoppas bara att polisen får och tar fast förövarna. Hoten riktar sig främst mot de som deltagit på presskonferensen. Jag tycker det är för djävligt detta med tonläget mellan forskarna. Det tycker jag är en skandal och då är det inte märkligt att folk ger fasen i de allmänna råden som myndigheten utfärdar. Varför och vilka hot det rör sig om har inte kommit fram men man kan mycket väl tänka sig att det är personer som tycker att man drabbats av föreslagna åtgärder.

Så här skriver Omni om detta.Polisen utreder dödshot mot anställda vid Folkhälsomyndigheten och hotet och hatet mot myndigheten har eskalerat. Det säger FHM:s generaldirektör Johan Carlson till TT.
– Vi har medarbetare som har polisskydd. Och det blir inte bättre, utan det blir bara sämre.

Särskilt utsatta är de på myndigheten som ofta deltar i presskonferenser och intervjuer.

Carlsson säger att han är särskilt bekymrad över att tonläget även mellan forskare hårdnat i den offentliga debatten. Han oroas för att det leder till att forskare slutar för att de inte längre tycker att det är värt det.
– Det är ett nytt skede och det här handlar inte enbart om en diffus trollarmé, säger han. Slut citat

Björklöven möter Västerås idag borta. Västerås har spelat bra och ligger 9 poäng efter Björklöven och slåss för att komma bland de 6 bästa lagen. Björklöven har den här säsongen vunnit båda matcherna en hemma och en borta. Vinst hemma med 9-1 och borta med 3-2 efter förlängning. Jag tror det blir en jämn match och den som har bästa viljan vinner. Man har hemma match inom ett par dagar hemma mot Västerås nämligen på måndag.

Det är mycket tätt mellan matcherna och mycket resor så det finns risk för att spelarna bränner ut sig. Orsaken är självklart pandemin och jag tycker det har varit bättre att de förlängt säsongen. Hockey är en kampsport och kroppar behöver återhämtning och har man utbrända kroppar riskerar det att man för mera skador.

Idag spelar också vår granne MoDo som har en mycket svår säsong och ligger i botten av tabellen. Däremot har de haft förmågan att slå Björklöven. De är också inne på sin tredje tränare och varje gång de bytt så har det inte blivit någon förbättring. Jag tillhör de som ifrågasätter om det är någon vinst att byta. Tillbaka till Björklöven och att kunna gå upp till SHL blir mycket svårt då Timrå och Karlskoga är mycket bra lag. Chansen var förra säsongen då man spelade mycket bättre än i den här. Då bestals Björklöven på den möjligheten trots att Kvalet redan börjat. Det var Svenska ishockeyförbundet som var tjuven där man inte tillät att något företag fick kvala utan man stängde SHL. Inte fullt ett halvt år senare kunde man börja om med spelet både i SHL och Allsvenskan. Tala om tanke kollaps att frysa serierna.

Ska Björklöven vinna så då måste det var lite mer djävlar anamma än senast, även om det var ett litet steg framåt och framför allt att Brown var mycket bra och tordes gå på mål. Vi får hoppas att man gör sitt jobb. Det är inga skadade spelare som kommer att spela men Adam Plant beräknas spela på fredag här hemma. Inga större förändringar annat än att några byter plats och så här ser laget ut i kväll som spelar mot Västerås.
Målvakt: Kevin Poulin (Isak Mantler)
Förstafemman: Teemu Eronen, Alexander Deilert – Alex Hutching, Tyler Vesel , Justin Crandall.

Andrafemman: Nikolai Belov, Zach Palmquist – Sebastian Selin, Pontus Andreasson, Olle Liss.

Tredjefemman: Daniel Norbe, Karl Johansson – Gustav Possler, Axel

Ottosson , T.J Brown.
Fjärdekedjan: Alexander Wiklund, Fredric Andersson, William Eriksson.

Slutligen har jag en viktig sak som har stor betydelse.

Två program för jämlikhet vad händer nu. Så skriver Mats Wingborg i en ledare i Dagen Arena

LEDARE Sverige är världsbäst på att utreda hur ojämlikheten ska kunna minska. Frågan är vad som händer nu. Kommer några av förslagen att bli verklighet?

Två gedigna utredningar har presenterat förslag på hur Sverige kan bli mer jämlikt. Hösten 2019 kom slutrapporten ”Program för jämlikhet” från LO:s jämlikhetsutredning ledd av Marika Lindgren Åsbrink. I slutet av sommaren 2020 kom sedan den offentliga Jämlikhetskommissionens förslag ”En gemensam angelägenhet” (SOU: 2020:46).

Arbetet med den leddes av Per Molander.
Utgångspunkten för båda utredningarna är de snabbt accelererande klyftorna i Sverige. Sedan 1989 har ojämlikheten vuxit snabbare i Sverige än i något annat OECD-land. Båda utredningarna innehåller mängder med konkreta förslag på hur Sverige skulle kunna bryta trenden.
LOs rapport innehåller 115 förslag till reformer. Däribland följande:
* Kraftfull politik för att pressa ner arbetslösheten. Både kvinnor och män ska ha möjlighet att kombinera familjeansvar och lönearbete.
* Nya regler för skolvalet, resurserna till skolan fördelas efter socioekonomi och skolpengen tas bort. Satsning på fritids – så kallat lärfritids – med mer personal och fler aktiviteter.
* Ett ökat statligt ansvar för finansieringen av bostadsbyggandet. Fler hyresrätter i ägartunga områden. 
* Höjd skatt på kapitalinkomster, däribland genom en progressiv beskattning av arv och gåvor.
* Fler fasta anställningar. Det minskar stressen och leder att fler blir medlemmar i facket.
Jämlikhetskommissionen karakteriseras av detaljerade förslag inom en mängd områden. Några av förslagen är dessa:
* Ökad statlig närvaro runt om i landet genom fler servicecentrum, polisstationer med mera.
* Större statligt ansvar för förskola, grundutbildning och gymnasieskola. Däribland behövs ett gemensamt antagningssystem för offentliga och fristående skolor och en åtstramning av den fria etableringsrätten.
* Rätt till barnomsorg på kvällar och helger.
* Särskilda stödåtgärder för att fler elever ska klara inträdeskraven till gymnasiet, både till yrkes- och studieförberedande linjer.
* Utbyggnad av vuxenutbildningen.
* Strama åt möjligheten att plocka ut vinster ur de allmännyttiga bostadsföretagen.
* En statlig hyresgaranti som ger flera unga personer med låga inkomster möjlighet att skaffa bostad.
* Höjt bostadsbidrag, med en utformning som särskilt gynnar barnfamiljer.
* Ändrade regler i sjukförsäkringen som ger fler sjukpenning efter 180 dagar.
* Höjd skatt på kapitalinkomster. Arvs- och gåvoskatten bör återinföras.
Frågan är vad som händer nu. Med politiska beslut är det möjligt att bryta trenden och minska klyftorna. Vad som bör göras vet vi. Frågan är utredd och klar.

Några reaktioner är också hoppfulla. Till SvD säger finansminister Magdalena Andersson att hon är orolig över den skenande ojämlikheten och därför vill satsa mer på utbildning, kvalitet i välfärden och bättre transfereringar. För att klara detta behövs högre skatter. Hon nämner särskilt att skatterna på kapitalinkomster bör höjas. Ansatsen är som sagt utmärkt. Ett krux kan emellertid vara att den rödgröna regeringen inte får stöd från Centern och Liberalerna. Men har regeringen försökt? Och säger Centern och Liberalerna nej till vartenda förslag? Sådan fakta borde i så fall komma upp på bordet.

Det borde också vara en skillnad mellan vad den rödgröna regeringen kan få igenom och vad det socialdemokratiska partiet tycker. Ett parti kan driva krav även om de för tillfället inte är möjliga att realisera. Det gäller även ett parti i en regeringen, särskilt om det handlar om en minoritetsregering. Så vad tycker det socialdemokratiska partiet om förslagen som presenterats av LO:s jämlikhetsutredning och den offentliga Jämlikhetskommissionen? Vore tacksam för ett svar.
 
T

Nu är han i farten igen den här upprorsmakaren Donald Trump. Jag skulle tippa att det är många som nu ångrar att man inte fällde honom i riksrätten. Den som säkert ångra sig mest Mitch McConnel som är republikanernas ledare i senaten som han gav sig på ordentligt. Tyvärr för partiet har Trump nog många knäppgökar som står bakom honom. Det är så extremhögern är de diskuterar inte politikens innehåll utan gör som Trump gjorde i valrörelsen pratade enbart om personangrepp. Vi får nog tro att det finns de som vill ha honom tillbaka som presidentkandidat 2024.

Så här skrivet Omni om Trumps angrepp på Mitch McConell.
Donald Trump uppmanar republikanerna att dumpa Mitch McConnell som partiets senatsledare, enligt ett uttalande han har gjort från sitt hem i Florida.

Trump menar att McConnell inte gjorde något för att ”avvärja katastrofen kring valet i Georgia och andra vågmästarstater”.
– Han gjorde ingenting och han kommer aldrig att göra vad som krävs för att vi ska ha säkra val i framtiden. Han har inte vad som krävs, han har aldrig haft det.

– Mitch är en bister och butter politisk bluffmakare, säger den tidigare presidenten i uttalandet.
McConnell har tidigare riktat kritik mot Donald Trump och hans roll i stormningen av Kapitolium den 6 januari. Slut citat Omni

Högerstyrda Stockholms kommun visar ett stort förakt mot Byggnadsarbetare. De lägger ned det byggtekniska Gymnasiet vilket är helt obegripligt. I Stockholm ska det byggas mycket det är nog säkert för mycket lång framtid. Hur ska man då försörja företagen med utbildad arbetskraft. Motivet man har är att det är för få ansökningar. Det finns självklart förklaringar till detta och den största orsaken var också när högerregeringen förändrade yrkesutbildningarna genom att ta bort
ämnen som skulle ge högskolebehörighet. Där lyssnade man inte ens vad branschen sade att det ville man ha kvar. Man ville helt enkelt ha kvalificerat folk till branschen.

Man funderar verkligen hur man ska få folk som vill fortsätta bygga ut Stockholm. I Juni 2018 lade S regeringen fram ett förslag om att återinföra automatisk högskolebehörighet, med möjlighet att välja bort den. Det röstades då ned av Allianspartierna och Sverigedemokraterna. I dag har Moderaterna ändrat inställning i frågan och stöder ett återinförande av högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Jag säger som jag sagt förut för sent skall syndaren vakna. Då borde inte Stockholm lägga ned byggutbildningarna

Att det inte finns lokal arbetskraft innebär även att kostnaderna för byggandet ökar. Eller är det så att de moderatstyrda Stockholm vill importera lågavlönad arbetskraft med lägre kunskap från länder utanför EU. Inom byggsektorn finns det många olika yrkesgrupper. Nog har det gått att rekrytera till utbildningen om man ansträngt sig vilket jag inte tror att man gjort. Under min tid som ombudsman på Byggnadsarbetareförbundet hade vi alldeles för få sökande till rörmokarutbildningen och då tog vi i Byggnads och Rörarbetsgivarna att tillsammans gå ut när det var dags för eleverna att söka till gymnasiet och förklara vad yrket innebär och vad man kan få för lön när man är färdigutbildad. Resultatet var mycket bra och helt plötsligt fick vi många förstahandssökande och då blev det inga avhopp. Jag tycker det borde vara en självklarhet att Sverige ska vara självförsörjande på byggjobbare och det är en skam att inte Stockholm tar sitt ansvar för detta.

Olle Bergvall har skrivit följande artikel om Stockholm och byggprogrammet i Dagens Arena.

YRKESPROGRAM Stockholms byggtekniska gymnasium är under avveckling på grund av lågt söktryck. Det är det sista byggymnasiet i Stockholms stad som drivits i kommunal regi. Samtidigt står regionen inför stora behov av byggarbetskraft för satsningar på bostäder och infrastruktur.

Det var i maj 2019 som Stockholms stad bestämde att stoppa intagningarna till Stockholms Byggtekniska gymnasium i Kista. Kort därefter beslöt kommunen att skolan ska stängas efter läsåret 2020/2021. På skolans hemsida står det nu att gymnasiet är under avveckling. Orsaken bakom beslutet var att söktrycket var för lågt.

– Det var en del av ett stadigt minskat söktryck under många år. Det har funnits en överkapacitet av platser i Stockholms län, överlag. Vi ser tyvärr ingen ökning av sökande till byggprogrammen, varken på kommunala gymnasier eller fristående, säger Ilana Hart, gymnasiechef på Utbildningsförvaltningen.

Yrkesprogrammen har nationellt sett ett minskat söktryck sedan 2011 då den nya gymnasieskolan, Gy11, infördes. Den innebär bland annat att eleverna som väljer att läsa en yrkesutbildning är tvungna att aktivt välja till ämnen för att få en högskolebehörighet inbakad i examen.

Mellan läsåret 2011/2012 och 2018/2019 har andelen elever som går första året på bygg- och anläggningsprogrammet minskat med 19,8 procent, visar statistik från Skolverket. I Stockholm har elevandelen minskat från 1,8 procent till o,9 procent under samma period. Det är en lägre siffra jämfört med Malmö och Göteborg där andelen gymnasieelever på byggprogrammet år 2019 är 1,3 respektive 1,9 procent.

– Om man ska titta på det rent logiskt i Stockholmsområdet, så borde det se mycket mycket mer positivt ut. Vi har Förbifart Stockholm, vi har en massa byggprojekt och det byggs som mest i Stockholm just nu. Det är en het arbetsmarknad och branschen skriker efter folk. Men det är jättesvårt att få 15-åringar att välja en yrkesutbildning, säger Ilana Hart.

Vad beror det på?
– Stockholm ligger lägre jämfört med riket när det gäller antal sökande till yrkesutbildningarna. Stockholm är en storstad där man traditionellt sett söker sig till högskoleförberedande program, vi ser lågt söktryck på yrkesprogram överlag. Men även nationellt ser vi en utveckling av att välja bort yrkesprogram även om det är där arbetsmarknaden finns, säger Ilana Hart.

Byggbranschen står inför stora behov av arbetskraft. Byggföretagen uppskattar att det inom de kommande fem åren kommer att behövas 50 000 nya medarbetare, för att täcka upp för pensionsavgångarna. Läsåret 2019/2020 var det nationellt 4234 elever som läste sitt sista år på bygg- och anläggningsprogrammet. Mindre än hälften av branschens årliga behov av ny arbetskraft.

I Stockholm planeras flera satsningar på bostadsbygge och infrastruktur. Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen, menar att beslutet att stänga byggymnasiet i Kista går stick i stäv med dessa satsningar.
– Detta görs i tider med stora rekryteringsbehov i Stockholm och när staden står inför stora bostadsbehov, renoveringar och stambyten i fastighetsbeståndet, infrasatsningar och inte minst tunnelbanebygge. Nu försvinner en skola som hade allt samlat. En verksamhet som tagit år att bygga upp behöriga lärare, specialanpassade lokaler, kompetens och erfarenhet, säger hon.

Hon berättar att gymnasiet nyligen hade startat upp Sveriges enda golvskola, där elever från hela landet kunde lära sig att lägga golv.
– Skolverket har satsat på branschskolor och då fick Stockholms Byggtekniska starta Sveriges enda golvinriktning. Elever från hela Sverige skulle kunna komma dit och lära sig lägga golv i årskurs tre. Det är statligt finansierat från Skolverket som försöksverksamhet, men man lade ned den innan det började. Det reagerade vi i branschen på. Det är inte bara att man stänger en skola, utan en otroligt stor satsning också, säger Elin Kebert.

Golvläggare är ett yrke där det råder brist på arbetskraft och där konkurrensen om jobb är låg, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Myndighetens prognos visar att det inom de kommande fem åren kommer att finnas mycket liten konkurrens inom flera bygg- och anläggningsyrken. Att det då läggs ned sådana gymnasieutbildningar, i stället för att kommuner satsar på dessa, menar Elin Kebert påverkar både ungdomar och företagen.

– Det är unga som inte får den möjligheten. För branschen blir det svårare att hitta personer och regionalt är man inte med och löser Sveriges kompetensförsörjning. Man kanske förlitar sig på att andra kommuner ska utbilda snickare och vägarbetare som ska anställas till Stockholm.

Bland de elever som har möjlighet att välja högskoleförberedande program väljer allt fler att söka in på dessa, i stället för yrkesutbildningar. Läsåret 2019/2020 gick 57 procent av eleverna ett högskoleförberedande program och 28 procent gick en yrkesutbildning. Enligt en statlig utredning som lades fram för regeringen i juni 2020 har 40 procent av de som gick ut ett teoretiskt program år 2014 inte kommit in i studier eller arbete fyra år senare. Av de som läste bygg- och anläggningsprogrammet är 70 procent i arbete efter två år.

– Ofta anges det låga söktrycket som skäl att dra in på viktiga yrkesutbildningar, men det handlar lika mycket om att erbjuda ungdomar bra platser att söka till. Det blir väldigt viktigt med studievägledningen, att informationen är öppen och ärlig med vilka möjligheter till anställning som finns efter olika program. För att lösa kompetensbristen förordar öppna dörrar till yrkesutbildning inom komvux, så kallad yrkesvux, efter gymnasiet, att allt inte kan byggas på ett gymnasieval man har gjort som 14–15-åring. Man måste kunna ändra sig längs vägen, säger Elin Kebert.

Frågan om högskolebehörighetens betydelse för ett yrkesprograms attraktionskraft har länge varit omtvistad. Men de senaste åren har fler aktörer, inte minst arbetsmarknadens parter, påtalat vikten av att återinföra automatisk högskolebehörighet. I juni 2018 röstades ett sådant förslag från regeringen ned av M, KD, C, L och SD. Enligt det förslaget skulle man vända på elevernas möjlighet, i stället för att aktivt behöva välja till ämnen för högskolebehörighet skulle de aktivt kunna välja bort ämnen.

Johan Lindholm, förbundsordförande på fackförbundet Byggnads, menar att branschens utveckling kräver större kompetens och kunskap bland arbetskraften.
– Det är det offentligas ansvar att förse branschen med arbetskraft med rätt kompetens. Titta på det vi är mitt i nu, med den enorma teknikutveckling som sker nu kring digitalisering bland annat. Att kompetensutveckla arbetskåren är A och O och det börjar i skolan. Här kan man blanda in kompetenshöjande delar i det högskoleförberedande, till exempel. Det kommer hända mycket, produktiviteten ska öka och det kommer in teknik med robotar bland annat. Och då handlar det om vem ska stå och hantera den framtida verksamheten. Därför är utbildningen väldigt viktig.

Att Stockholms stad lägger ned sitt sista kommunala byggymnasium menar Johan Lindholm, liksom Elin Kebert, går tvärtemot de satsningar som kommunen borde göra för att svara på branschens stora behov.
–Det måste finnas yrkesutbildningar i Stockholm. Det är ett måste för att säkra upp att det finns utbildad arbetskraft i sektorn. Vi har bostadsbrist i stort sett alla landets kommuner, vi ska energieffektivisera och arbeta mot högt ställda klimatmål. Så det är enorma arbetskraftsbehov vi har. Och då måste det vara det offentligas ansvar att förse branschen med yrkesarbetare med rätt kompetens, säger han. Slut citat