Etikett: fika

Jag håller vad om…

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 september 2020 kl 08:01, Bli först att kommentera

Testade nåt nytt igår. Hade aldrig sett eller vetat om detta tidigare, men, det finns nåt dom kallar för molnägg. Man separerar ägget, vispar vitan till skum, häller den i stekpannan och lägger gulan i mitten och steker, på en, inte alltför hög värme, tills du tycker det är klart. Voila!

Smaken är ju exakt densamma, men konsistensen, är klart annorlunda. Coolt, det ska jag göra fler gånger:

Apropå på moln, oj, här tillverkades det ett litet sånt, hahaa…

Agerade chaufför till Åke igår, då han skulle till ögonmottagningen och inte skulle få köra bil, efteråt. Och då föreslog jag ett besök på Ullas Östra, innan det var dags.

Jag har inte ätit leverpastej på över ett år. Har varit sugen på det, men det har aldrig blivit av. Igår valde jag en sån till kaffet. Jag var inte imponerad. Nä, leverpastej är överskattat, det är nog kombinationen smörgåsgurka och pastej, som jag var ute efter. Och det fanns gurka, fast jag kan lika gärna ta den på annat pålägg.

Och nu ska jag förklara eller dementera, kanske är ett bättre ord. Det hade inte alls ramlat bort nån bokstav på Stationen:

Bokstäverna är målade eller folierade på rutan, och nu hade dom bytt 2 glas däruppe. Detta föranledde en kommande vadslagning. Jag la nämligen ut detta på FB. Och Elisabeth, en vän jag har där, tyckte att vi skulle köra vadslagning på när, dom nu ska få dit resterande luckor på Å et och Ö et.

And now, the game, is on!

Vadet gäller en fika på Ullas Östra, och jag gissar att det är fixat till den 9 september. Hon gissar på 2 veckor framåt. Närmast vinner att bli bjuden. Jag var nog kanske, lite optimistisk, vi får se. Sånt där fix, kan ju ta sin lilla tid.

Åt lyxmiddag, jag tycker nog att räkor är snäppet bättre i en sallad, än något annat:

Sen är det väl sällan eller aldrig, man kan fixa en sallad, som räcker precis. Nä, det blir räksallad till både lunch och middag för min del, men men, jag lider inte 😋

Vi avrundade torsdagskvällen med att åka till Nicco och Georgo och hade med oss av blåbärskladdkakan, så fick dom bjuda på kaffe. Idag har dom visning av lägenheten, så jag håller en tumme för många besök. Blir även visning på måndag.

Ha en fin fredag, allihop!

Full pott 💰

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 september 2020 kl 09:58, Bli först att kommentera

Körde etapp nummer 2 i Glädjeruset igår. Och efter det blev det medaljer för jag och min medföljare:

Firade också med blåbärskladdkakan, som förövrigt smakade alldeles utmärkt.

Apropå att smaka gott. Fick en påse med äpplen av Ingegerd, och jag frågade min syster Emma, om tips på vad man kunde göra.

Äppelvatten, tyckte hon. Vilket jag gjorde och oh ja, den smakade precis som MER äppelfestis. Och idag slår jag igång kylskåpet ute i bussen så får jag göra en större sats. Man kan också frysa in vattnet, läste jag. Och gör man det så behövs inga konserveringsmedel eller annat.

Hur man gör? Jo, man sköljer av äpplena, grovskär dom och lägger ner i bunke eller kastrull. Kokar upp vatten som man slår över. 6dl vatten till 5 liter kluvna äpplen, ungefär. Lägg på en tallrik som håller ner äpplena i vattnet och låt stå i kylskåp eller kallt, i 3 dagar.

Sockra efter smak, och drick den sedan, välkyld, gott som tusan 😀

Var vid Östra Station igår vad tusan har hänt där:

Ser ut som om bokstäverna hänger på insidan av byggnaden, men har dom bara rasat ner då, och varför bara delar av dom 🧐

Och en fråga, har ni gått strandpromenaden mot Strömpilsplatsen på sista tiden? Vad håller dom på med där, en sandhög inramad med björkstockar:

Det finns åtminstone 2 stycken innan man svänger av upp mot Sofiehem.

Frågade Tina, lite försynt igår, om dom skulle slänga in en V86 på ATG. Hon frågade sin käre make, och han slog till och gjorde en bong. Jag köpte in mig där på 2 andelar, och köpte en andel av min kusin André, som även han, lägger ut spel i tillsammans, som det heter.

Vi fick in 8 rätt av 8, på bägge spellagen, WOHOOO!!!

Synd bara att det var urusel utdelning…hahaa, fast jag gick då plus ändå, så jag är glad. Det är ändå en speciell känsla då det bara rullar på och blir rätt efter rätt.

Nu har jag skapat ett konto på youtube, johodå. Mest för att jag då kan dela filmsnuttar som jag tagit, här på min blogg. Och här kommer ett första test, den har jag även på TikTok:

Och med det önskar jag er alla en fin torsdag!

Projekt Glädjeruset2020 påbörjat!

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 september 2020 kl 08:25, Bli först att kommentera

Började morgonen med en 2,1 kilometers promenad med Winstone. Det får bli startskottet, etapp 1, med Glädjeruset:

Etapp 2, blir redan i eftermiddag, jojomensan, men då med annan följeslagare 😀

Det var 6 grader då vi gick och jag saknade vantar. Jo, det håller på vara den tiden. Dags att leta fram lite värmande saker, åtminstone om man ska ut tidigt.

Den här bilden knäppte jag igår, en stackars maskros, som håller på att ha gjort sitt. Både krispigt och frostigt!

Nicco ville vidga sina vyer och klickade runt efter lite inspiration. Hon skickade den här bilden åt mig, med ett litet frågetecken. Mjoho, man undrar kopplingen, blodbad och våfflor. Ser nalta suspekt ut! :O

Haha, fast det kan ju vara som mobilens autokorrigering. Min mobil, ger ju förslag som inte ens är i närheten av nån sanning. Igår skrev jag, typ, föremål, och den föreslog barnbarnet. Alltså vad?

För 2 år sedan, såg vår barhylla ut så här:

Ja, jag kommer ihåg att jag tyckte att flaskorna tagit lite space och det var dags för ännu en hylla. Hm, så här ser det ut idag…alltså, vad hände???

Ett annat minne, för 2 år sedan, var denna paj:

Och det blir en repeat på fika ute idag. Fast denna gången blir det blåbärskladdkaka på bordet. Och den, mina vänner, ska jag fixa till nu. Och den ska sedan avnjutas efter etapp 2, i eftermiddag.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Nedåtgående vulkaneffekt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 augusti 2020 kl 07:57, Bli först att kommentera

Kan inte hjälpa att jag ändå roas lite av vad jag ibland får läsa. Nu är det mest rubriker som förvrids i mitt huvud. Vet inte om det beror på livliga fantasier eller att jag läser på ett konstigt sätt.

Lite som med korsord, man har nån eller några bokstäver och då vet man vad det blir. Fast egentligen vet man inte för att man kan, utan för att man ser, vilka bokstäver som passar in…helheten liksom.

Nå, såg den här artikeln på vk.se:

Och jag läste nåt om att tusentals ton, stals vid Umeälven. Hinner tvärgrubbla, hm, vad stals, och det är ett stavfel inte över, utan vid, umeälven. Så klickar det till och jag inser att jag ser fel.

Andra artikeln, även den, på vk.se ser ut så här:

Och jag läser, dom kom inte in på gymnasiet. Men oj, tänker jag, har dom en sån lista nu, makabert. Och fattar att jag måste utreda detta, och det var lätt, läste en gång till och förstår vad som står där 😀

Nåja, tur att jag känner mig själv, så jag vet ju hur det kan fungera, ibland:

Apropå tur, så är det väl turmånaden just nu. Ja, rötmånad är väl det man säger. Röta som i tur, tänker jag. Och igår var jag glad att det var rötmånaden, för så här såg det ut, hemma hos oss:

Och jag var glad att det var en dryg timme innan jag skulle åka på jobbet :O Jodå, jag hade pratat med han som skötte grävmaskinen, och förvarnat om den tid, jag skulle iväg. Kör ju ingen Jeep, nu för tiden 😀

Men jag må ändå ifrågasätta denna turmånad. Jaja, beror väl på vad man menar med tur och för vem, turen gäller, eller lyckan, för all del.

Bakade en äppelkladdkaka i torsdags. Och jag glömmer att låsa fast ringen runt formen. Gissa vad som händer då man sedan lyfter den för att ställa in den i ugnen Mjo, det kan jag berätta. Då blir det en nedåtverkande vulkaneffekt, och smeten smiter ut.

Här till Winstones glädje och förtjusning. Det var tur, för honom, att jag glömde låsa fast den, eller hur 😀

Jag lyckades i alla fall rädda en hel del, jag är ju snabb, för tusan, och klämde ner hela alltet igen. Och det var ju tur, för jag fick ett sms, Helena med barn undrade om dom kunde komma och hälsa på, och nu hade jag ju en kaka att bjuda på:

Riktigt härlig dag i torsdags, och man fick idka lite uteliv. Samma sak igår, fast som dom stökade härute och levde om, vet jag inte om det var avkopplande direkt. En av männen som stod i gropen höll på med nån maskin som levde om, ibland.

Han bad om ursäkt för att han störde mitt fika. Jaja, sa jag och viftade lite med handen. Sen tänkte jag, att jag hade kunnat svara att man ändå har lite vana av oljud. Det lät ungefär som då man sitter i depån och det är dags för juniorarna att lajna upp för race:

Winstone är van, han med, och viftade inte ens på öronen inför ljuden, mannen åstadkom.

Skickar här ett grattis till Mats ”Tigern Boström”, som jag vet, råkar fylla år idag, Grattis från oss på Ettan, och hoppas på en kanondag, för dig!

Och till er alla andra, ha en underbar lördag!

I huvudet på…

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 juni 2020 kl 09:04, Bli först att kommentera

Har börjat se avsnitten som nu visas på trean, i huvudet på en gärningsman, i huvudet på en mördare och svenska fall.

Och man undrar verkligen, vad det är som kan tänkas röras runt i deras huvuden. Man fattar inte, hur kan dom???

Och sen straffen, det är skrattretande, ett hån mot alla. Har man gjort såpass grova brott, så tycker jag att dom förbrukat alla sina rättigheter, ever, för all framtid. Ska inte finnas mer i deras liv än att göra bot och bättring, under överinseende av andra människor. Ska inte finnas en tillstymmelse till chans/risk, att dom får gå ett steg, obevakat.

Visst, det gäller att dra gränser, och det kan vara fruktansvärt svårt. Men ett liv är ett liv, oavsett, ålder och så vidare. Givet en annan femma om det handlar om motvärn, eller olyckshändelse, men i övrigt…nopp, its over and done with.

Sen undrar jag varför jag ens ägnar tid till att se på det där. Men det är väl kanske för att man just undrar, hur det ens varit möjligt att göra såna där brott. Vart gick det fel i förövarens liv, vad triggade, hade det kunnat undvikas, och på vilket sätt.

Vissa saker får vi aldrig svar på, det är som det är, vad jag däremot är helt övertygad om, är att ingen föds till en mördare, inte heller en mobbare rasist eller allvetare.

Vi blir vad vi formas till och med vissa genetiska arv, hur vi utvecklas beror väl också på intresset att lära, att bli sedd, påhejad och upphöjd.

Nog om dessa tragedier, jag inväntar kvällens avsnitt med att njuta av dagen istället. Ska agera chaufför till mamma som måste fixa nytt id kort. Och sen får hon åka med hem hit så kan vi sitta ute och ta en fika.

Det händer minsann inte ofta numer. Har fikat med henne en endaste gång under…vad blir det, 3-4 månader…ish. Men som jag skrev igår, man får sprida ut riskerna, och det gör vi minsann.

Ni får ha en bra dag, allihop och hoppas solen skiner på er med!

Bilar är inte gjorda av…

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 maj 2020 kl 08:00, Bli först att kommentera

Åke var ju hemma igår, och snäll som han är så skulle han ta min bil och åka och besikta den. Jag, å andra sidan, hade uppdrag som kontaktperson, och sa då att jag kunde ta Camaron…OM det nu inte blir snö, förstås.

SNÖ, sa han, högst tvivlande, och mja, jag höll med honom, att nä, nu drev jag allt. Men vad hände, 20 minuter innan jag skulle åka. Mm, ni som var vakna vet att det snöade :O

Nåja, bilar är inte gjorda av socker eller marsipan, visserligen inte jag heller men…så jag tog Camaron och åkte ner på stan. Vi hade bestämt oss för att träffas på Fika, nere vid älven:

Kändes luftigt därinne, fin utsikt, och hade det bara varit liiite varmare, så hade man kunnat sitta ute. Som jag och Åke gjorde på förmiddagen, här hemma. Men i regn och snö, så väljer man nog inte det.

Nu får jag leta efter fler tävlingar där man kan vinna presentkort på Opus, (skrev hon och lät, lätt ironisk) det blev nämligen ombesiktning, ovanligt…not.
Inte så allvarliga saker, men allt innebär ju ändå utgifter och arbete. Och det finns roligare saker att lägga tid och pengar på, tänker jag.

Ifjol spenderade vi tydligen en jäkla massa pengar på denna Audi, det här var års minnet på FB idag…JISSES!!!

Men men, det är bara att göra det och se glad ut. Jag kan nog dessvärre inte bidra med att laga bilen, det kunde bli hysteriskt roligt, faktiskt. Hammare och spik, vet jag vad det är, en övriga verktyg är jag inte så insatt i.

Som till exempel dom här:

Haha, en av Åkes lådor nere i han snickeri rum. Alltså inte verktyg till fordon, det här är nog till andra saker, vissa av dom här kan säkert höra hemma på nåt museum, jag vet inte… och jo, det ska röjas lite i det rummet också, så småningom.

Jag vet också hur en turbin ser ut, tändstift och att på en V8:a sitter 8 cylindrar i ett V…

På en rak 6:a sitter 6 cylindrar på rad, und so weiter. Men vad hjälper det att veta hur det ser ut, om jag inte vet så mycket mer, eller jo, jag visste ju att bilar inte smälter av regn och snö 😀

Nåväl, det är ju tur att jag är bra på andra saker, så det jämnar ut sig 😀 En kan ju inte göra allt, men alla kan göra något.

Min hortensia lever än, fantastiskt på min ära:

Jag kör vattning från botten, den får stå och suga upp vattnet under en stund, varannan dag, som Tina skrev, och den verkar gilla det. Nu gruvar jag ner för omplantering. Har vissa erfarenheter av att blommor kan kackå, av för mycket bråkande. Jag ska googla och se vad den vill ha för jord, och sen får jag ta det försiktigt. Wish me luck!

Och nu önskar jag er alla en fin fredag!

Jo förstår du, det är därför…

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 mars 2020 kl 09:55, Bli först att kommentera

Nicco sa en gång i tiden att hon inte lärt sig nåt av sin käre far, Åke, och att hon skulle sluta lyssna på honom. Jag kommer inte ihåg vad det var som föranledde detta uttalande men…

Igår, då vi satt vid köksbordet och jag visade fram brödet jag köpt och påpekade att det var gröna nyckelhålet på det.

Så berättade Theresé följande.
-Ja, jag kommer ihåg då jag för längesedan frågade pappa vad det gröna nyckelhålet var för nånting och han hade då svarat: Jo, förstår du, om man äter saker med sånt där nyckelhål på, då blir man så liten att man kan komma igenom det.

Vid ett annat tillfälle ställde sig Theresé frågande till varför Sinead O´Connor satt och grinade då hon sjöng låten ”nothing comperes 2U”, och Åke svarade, ja det är för att hon är ledsen för att hon bara gjort 1 bra låt, ever.

Och det tyckte Theresé lät helt troligt…vid 7års ålder, tills hon strax därefter lärde sig engelska och greppade vad låten handlade om. Jojo, hennes pappa är inte att lita , alla gånger.

Jag vet ju att även Nicco fått konstiga svar av honom, då hon till exempel, för skolan hade ett uppdrag att intervjua några stycken och det skulle ställas samma frågor till dom. En av frågorna var: Vet du vad Fairtrade är, och Åke svarade, mjaa…det är väl en bräda!!!

Kan vara en anledning till varför hon sedan sa att han inte lärt henne nåt. Haha…tur att dom har mig…skrev hon och log lite skevt 🙂

Igår införskaffade jag lite drycker till morgondagens middag, hade sett en jordgubbs gin och Systembolaget på Ersboda skulle ha en flarra. Åkte dit men hittade den inte. Frågade och killen sa att det kan vara så att nån beställt den men inte hämtat ut den och japp, så var det. tur för mig, då ska jag fixa fördrink med den som grund:

Mitt i allt sms:ade Theresé och frågade om vi skulle ta lunch på Café Victoria, så vi möttes där, Sally med ny frippa för dagen, och med (pannkakor)/plättar på tallriken:

Sen hade Sally samiska på schemat/skolan, och efter den lektionen gick vi över till Åkes moster och hennes man, där det bjöds på go´fika och massa prat. Vi bor jättenära men ändå är det så sällan man tar sig tid, kan inte svara på varför det blir så, men jag tror att många känner igen sig.

Hem och käka middag, sen drog vi iväg till mamma på Mariehem, och var inte hemma förrän halvtio, tjopptjopp så var den dagen tjådd.

Har skottat lite på morgonen, för att få fram bilen, ska till frissan klocka 13, sen åker jag upp med Sally till Diana, så får dom vara där ett tag medan jag skjutsar mamma på affären, hämtar Sally som tar med sig Diana hit, för an heldag med vad dom nu kan tänkas hitta på att göra.

Själv blir det väl att rydda lite inför imorgon, kanske städa lite, ja, vi får se. Den här dagen kommer helt tvärsäket att gå åt i ett nafs, den med.

Önskar er alla en fin torsdag!

Utan mothugg så har jag rätt :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 februari 2020 kl 11:25, Bli först att kommentera

Jätte grattis skickas härmed till España och Tina, som bor därnere och råkar fylla år idag. Letade efter en bild med en tårta eller nåt men hittade en på henne, som jag tog inne på Mekka, första året dom sålde semmel wrapen:

Vi har nog betat av mer än och två fika tillsammans, och fler kommer det att bli, synd bara att det är så långt mellan gångerna vi kan ses, på riktigt.

Jag är hemma och sjuk idag, kände lite sandpapper i halsen redan i torsdags, men trodde nog att det skulle försvinna. I natt, mitt emellan dröm och sanning så fick jag väldans problem med att svälja, så otrevligt, men så här i efterhand tänker jag att det måste ha varit drömmen som ändå gjorde att det kändes värre än det kanske var.

Tror att näsan var så tät så det blev kvävningskänsla på det 😀 Är dock illandes röd i halsen, så det är inte konstigt om den känns av, dessutom hade jag 38.2 i feber då jag klev upp, inte mycket jag känner av, men ett tecken på att nåt inte är hundra.

Nu måste jag ta upp en grej som är något störande. Och återigen, så är det på Facbook det mesta delas och folk förfäras över nyheterna, fast det kommer utan bakgrund eller annan fakta. Utan det läggs bara ut, så får folk avgöra själva, vad som är sant eller inte…typ.

Sällan någon som ifrågasätter, eller tycker att man ska lägga band på sig innan man vet, for sure, vad som stämmer.

Det läggs ut bilder på översnöade cyklar med texter såsom: Cykla nu era jä-la miljöpartister…ish, men jag använder en egen bild för jag vill inte göra reklam för nån annans bild, däremot skippar jag att lägga på den texten 😀

Mm, så kan ju första tanken vara, då man kikar ut över snövidderna, i just den här gruppen där en liknande bild las ut, så kommenterade jag med den här bilden och skrev att jodå, men en timme senare, så möts man av detta:

Sen kom den här bilden upp i mitt flöde igår:

Klicka på den så kommer ni till hemsida där den finns. Är det nån av er nu som tänker som många andra. AHA!!! Den vintern vi har i år är ju inte alls så ovanlig. Det har ju uppenbarligen hänt förut!!!

Om det är så ni tänker, så kan jag tala om att det gör inte jag. Utan det absolut första jag gjorde var att räkna ut följande: Att det under 664 år, så har det hänt 15 gånger, att det varit en ”annorlunda” vinter. Rätt så stort tids spann va?

Med ett snitt på töväders vinter, 1 gång på 44 år, så vill jag påstå att jag som är snart 53 år, har upplevt betydligt fler vintrar med blia, tö, regn och slask, än dom 15 gånger det har hänt under 664 år.

Andra tankar om det, eller är min uträkning helt skruvad? Ni är välkommen att korrigera mig om jag har fel, och jag tackar för all input jag kan få om det hela. Och ni vet väl att jag brukar säga att får jag inget mothugg så antar jag helt sonika, att jag har rätt 😀

Önskar er alla en fin måndag!

Nä jag kaxar inte!

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 december 2019 kl 09:27, 2 kommentarer

Hämtade upp kusin Anna igår eftermmiddag, och drog till mamma som bjöd på kaffe. Prat om svunna tider, vad som varit och vad som komma skall.

Många har frågat hur det kan komma sig att jag kommer ihåg så mycket från det man var barn. Och tyvärr, jag vet ju inte varför, och har nog alltid tänkt att ALLA kommer väl ihåg, fast nä, tydligen inte 😀

Tror att det var just Anna, som nån gång frågade mig hur, jag kom ihåg saker, om det var med bilder i huvudet. Ja, det är så jag minns men är det inte på det viset, alla minns? Jag vet ju inte?

När jag tänker tillbaka, på fikat igår, till exempel, så sitter jag ju där, mamma framför och Anna vid sidan om. Jag ser kakfatet, termosen, ljusen på bordet och så vidare. Men hur är det för er andra, nu är jag nyfiken, på riktigt?

För ibland kan jag ju fundera varför vissa saker bara finns där, grejer som egentligen inte, har nån specifik betydelse, alltså att det var häpnadsväckande, superkul, jätte tragiskt, nä, jag gick bara och köpte mjölk, och där satt hon i kassan. Varför kommer jag ihåg det?

Vet en gång vi satt och pratade, jag och en bekant, och hon hade varit ut på middag, vi diskuterade nåt om det, och jag frågade vem som hade varit med, men det kom hon inte ihåg, och jag blev jätte snopen, för jag vet, att jag undrade hur man inte kunde komma ihåg det, ser hon inte bilden framför sig på vem som sitter där.

Jaja, nu ska jag inte heller bli eller låta kaxig, det finns saker som inte jag heller kommer ihåg, faktiskt 😀 Det var mer, HUR, man minns, inte VAD man minns, som jag undrar över 😀

Och har man Facebook, så finns minnen även där, detta hände den 23/12 2016 och jag citerar:

”Visst kan man få lätt panik då man startar bilen, för att få upp lite värme, smäller igen dörren för att springa in och hämta glasögonen och då man kommer ut, har bilen bestämt sig för att låsa dig ute.

Och inte nog med det, bägge bilnycklarna sitter på samma knippa (och anledningen till det är att ibland funkar den ena nyckeln, och ibland den andra). Nåja, nån däruppe tyckte väl att det räckte med att ge mig en pulshöjare, en dörr lämnades olåst, på passagerarsidan, PUH!!!

Och hädanefter kommer inte bägge nycklarna att sitta på samma knippa, jag vet inte heller om jag tänker starta bilen igen, och lämna den, oövervakad!” slutciterat

Efter en trevlig fika, åkte jag hem, laga middag, och sedan iväg igen. Hade lite julklappsutdelningar, och kom hem först vid halvtio och då fastnade jag i telefon med diverse jobbrelaterade saker, Nicco ringde i kolatillverkningen (hon skulle koka lakritskola för första gången), det poppade upp sms och annat, så det kändes som om det blev halv mycket, ett tag där.

Kom i alla fall ihåg skinkan som jag kokat och ställt ut på bron, i kastrull med lock på, så den plockade jag in och har griljerat den nu, på morgonen. Och planerar i denna stund, att åka iväg och handla mat, innan jag går på ett jobbpass.

Önskar er alla en fin måndag, så här, dan före dopparedan! ps. bilden på Winstone är tagna den aktuella inläggs dagen, även om han ser likadan ut 😀 ds.

Jag är INTE helt, tappad bakom en vagn!

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 november 2019 kl 08:24, Bli först att kommentera

Apropå gårdagen inlägg, som med största delen handlade om Sally, så hamnade jag i ett gammalt inlägg (ovanligt, not) då jag letade efter annat. Ganska bra att ha denna blogg som lite av en dagbok och påminnare 😀

Nå, där hade jag då skrivit följande och jag citerar:

”Jag pratade lite med Sally igår, barnbarnet ni vet, som fyller två år om 1½ månad. Hon skulle äta horv till middag, gissar på horv och haharoner då, sen berättade hon om hajapappa, vilket naturligtvis är Barbapappa.

Det är nu det kan ploppa ut vad som helst ur munnen på dom och man får försöka gissa sig till vad det är dom säger.” Slutcitat

Och då jag läste horv så kom jag ihåg att det var lite problem med bokstaven S också. Hon skulle ju tala om för mig att solen skiner, och det blev då: Holen hiner!
Jaja, man kan inte lära sig prata det första man gör, vore konstigt det med.

Med detta idoga sökande i inläggen så hamnade jag i nåt annat och skrattade faktiskt åt minnet. Det var den gången jag hade en liten träff med några ur en grupp som gjort samma operation som jag. Och under den träffen blir vi vittnen till en misshandel.

Polisen vill ringa upp och jag ska då lämna ett vittnesmål…hahaa, oh my, ja jag är bra på detaljer, det vet jag, Jag kommer ihåg smycken ena killen hade på sig och jacka och sånt där, men, jäklar vad svårt det var att komma ihåg vilka jag träffat på…träffen 😀

Och nu citerar jag igen:

”Jag kommer ut till bilen så ringer polisen igen, och vill läsa upp mina uppgifter som jag lämnat. Och jag var tvungen att brista ut i skratt, det var nämligen så att jag fick frågan, tidigare, vad dom hette, dom som jag satt med. Men i allt som hänt, så kom jag inte ihåg det. Jag svarade att det var en grupp på FB som träffats, och vi hade bara setts en gång tidigare.

Så läser han: Maria får frågan om vad dom i sällskapet hette, men det vet hon inte. Hahaa…ja sa jag, det låter väl jätteknäppt, att jag inte vet vilka jag suttit och fikat med…mja, säger han, men det gör man ju som man vill.” slutcitat

Alltså hallå, jag undrar vad han tänkte… på riktigt. Nåja, namnen kommer jag nu ihåg, Josef heter killen och Christina, tjejen som jag satt med. Se, jag är inte helt tappad bakom en vagn, nuddade bara backen då jag föll 😀

Sallys kompis Diana var här igår och då hon skulle bli hämtad av sin mamma, så avrundade vi denna gång med en fika på Ullas kondis. Och jag knäppte en bild eller fler, på bästisarna. Som redan planerat och diskuterat, när dom kan ses igen.

Och idag flyger Sally hem till sitt Järlåsa, sin familj och Evert, den stora kattungen. Förhoppningsvis dyker dom in till nyår, vi får se hur det blir. Och jag ska åka och jobba idag så jag lämnar med varm hand över uppgiften till Åke, att fara med Sally till flyget.

Önskar er alla en fin lördag!

Etikett: fika

Jag håller vad om…

Full pott 💰

Projekt Glädjeruset2020 påbörjat!

Nedåtgående vulkaneffekt!

I huvudet på…

Bilar är inte gjorda av…

Jo förstår du, det är därför…

Utan mothugg så har jag rätt :D

Nä jag kaxar inte!

Jag är INTE helt, tappad bakom en vagn!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten