Etikett: ”gammbossen”

Noll koll eller full kontroll

Av , , 4 kommentarer 14

Jag testade att ringa vårdcentralen redan tjugo i åtta, igår morse, och gissa vad…dom gav mig en återuppringningstid, 8.15 😀 Och där meddelades att tiden jag fått var ett telefonsamtal, någongång mellan 8-9, ha…


Ja då var det ju tur att jag inte bara gasade iväg dit och förväntade mig att få komma till någon som jag inte visste vem det skulle vara. Sköterskan förklarade också att det måste ha varit någon som klickat på fel, då dom la till tiden, hm…

Ja jag vet inte, om det är så, så borde kanske systemet ändras i vilket fall som helst, eftersom det är rätt ofta detta fel inträffar.

En tid i Lycksele har jag då fått, och den fick jag veta rätt tidigt, 19/2 ska jag dit, det värsta är väl tiden, jag ska anmäla mig i receptionen, 8.10, så jag lär ju få kliva upp tidigt som tusan. Där blir det då en liten kontroll på hur man mår, en del prover ska tas, och det är väl bra att dom håller koll.

På tal om koll…så damp det ner ett brev i lådan igår, där det stod om min försäkring i Skandia..som jag inte hade koll på att jag faktiskt har, och gissa nu, vad jag läste för intressant, den täcker bland annat fula ärr som kan ha uppkommit, i samband med olycka eller sjukdom, och gissa vidare om jag råkar ha ett rätt så komiskt ärr, på min mage. Jag ska kolla upp det där på måndag, då jag kan ringa dit och höra vad jag kan göra åt saken.

Det kom även andra saker i brevlådan, i förrgår, en påse med gott och blandat från Tina. Hon har fattat att jag fattat tycke för dom små minonerna, och hade hittat lite sånt i Spanien. Även dom sedvanliga disksvamparna, som är bra till allt.

2016-01-15 08.26.00

Den här lilla pillerasken innehöll också en tatuering som Nicco ville ha, jo det var nog tur att hon tog den och inte Sally. Hon höll inte på få loss den, och se, den lämnade ett vitt fält runt tatueringen, verkade som den tog färgpigmenten med sig. Wax on, peal off…:D

2016-01-15 08.26.26 2016-01-14 22.31.27

Jag var en sväng till ”gammbossen” igår och som vanligt susar tiden iväg alldeles för fort, vi hinner ju aldrig prata så det blir tyst, i brist på samtalsämnen. Men jag skulle hinna hem och gå ut med Winstone innan jobbet.

Jag ska ut på jobb idag, bara några timmar och i övrigt ska vi nog bara chilla…kanske:

2016-01-13 09.39.01

Ha det fint, allihop!

Jag sprider virus…hehe

Så måste jag återigen skriva om min fina mobiltelefon. Det är en hälften touch och hälften knappar. I förrgår, började den jäklas, precis som min gamla avlagda, jag har jättesvårt att låsa upp den med fingret på skärmen, den vill inte, sen öppnar den, jag klickar på kameran, men då startar ett spel.

Jag skriver ett sms, klickar på sänd, men då blir det avbryt, jag klickar på avbryt då blir det alternativ…ja, och så där fortsätter det. Jag ringde då ett samtal till min brukare, hon har en likadan mobil som jag 😀 Det gick bra, inga problem…

Så kommer jag på jobbet igår, och jag ska plocka upp hennes mobil och kolla ett nummer åt henne…den går inte att öppna. Alltså jag tänker att nu är det inte mobilen det är fel på, det är mina fingrar. Hur är det möjligt att 2 mobiler, helt plötsligt får samma fel???

Uppenbarligen går det, enda sättet att använda hennes mobil är om någon ringer, då kan man svara, men för att hon ska ringa, måste man ploppa ut batteriet, sedan veta numret i huvudet. Åhh, så tänkte jag på min ”gammboss” som en gång sa att hon var den enda i världen som fått virus i sin fax, hm, och då kanske jag är den enda med virus i min mobil som smittade en annan mobil via ett samtal 😀

Nej Tina, Nicco och Theresé, jag vill fortfarande inte köpa en ny, mobil med appar, grejer och touch, jag tycker inte om dom, jag vill inte, jag vägrar…jag försöker härda.

Jag drack en god kopp kaffe på Helena fina balkong igår, lite hastigt och lustigt så där, trevligt som vanligt, får se om vi får till en längre träff nästa vecka kanske. Jag hann då också med solen som var på förmiddagen, härligt så det förslog.

Idag ska jag och mamma fixa en sallad och åka ut till Berttjärn och bjuda Erland och Karin på en lunch, det blir säkert trevligt, det med. Nu vill jag avsluta med en otroligt medryckande låt, som jag bara föll över, så där på nätet, så duktiga dom är, och sedan hoppas jag att ni alla får en bra dag, oavsett väder och vind. 

 

Emil Örn…ni vet

Apropå det jag skrev om igår, människors sätt att faktiskt kunna manipulera sin egen hjärna att må bättre, eller givetvis tvärtom, men vem vill det, egentligen. Jag har egna erfarenheter, och jag kan sätta en slant på att allihop har det, men kanske inte tänker på det.

Jag hade som barn, en ständigt återkommande mardröm. Jag gissar på att jag var i 7 års åldern, drömmen handlade nämligen om Emil Örn, ni vet, den där elake uppfinnaren i Kalle Anka.

Emil_Örn

 

Emil örn

Han stod och lurpassade under bron, då man gick hemifrån oss på Mariehem, och upp på centrum. Där fälldes det ner tjocka pansar väggar, då man var mitt under bron, och man var fångad i fällan. Jag kommer ihåg att jag inte ville gå och lägga mig, drömmen var jobbig.

Men så utarbetade min alldeles egna hjärna, ett sätt att bli av med Emil. Jag gick och la mig, blundade och spelade upp hela drömmen i huvudet, men med en annan version, där jag hade hjälp från andra, att överlista Emil och den fejkade drömmen slutade med att polisen kom och knep honom…jag drömde aldrig mer, den där mardrömmen.

Jag ändrade någonting negativt, till positivt.

Samma sak kan jag nog säga om min spindelfobi, som jag hade. Den blev ju bara värre och värre, och till slut tyckte jag att det var jättejobbigt att åka upp till stugan. Där finns det spindlar, säkert jordens alla arter. Tänk er då att gå in i en stuga, med väldigt lågt tak, och panel både golv väggar och tak, fy fasen.

Och nu slutade min fobi med att jag blev förbannad…riktigt arg, för jag var less på att låta mig styras av rädslan över dessa små kryp. Jag sa med hög röst och stora bokstäver, att nästa spindel som dök upp, skulle få skylla sig själv. Och det fick den, han kom tassande över köksbordet där vi satt och jag drämde näven rätt över spindeln så han blev 20 gånger så stor, och jag överlevde.

Där fick jag bevisat att en liten spindel, inte kan göra mig så mycket skada, som jag kan göra den. Och idag, kan jag till och med rädda nån stackare som råkar hamna på mig, man borstar bara ner den. Lite beroende dock, på storleken, jag älskar dom inte, men jag styrs inte av dom, och jag får inte panik då jag ser en.

Synd bara att den fobin övergick till fjärilsfobi, men å andra sidan, för att vara positiv, dom ser man inte varje dag, kanske inte ens en gång i veckan 😀

Och där tänker jag också, att jag ändrade mitt sätt att tänka på spindlarna, och då försvann även rädslan och det negativa.

Mycket intressant, faktiskt, jag var till min ”gammboss” igår, och vi pratade om just det här. Hon hade förövrigt hittat texten på nätet, naturligtvis, men kom inte riktigt ihåg vart, fast man kan googla på hans namn, så dyker det säkert upp en massa skriverier. Nisse Simonsson, heter killen.

Gamlia blev inställt för vår del, jag fick ett arbetspass, men vi åkte ut på kvällssidan och gjorde en sväng på stan, Winstone gillar att åka vildkatten:

Foto2265 Foto2266

Önskar er alla en toppen dag!

 

Positiva tankar…

Av , , 2 kommentarer 15

Jag och Nicco tjurades och satt ute igår och käkade lunch, drack kaffe, satt och frös, men ute var vi. Och som vanligt, då det håller på att kvälla, så kommer solen och lugnet. Nå, studenterna slapp ju regnet i alla fall, och det var ju positivt.

Och där kom jag nu helt osökt in på detta att vara positiv, min ”gammboss” hade nämligen lagt ut någonting jätte intressant, som handlar om hjärnforskning och hur vi fungerar…i skallen.

Jag kopierar texten från det ”gammbossen lagt ut, kan tyvärr inte säga vilken källa det är, men jag ska ta reda på det. Det är väldigt mycket att läsa, men jag kände att jag inte kunde sålla bort något, utan här kommer det, för er som ids, och jag citerar:

Du mår som du tänker. Det är bevisat. I början av 2000-talet gjorde en rad internationellt erkända hjärnforskare ett banbrytande avslöjande: Hjärnan är formbar och kan bilda nya celler – och är därmed förändringsbenägen.

Alltså: Är du psykiskt stabil så kan själv styra din hjärna. Tänker du positiva tankar så blir du glad. Svårare än så är det inte.

Att välja glädje kan göra dig till en vinnare på många sätt. Du blir mer omtyckt, fler vill umgås med dig, du får fler vänner och lyckas bättre alla slags i relationer. Statistiken säger dessutom att den som väljer en tillvaro mer i glädjens tecken än eländets i snitt lever 7,4 år längre än de som inte gör det.

Läkarexpertisens upptäckt om hjärnan att är plastisk och går att bearbeta, ett rön som anses var ett av de största någonsin vad gäller kroppens viktigaste organ, har till viss del revolutionerat psykologin. En våg av positiv psykologi har sköljt över världen. Det nya synsättet lyfter fram och tar till vara människors styrkor och inte enbart svagheter, något som tidigare varit en sällan tillämpad psykiatrisk behandlingsmetod.

– Under hela min läkargärning trodde jag att något fel i skallen skapar mörka tankar. Men den nya vetenskapen bevisar att det går att tänka sig frisk och därmed också till glädje. Man kan mata sin hjärna så att man får ett bättre liv. De som automatiskt har negativa tankar och ältar saker bör mer än någonsin tidigare ifrågasätta sitt agerande, säger Nisse Simonson.

Överläkaren Nisse Simonsson berättar om att man kan tänka sig glad.

Struntar i resurserna

Han arbetade under 35 år som överläkare och har med grund i sina breda kunskaper och erfarenheter som hjärnkirurg skrivit en rad vardagspsykologiska böcker, bland annat Hjärnbruk, Hjärnpiller, Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? och Glöm inte minnet. Nisse Simonson menar att alldeles för många människor reflexmässigt ger det pessimistiska tolkningsföreträde i livets olika situationer. Att de flesta struntar i sina egna positiva resurser.

– Varför kan man in stället inte anstränga sig lite och låta förnuftet vinna flest matcher i livets ständiga strid mellan förnuft och känsla? Det finns ju så mycket glädje, lycka och välmående att hämta i de egna erfarenheter och den egna tankeförmågan. 60 procent av alla svenskar som är sjukskrivna är inte kroppsligt sjuka utan mår helt enkelt bara dåligt och har existentiell olust, säger Nisse Simonson

Grundläggande emotioner

Av genetiska skäl har människan i regel lättare till fler pessimistiska än optimistiska tankar och känslor. Detta beror på att människan i begynnelsen under många miljoner år levde i en farofylld miljö på afrikanska savanner. Vårt släkte formades med sju grundläggande emotioner: glädje, sorg, oro, ilska, rädsla, skräck och äckel. Av dessa är endast glädje en positiv känsla.

Så hjärnans väg till glädje är alltså ganska snårig. Eller?

– Jag vill inte säga att det är svårt för en människa att känna glädje. Det finns ett uttryck som ringar in allt: ”Det är inte hur vi har det, utan hur vi tar det”. Och alla har ett eget ansvar för sina tankar och känslor, säger Nisse Simonson.

– Visst är vi programmerade med många mörka känslor. Men i dag lever vi i en värld som är tryggad på ett helt annat sätt, och då tycker jag att det är bättre att titta på vad som är bra och lära sig tänka på ett sätt som gör att vi inte mår så dåligt. Inte minst nu när vi vet att repeterade positiva tankar och handlingar verkligen ger positivt utslag.

Vi blir belönade

Hjärnan har två huvudvägar – att känna fara eller tillfredsställelse. I det förstnämnda läget skickar hjärnans larmsystem ut adrenalin och cortisol i kroppen och vi sätts i försvarsläge. Den andra vägen är muntrare. När vi uppleveker någonting positivt belönar hjärnan oss med högre doser av dopamin och endorfiner.

– Oxytocin är också ett hormon och en signalsubstans som är viktigt för oss för att må bra. Oxytocin utsöndras främst vid kroppsberöring. Det finns faktiskt de som har ”skinnhunger” och därför känner sig ensamma och nere efter som de har onaturligt lite kroppsberöring, säger Nisse Simonson.

Glädje går inte önska sig i födelsedagspresent. Glädje uppstår inte hux flux eller utlöses av någon annan, utan kommer från de tankar och känslor du själv väljer. I hjärnan finns ett starkt band mellan de tänkande och de känslomässiga delarna, och människan har därmed mycket god kapacitet för att medvetet skapa glädje.

Spår i hjärnan

– Varje tanke du tänker, oavsett om den är positiv eller negativ, sätter sina spår i hjärnan. Och eftersom vi i grunden har fler känslor som handlar om kamp för överlevnad smittar negativa tankar tre gånger så mycket som positiva, säger Nisse Simonson.

– Därför är det så väsentligt att fokusera på goda minnen och saker och skaffa sig nya goda upplevelser. Och glad och lycklig kan man inte bli om man ältar det man inte kan påverka, men man kan bli det om man fokuserar på det som går att påverka. Den som känner glädje och möjligheter har också lättare att lyssna till och ta in andras åsikter och erfarenheter.

Givandet en glädjekälla

Ett stressigt liv har negativ inverkan på glädje. Den som har högt stresspåslag blir lätt egoistisk och mindre empatisk, och sprider då negativa signaler till både sig själv och omgivningen. Betydligt närmare till välmående har den som tänker mindre på sig själv och mer på andra. En rad av världens glädjeforskare har fastslagit att givandet till andra är en i allra högsta betydande källa till glädje.

Således fanns det anledning till att den indiske politikern och andlige ledaren Mahatma Gandhi levde efter devisen ”den högsta meningen är att se och ta hand om andra” eftersom han ansåg att villkorslös givmildhet lönar sig i goda och glädjande känslor. Altruism, motsatsen till egoism, som grundinställning.

En större kick

– Eftersom vi är ett flockdjur och redan i urminnes tider lärde oss att dela med oss mår vi än i dag bra av att ge till andra. Då får vi en större kick än om vi får någonting själv, säger Nisse Simonson som finner det lite förskräckligt att vi i dagens samhälle ofta glömmer bort att se och tänka på andra:

– Att säga någonting vänligt och tacksamt till någon annan människa är ju så lätt. Genom att vara intresserade av andra sprider vi mycket glädje förutom att vi själva mår bättre av det.

Glädje leder ofta till skratt. Liksom glädjen har skrattet en positiv inverkan på hälsan. Exempelvis har det påvisats att skratt ökar förbränningen – och den som skrattar ordentligt varje dag i ett år kan minska upp till två kilo i vikt!

Förnuftigt med skratt

Nisse Simonson menar att den förnuftiga människan inte bara av fysiska skäl söker efter goda skratt varje dag. Rent av dumdristigt vore annat när det nu är bevisat att hjärnan är formbar och att det i hög grad går att påverka hur den fungerar.

– Ett riktigt ordentligt gapskratt så man är alldeles utpumpad och svettigt efteråt är ju som en själslig orgasm. Man mår hur bra som helst. Och då är det väl bättre att vara glad och inte en mollstämd surkart som bara blir berusad av utebliven glädje, eller hur?

Svaren kan hjälpa dig till mer glädje

Den indiske författaren Rudyard Kipling, som bland annat skrev Djungelboken, hade ett knep när han skrev. Om han hade svaren på frågorna när, var, hur, vad, vilka och varför visste han att han kunde skriva en förståelig berättelse.

– Om man själv ställer sig samma frågor och letar efter svaren till varför man känt extra glädje vid något tillfälle kan man lära sig hur man kommer åt ännu mer glädje, säger Nisse Simonson.

– Det är ett bra analysverktyg som gör att man kan identifiera situationer som man mår bra av, och samtidigt utesluta de mindre bra.

Nisse Simonsons 10 råd till dig som vill bli gladare

1. Glädje och lycka kommer från dina egna tankar.

2. Livet går i tankens riktning.

3. Man kan grubbla sig sjuk – och man kan tänka sig frisk.

4. Ge akt på vad du tänker – och spräng bort mörka tankar.

5. Du inte ska idissla – stäng av det negativa tänket.

6. Du bör sluta vara surmulen. Lägg undan dina sorger – och snart skiner du upp igen.

7. Du bör göra glada saker.

8. Välja bort energislukande surkartar.

9. Söka efter ett rejält gapskratt varje dag.

10. Världen är som den är – och du mår som du väljer att leva i den.

Läs fler artiklar om hur du stärker din hälsa:

Din hund ger dig bättre hälsa

Odla dig frisk! 7 bevis för trädgårdens läkande kraft

Ditt skafferi är laddat med läkande kryddor SLUTCITAT

Och jag tror att jag tillhör gruppen som laddar positiva saker, oavsett, hur det ser ut, vad som händer eller hur det kan gå, jag tänker aldrig, låta någon knäcka mig, få mig att slösa energi på sånt jag ändå inte kan påverka, och så vidare. Och med den vetskapen, mår jag ännu bättre 😀

Däremot kan jag tänka mig att en som är väldigt deprimerad, har fruktansvärt svårt att ta sig ur det, och att bara se att andra mår bra och gillar läget, kan bara det, kännas nedtryckande. Men någonstans på vägen och i allt elände, kan det också vända, och ibland kanske det räcker med att höra rätt sak, i exakt rätt ögonblick, en tankeväckare, eller nåt som gör att man bara släpper och låter saker vara som dom är. Låter enkelt, jag vet, men jag förstår att det måste till en massa arbete, energi och lust, för att ta sig igenom, och det tror jag inte alls är så lätt.

Jag önskar er alla en fin onsdag, och jag hoppas också på sol ikväll, då det är Gamlia på gång. 

En som gör slag i saken…

Jag åkte till ”gammbossen” igår, och se, rätt var det var så kom solen fram och det kändes som rena sommardagen, vi satt ute på hennes gigantiska altan, knaprade melon och pratade om ditt och datt. Här snackar vi om en som gör slag i saken, trött på gräsklippande så då bygger man en altan över heeela gräsmattan så slipper man arbetet en gräsmatta kan utgöra 😀

Foto0054 Foto0061

Bilderna är från ifjol, slutresultatet blev väldigt snyggt, måste jag säga och förstår också fördelar med att göra så här, det är som allt här i världen, man får välja, och oftast finns det både för och nackdelar med det mesta.

Laddade ner Skype, så nu kan jag och Tina prata med varandra över nätet. Lite pillrigt var det då vår dator inte ville funka, så jag fick avinstallera och sedan göra om det från början, nu med experten Niccolina vid min sida, och då…funkade allt helt plötsligt.

Blir inget längre inlägg än så här, just nu, jag är i startgroparna nu och ska iväg. Nicco får skjuts till skolan idag, Lilja ligger ju nästan efter vägen, en liten avstickare blir det. Och sedan hoppas jag att jag slipper denna upplevelse:

11150900_869065836482526_4478545421666074960_n

Ha det fint allihop!

Det kan väcka minnen

Jag har försökt få tag i någon på Försäkringskassan, i 3 dagar nu, och börjar känna mig lätt irriterad. Då går man igenom hela cirkusen med att förklara för en inspelad röst vad ens ärende är, knappar in personnummer och blir lotsad fram till en handläggare där det sedan sägs att det är för många som ringer och man får återkomma…TACK för det, televerket!

Sen testar man, nästa dag, samma procedur men nu kommer man fram och dom säger att ditt samtal besvaras inom kort, 200 före dig i kö, beräknad kötid…34 minuter, jamen tjena, jag har annat att göra än att sitta i luren en halvtimme, aldrig i livet.

Dom har också hunnit meddela att deras återuppringnings system har havererat, tror väl jag med, om det ska vara så där många i kö, och säkert varenda dag, man undrar ju verkligen hur lite folk det finns där, egentligen, 2 personer på hela Sverige, eller vad? Här är väl ett ypperligt tillfälle att skapa arbetstillfällen, för uppenbarligen behövs det ju mer folk på FK.

Och att sitta i telefon kan också väcka minnen från förr, då telefonen bestod i en stor nummerskiva och det plingade i luren då man la på den. Man frågade snällt sina föräldrar om man kunde få ringa sin kusin i Stockholm, och det fick man, om man höll det kort.

Man hörde hur det tickade i luren och rikssamtal lät lite långt borta, så där. Så avslutades alltid samtalet med: Ja det blir nog dyrt, det här! Och sedan la man på och fick vänta en månad till nästa gång. Å andra sidan skrev man ju brev och det kan man sakna idag, visst, man håller kontakt på andra sätt, men det var som spännande att öppna ett handskrivet kuvert.

På mitt förra jobb, hemma hos ”gammbossen” fanns en fast telefon, givetvis med stjärna * och fyrkant #, jag skulle ringa ett samtal till banken och blev uppmanad att trycka på stjärnan för att bevisa att det var en knapptelefon, och varje gång jag tryckte där sa en inspelad röst att det INTE, var en knapptelefon, till slut stod man och gafflade tillbaka att det VISST var en knapptelefon och man frågade om det hade brunnit på kontoret, men att få svar från en bandspelare, var ju helt omöjligt.

Tekniken går ju framåt men ibland verkar den ta snedsteg och kan även backa nån bit för att sedan komma framåt igen. Att fela är mänskligt men idag vet vi väl att även maskiner, datorer och andra saker, kan göra fel, dom också, men det är svårare att bevisa.

Ha en fin fredag, allihop, jag ska umgås med bloggkompisar och njuta av dagen till fullo, på återhörande!

Vår rabatt börjar på växa till sig:

Foto1949 Foto1950

 

Kolla in det här, alltså!

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi körde en pizza buffé igår kväll hos mamma och Bosse. Alla (förutom Åke då, som ville ha sin gamla vanliga pizza) fick säga en siffra mellan 1-19, sen ringde jag och beställde pizzorna på Kebabnekajse, och vi hämtade upp dom för vidare färd upp på Mariehem.

Det blev en lite salig blandning, med allt från en vanlig Cappriocciosa till Aztek och Indian. Pizzorna klipptes upp i åtta bitar och sedan var det bara att ta för sig och kalasa. Och det var bara en, som var lite too much, Azteken med en fruktansvärd hetta, den fick man vara försiktig med, annars var allting gott.

Tidigare på dagen så hälsade jag på ”gammbossen” Annika, hennes ena dotter Andrea, hade kommit hem från staterna, och en liten söt hund hade hon med sig. Hahaa…den var det full rulle på, Fiona, och hon fick man snacka engelska med 😀

Vi tvärdrog iväg på netonnet och gjorde ett litet julklapps inköp, den blir nog bra, skulle jag tro, kan dessvärre inte säga vad jag köpte, då blir det nog ingen överraskning.

Jag fick ett tips av Andrea, en sida där du kan hitta i princip, vad som helst, människorna som klurat ut nya pyssel, idéer, heminredning, håruppsättningar, you name it, och du kan hitta det där, här ska ni få länken. http://www.pinterest.com/

Man skriver in sig där och får tillgång till anslagstavla där man kan lägga till sånt som man är intresserad av, man kan söka via deras sökmotor och hitta en uppsjö med kul saker att göra. Kolla in den här ryggkliaren 😀

9033

Eller dom här enkla iskulorna att slänga ut på gården:

0367c57fb9a5e1553b134cd6580996de

Hur coolt som helst!

Önskar er alla en toppen fredag!

Nästan som ett business meeting!

Av , , 2 kommentarer 9

Då har man startat upp fredagen också, om än, lätt motvilligt, inte ville jag stiga upp då larmet gick, men vad gör man inte, för att ta vara på dagens alla timmar…hm!

Jag och Tina var hembjudna på lunch till Annika, min ”gammboss” som hon allt vackert fått heta sedan jag slutade jobba hos henne, lite får hon igen efter att ha döpt mig till Ulla-Bella, och det var för att jag jobbade som hennes sekreterare, typ, under några år, till och från.

Vi satt vid det runda, vita, stora bordet, som nu hade en ljusslingedekoration i mitten, jättefint, och hur mysigt är det inte sedan, då hon tänder upp en eld i kaminen som står där mitt i köket, det är jul likt så det förslår.

Foto1272

God mat bjöd hon  på också, älgkalv gryta med bakpotatis, hur många äter en som lunch, bara så där, bara för att 😀

En del samtalsämnen hann vi avverka, det är rätt så intressant vad man kan komma fram till, då man sitter så där, och bara pratar på. Operationer, Försäkringsbolag (som gör allt för att inte hjälpa till), dödsångest, livet, internet, tass avtryck i cyberspace, ålder och visdom, jo ni, det skulle ni fått deltagit i 😀

Vi avslutade torsdags kvällen, jag, Åke och Nicco, här hemma med en kopp te:

004Foto1257

Denna gången ett godare te än den jag blev lurad att köpa i förrgår. Mina blickar letade sig fram till ett te, med mandarin och apelsin, det lät ju så där läskande gott…jag kan säga att det smakade besprutat apelsinskal och jag tänker inte dricka mer av det.

Önskar er alla en finfin fredag, finns ju inte bättre dagar än det, och fredag är det ju nästan alltjämt 😀

 

Ingen småspik, eller…utan

Av , , Bli först att kommentera 9

Vilket jädrans väder det var igår, jag såg ju att det regnade, då jag skulle ut med Winstone, men blåsten…jag kunde gå 100 meter sedan var det bara att vika ihop paraflaxet och streta mot vind och regn i det fria. Här snackar vi inte att det regnar småspik heller, vad sägs om 3 tums trådspik.

Vi passerade Vallmovägen på väg hem, jag hör plötsligt ett FRRRrrrr ljud, vänder mig om och ser en soptunna komma körandes ner efter vägen i 50km i timmen…spännande!

Foto1136

Mamma följde med mig på stan, jag hade ett ärende dit, och hon skulle in på Åkerbloms. I kön började en äldre kvinna tala och bad om ursäkt för att hon såg ut som hon gjorde. Hm…blåsten sa jag då mamma berättade, nä, kvinnan berättade att hon fått ett träd över sig och hade inte hämtat sig från chocken än. Ja där ser man, vad fort det kan gå.

Sedan bjöd mamma på lunch inne på Rhodos, och deras Rhodos tallrik kan jag varmt rekommendera, överdrivet mycket pommes bara, men det verkar vara med regler än undantag, på alla ställen.

Ut med hunden igen, lätt stressad, då jag har saker jag ska hinna göra innan en viss tid, går över på HP:s…eller hur var det nu, Ica Nära, heter det, numer, och när jag är som längst in, så fräser det till uppe i taket och allt blir kol svart…nice!!!

Jaja, det går några minuter så sprakar det till igen och strömmen är tillbaka. Fixa middag åt Nicco och Åke och sedan drog jag iväg till ”The pizzadinner” hemma hos ”gammbossen”.

Det var en salig blandning av pizza slices, bara att välja och vraka, vi var 12 personer runt det runda bordet, och det pratades om än det ena och än det andra. Bland annat var det en som tog upp detta med att vissa människor säger att dom är gamla…och sjuka, eller bara gamla, fast dom inte ens gått i pension.

Men sa jag, om dom säger att dom är gammal, så är det förmodligen för att dom känner sig så, kanske trött, lite lätt ryggont, orken tryter, själv skulle jag nog inte säga gammal om mig själv, fortsatte jag, det är bara då man tittar sig i spegel eller ser ett kort som man ryggar tillbaka och undrar, vad sjutton det var som hände, sedan ruskar man av sig bilden och fortsätter med det man höll på med 😀

Det var en trevlig middag, kan lätt göras om…Annika!!!

Idag vet i tusan, om man bara skulle gå och lägga sig igen, känns ju som en plan, fast då var det där med att kunna, vilja och göra, jag vet ju nämligen att det aldrig kommer att hända. Jag har jätte problem med att somna på dagen eller bara ligga still, så jag får nog allt lov börja med att göra nåt istället. Hoppas på en bra dag för er allihopa, vädret till trots!

 

 

 

Fler än jag, tydligen…

Av , , 2 kommentarer 9

Fler än jag som var trött igår…eller i natt:

014 015

Eller så ville den tala om att den var väldigt törstig, och krukan är lite för liten…mm, jag vet inte, men jag gissar 🙂

En som däremot aldrig tröttnar på nya projekt och idéer är min ”gammboss” Annika, kolla in hennes altan:

Foto0054 Foto0055

Och nu måste jag tillägga att bilderna inte gör storleken på altanen någon rättvisa, den är gigantisk. Jag åkte förbi där igår, en sväng efter jobbet och precis i den vevan kom brädorna hon ska lägga ovanpå alltihop, så jag passade på att knäppa några bilder på en hårt arbetande kvinna in action:

Foto0056 Foto0057 Foto0058 Foto0059 Foto0060 Foto0061 Foto0062 Foto0064

Sen gick vi in och drack kaffe/te och surrade bort en stund innan jag åkte hem till middagslagning och annat.

Idag har jag ett på schemat, att åka på netonnet och göra en liten affär åt Theresé, sen vet jag inte om jag ska pyssla på med så mycket annat, man skulle ju passa på att dra dammsugaren en sväng, en dag som denna, då solen inte skiner, jaja, vi får se, jag bestämmer inget utan tar det som det kommer.

Avslutar med att önska er alla en fin dag samt bilder på en annan trött herre…ja inte Winstone då, han vill ju bara busa:

001 002 003 004

Maria Lundmark Hällsten