Regeringen utreder arbetstid och arbetsmiljö.

Regeringen tillsätter en utredning om arbetstid och arbetsmiljö. Utredningen ska bland annat titta på möjligheten att införa ett alterneringsår, att införa så kallade arbetstidsbanker där arbetstidsförkortning kan beräknas och samlas, och på möjligheten att jobba deltid för att få en bättre balans i livet.
Sedan 2010 har sjuktalen ökat med 80 procent, och två av tre sjukskrivna är kvinnor. Ökad psykisk ohälsa är den dominerande orsaken till sjukfrånvaro.

Två av tre sjukskrivna är kvinnor och i augusti 2016 var sjukfrånvaron 90 procent högre för kvinnor jämfört med män. Regeringen har lyckats stoppa ökningen, bland annat genom särskilda satsningar på rehabilitering och på kvinnors hälsa, men mer behöver göras.

Arbetstiden är ofta dåligt fördelad över arbetslivet. Många som är nya på arbetsmarknaden arbetar mindre än man vill göra, andra sliter ut sig och tvingas bort från arbetslivet i förtid. Samtidigt som kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna, så ser vi också att kvinnor i högre utsträckning har lägre faktiskt arbetad betald tid, i högre utsträckning arbetar deltid och i högre utsträckning har tidsbegränsade anställningar. Det gör att kvinnor har sämre ekonomiska förutsättningar än män och att kvinnors livsinkomst blir lägre.

Det finns idag omfattande kunskap om vad som orsakar stress i arbetslivet. Framför allt handlar det om att man inte upplever sig kunna påverka sin arbetssituation, och stress över att inte kunna leva upp till förväntningar. Vi behöver därför hitta vägar att öka flexibiliteten och ge människor större makt över sin egen tid.

Därför tillsätter regeringen nu en utredning som ska titta på:

1-Alterneringsår. För att bidra till rörlighet, utveckling och ett längre arbetsliv och minska risken för arbetslöshet och ohälsa ska vi utreda ett så kallat alterneringsår. Utredaren ska föreslå hur personer ska kunna ta ett alterneringsår för att kunna ägna sig åt tex personlig utveckling, omskolning eller andra studier, att starta ett eget företag eller att pröva ett annat arbete, samtidigt som andra får möjlighet till arbetslivserfarenhet.

2-Arbetstidsbanker. Arbetstidsbanker ger personer en möjlighet att välja om sparad arbetstid ska tas ut i form av ledighet eller lön. Med arbetstidsbanker avses konto där arbetstidsförkortning beräknas och samlas. Olika kollektivavtal har olika regler om hur mycket som kan tas ut i ledighet eller pengar. Vi vill se över hur modellen med arbetstidsbanker kan nå fler arbetstagare.

3-Heltid som norm, deltid som möjlighet. Arbetet ska organiseras så att det möjliggör arbete på heltid. Ändå kan det finnas behov för personer att frivilligt gå ner i arbetstid, under en kortare eller längre period. Det kan vara ändrade livsförutsättningar, en önskan om en bättre balans mellan arbete och fritid eller ett ökat behov av återkommande vila. Utredaren ska titta på om de befintliga möjligheterna att frivilligt gå ner i arbetstid är tillräckliga.