LSS och personlig assistans

Den senaste tiden har det varit mycket debatt om LSS (lag om stöd och service för vissa funktionshindrade) och personlig assistans och Miljöpartiet får många frågor kring detta, både av personer som berörs direkt av LSS och anhöriga, samt av medlemmar som undrar över partiets inställning i frågan.

I juni i år kom en dom i högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som sade att ”transporter till och från fritidsaktiviteter inte berättigar till assistans i form av andra personliga behov, om det inte föreligger ett kvalificerat hjälpbehov som har en direkt koppling till ett individuellt behov av hjälp i det dagliga livet”. Försäkringskassan har efter det gjort en tolkning av domen och kommit fram till att det aldrig kan vara fråga om kvalificerat stöd när assistansen endast väntar på att brukaren ska behöva hjälp, det vill säga vid väntetid och beredskap. För ett par veckor sedan skrev Försäkringskassan ett brev till regeringen där man beskrev konsekvenserna av domen och att regeringen bör agera.

LSS är en av våra viktigaste rättighetslagstiftningar och en viktig frihetsreform, som ska säkerställa att personer med funktionsvariationer ska kunna leva ett så fritt och självständigt liv som möjligt. Om väntetid och beredskap inte kan räknas som assistansberättigad tid, förloras en stor del av själva syftet med reformen. Domen och Försäkringskassans tolkning av den leder nu till en praxis som får stora personliga konsekvenser för brukarna och deras möjligheter att leva ett självständigt liv på ett sätt som inte var tanken med denna lagstiftning från början. Detta är naturligtvis allvarligt och något som behöver åtgärdas så fort som möjligt. Regeringen tar nu därför skyndsamt fram förslag på lagändring som ska säkra assistans även för väntetid och beredskap – som är syftet med LSS.  Regeringen planerar att ha lagförslagen på plats redan innan jul. Här vill vi även kunna hitta lösningar för att förhindra att fler personer drabbas innan den nya lagen är på plats.

Sedan tidigare finns två andra domar från HFD som påverkar rätten till assistans. Den första domen är från 2012 och handlar om egenvård, som till exempel sondmatning och andningshjälp. Den andra domen från 2015 handlar om det så kallade femte grundläggande behovet (”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap”). I frågor som har så här stor inverkan på människors liv kan det vara frustrerande när förändringsprocesser inte går tillräckligt snabbt. Samtidigt är det, just för att dessa frågor är så avgörande för de individer som berörs, viktigt att förändringar av lagar och regler görs med försiktighet och med goda underlag. Regeringen har därför sedan tidigare gett uppdrag till Socialstyrelsen och Försäkringskassan att utreda konsekvenserna av de två domarna och den praxis de lett till. Dessa utredningar lämnas till Socialdepartementet i december. Samtidigt görs en översyn av hela LSS-lagstiftningen inom den så kallade LSS-utredningen som ska vara klar i oktober 2018.

Osäkerheten kring assistansen har lett till en stor oro bland brukare och deras anhöriga och fått allvarliga konsekvenser för de drabbade. Detta är en mycket viktig fråga för Miljöpartiet och vi jobbar intensivt inom regeringen för att nå en bra lösning.