Allt är föränderligt, även svårigheter.

Under fem veckors tid har vi dagligen informerats om allt negativt som sker i Coronaepidemins spår. Antalet sjuka, antalet döda, antalet brister i vården, antalet brister i hemtjänsten, den ensamhet som uppstår och allt annat elände.

Brister i vårt välfärdssystem är en bidragande orsak till att vår krishantering inte varit den bästa och den ensamheten som fanns tidigare vart helt plötsligt utbredd när även mötet med människor på jobbet togs ifrån så många.

Men stämmer ordspråket inget ont som inte har något gott med sig?

Ja det vill jag nog påstå!

Varje dag blir plötsligt speciell och dagligen berörs och skakas vi om på ett sätt som förändrar oss. Vi blir tvungen att hitta nya sätt att leva, jobba och att umgås, ja till och med att fira högtider får vi förändra.

Vi omvärderar vad som är viktigt och plötsligt finns ingen tanke på lösnaglar, nya kläder eller en ny pryl. Istället tänks kärleksfulla tankarna till vänner, släktingar eller alla vardagshjältar som får våra samhällsviktiga verksamheter att fungera mitt i denna pandemi.

Vi visar vilja att värna andra genom att hålla en fysisk distansering och det skapar också en mentala och kärleksfulla möten där vi visar hänsyn genom avstånd och närhet genom distansmöten på telefon- och skypsamtal. Helt plötsligt har vi ersatt meningslösa shoppingtillfällen med kärlekshandlingar.

Vi ger naturen en chans till återhämtning genom att resa och konsumera mindre. Vi tar oss i stället ut i naturen på en skogspromenader eller lägger tid på friluftsaktiviteter.

Att vi stannar upp, agerar mer solidarisk, visar mer kärlek och omvärderar vad som är viktig känns som det goda och ljusglimten i Coronatider.