Rasist eller?

Är politiker som lyfter frågor som rör invandrare & integration rasister?
Eller är det vårt tillkortakommande med en lyckad integration som skapar rasismen och rasismepitetet?
Om de självpåtagna ”sanningssägarna” i SD får leda debatten genom att ställa frågor utan att de möts av motstånd och diskussion så blir det tyvärr också bara SD som hörs. Och enligt min uppfattning är deras åsikter i mångt och mycket onyanserat och  rasistiskt.
Demokratins baksida är att SD blivit en politisk maktfaktor men mitt hopp står till de kloka med hjärtat på ”rätt ställe” som törs agera och ta taktpinnen.  
De nya reglerna för etablering av vissa nyanlända invandrare som träder i kraft 1 december 2010 är en bra insatts för att kunna komma in i samhället. Jag välkomnar att etableringsplanen ska består av olika aktiviteter och att den ska innehålla minst svenska för invandrare, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda möjligheten att påbörja ett arbetsliv i SverigeHär har vi ett bra exempel på en lösning då det viktigaste av allt för de människor som kommer till Sverige är att de får en plats i samhället. Delaktighet är en bra början.  
 
Det finns en del att göra kring de nyanländas avsaknad av ID-handlingar och för mig vore det en självklarhet att nyanlända får Id-handlingar med ett personnummer dag ett i Sverige, även för asylsökanden. Att leva papperslöst är ovisst coh extremt komplicerat.
 
Det viktiga är att veta att man är välkommen får möjlighet att vara delaktig och att man får insikt i både sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i Sverige.  

Förnekelse leder till död

 
Vad gör du för att rädda klotet?

Förnekar du att något behöver göras eller agerar du?

Effekten av människors förmåga att förneka är riskabelt. Förnekelsen leder till att livet påverkas här och nu men framförallt får det katastrofala effekter för all framtid. Forsätt förneka och planeten dör!

Alla som tror på ett liv här och nu utan ansvar för en långsiktig tanke om framtiden är medbrottslingar till att planeten plundras och risken för att vi riskerar att sluta som Venus – Förkolnad och Död!

Vi får varning på varning utan att det sker märkbara förändringar. Ta bara den totala dödstystnaden efter oljekatastrofen i Mexikanska golfen. En naturkatastrof som med säkerhet kommer att påverka oss här och nu men även våra barnbarnsbarn, ja såren kanske aldrig läker.

Har vi råd att fördärva, förgifta och ödelägga jorden?

Nej, absolut inte, det krävs radikala förändringar i hjärta, tanke och vision. Alla måste hjälpas åt. Politiker måste våga agera och fatta hållbara beslut och alla som röstar måste våga ställa krav på miljödebatten.

Ingen kan göra allt men alla kan göra lite. Så fråga dig själv vad du kan göra, kan du låta bilen stå ibland eller handla närproducerat? Ditt bidrag behövs och räknas.

En som har vision, tanke och hjärta är miljöminister Andreas Carlgren. Hans stora engagemang i samtliga miljöfrågor gör att det finns hopp.

 

Ge BOT en chans

VK skriver att hälften av alla utförsäkrade efter sitt deltagande i introduktionsprogrammet på Arbetsförmedlingen har återvänt till Försäkringskassan. Tänk vad gräsligt om det varit som förr för då hade dessa med all sannolikhet fått en sjukersättning, ja det som tidigare kallades förtidspension. Grattis till den halva som genom introduktionsprogrammet fått möjlighet att återgå i arbete eller till att söka arbete. Men då återstår frågan hur kan de som återvänder få hjälp?

Min åsikt är att den bästa hjälpen de kan få är att mötas med respekt, att de ska få nödvändiga utredningar inom vården och en samordnad rehabilitering. Ingen långtidssjukskriven blir nämligen frisk bara genom att vänta.
 
Av erfarenhet kan jag säga att det hade varit bra med en tidig samordning mellan den sjukskrivna, arbetsgivaren, läkaren/annan vård personal och Försäkringskassan. Den samordnade rehabiliteringen gör att man aktivt arbetar tillsammans för att den enskilda individen ska få en stabil återgång i arbetet och det ger verkligen effekt.    
 
Men vi måste tänka längre än så, det viktiga måste vara att på sikt minska gruppen av långtidssjukskrivna och då måste det till flera åtgärder. Som jag tidigare nämnt vill jag att vi inför BOT-avdrag. De riktlinjer som Centerpartiet idag tagit kring folkhälsa är inte komplett utan ett BOT-avdrag, om du vill veta vad jag tycker.  
 
Om avdraget införs pekar politikerna på vikten av en god hälsa och det mänskliga värdet som finns hos varje individ. BOT-avdraget skulle direkt leda till minskat mänskliga lidande och en minska långtidssjukskrivning.
 
Lars Weinehall skriver i sin blogg att ohälsosamma levnadsvanor inte bara orsakar långtidssjukskrivningar utan även dödsfall. Att Socialstyrelsen nu rekommenderar en avancerad rådgivning som är anpassad till den enskilda individen som ett led i hälsoarbetet känns betryggande och som ett steg i rätt riktning. Äntligen har man tagit det mänskliga kapitalet på alvar.
 
Men i vårt landsting går det utför och männskligt kapital tycks inte vara något man värdesätter det visar man tydligt genom att bryta vissa avtal.
 
I mitt möte med långtidssjukskrivna män och kvinnor har jag mött många kloka människor. De allra flesta med någon form av psykiska besvär eller utbrändhetsproblematik har berättat att de långt innan sjukskrivningen känt på sig att marginalerna varit allt för små. Många har berättat om tappra försök att meddela arbetsgivare, kollegor och familj om hur det känts men inte blivit tagen på alvar. Många har också beskrivit avsaknaden av egen tid för träning och annan typ av friskvård som ytterligare en orsak till att ”livet rasat”.
 
Men det handlar också om att hitta ”rätt hjälp” och då det gäller ”rätt hjälp” finns inget facit. Det är det individuella behovet, samspelet mellan patient och vårdgivare som är avgörande. Att åtta vårdavtal sagts upp i vårt landsting och upphör vid årsskiftet 2010-2011 och att ytterligare åtta avtal sägs upp kommande årsskifte känns för mig medmänniska som en katastrof och ett politiskt misslyckande.
 

Ja det går verkligen utför, det känns som beslutfattarna ”spottar” på behövande. Ni politiker som fattat detta beslut verkar inte ha en aning om de behov som finns där jag befinner mig, i verkligheten.  

Umeå i utveckling eller avveckling

Att Balticgruppens Christer Olsson ifrågasätter fortsatta större investeringar i Umeå med det knallröda styret är inget att förundras över. Jag delar hans oro för Vänsterns makt i kommunstyrelsen och ser ett flertal risker som kommer att innebära stora försämringar för Umeborna. Det finns en stor risk för avveckling istället för utveckling.

Hans uttalande är inte ett sätt att ifrågasätta demokratin som Spric påstår utan Christer Olssons egna upplevelser baserad på egen erfarenhet. Ingen kan ta från honom hans känsla av hur Vänsterpartiet motarbetat honom och hans företagsidéer.
 
Min uppfattning är att Christer Olsson är en företagsledare med ambitioner och varmt hjärta. Han är duktig på att dela med sig och har vid ett flertal tillfällen delat med sig till Umeborna och Umeå som stad. Tänk om fler vore lika företagsamma och generösa.
 
Att Spiric föredrar att kalla honom snuskigt rik känns bara barnsligt och avundsjukt, Christer Olsson har trots allt byggt upp sin egen förmögenhet. Men att Spiric inför valet talade om sänkta politiker arvoden och efter valet ändrat åsikt är mer förvånansvärt.
 
Jag sätter mitt hopp till att Lennart  Holmlund tar hjälp av Ågren och  Edvinsson så att inte det blir fyra år i "utvecklingsträda".  

Fördelning av klirret i kassan

Av , , 1 kommentar 10

Pengar Pengar Pengar jag gillar pengar men ännu mer gillar jag väl använda pengar.

En grön och företagsam budgetproposition värmer extra i ett varmt Centerhjärta
 
Jag känner mig glad för tilläggsbudgeten på 2 miljarder för investeringar i Norrlands inland, jag är glad att det ges utrymme för kvinnors företagande, jag är glad för att man tänkt på de unga genom att införa gymnasielärling och lärlingsprovanställningar.  Jag känner mig överlycklig att anslagen till entreprenörskap i skolan ökar och att studiemedlen höjts med 500 kronor. Jag känner mig också glad att man valt att halvera moms på restaurang- och cateringtjänster.
Men jag saknar en sänkning av arbetsgivaravgifterna och det är något jag med en dåres envishet kommer att fortsätta kämpa för.  
Maria & Mattias har också bloggat om budgeten och för er som bara vill ge budgeten 5 minuter kolla in Borg.

De förslag som ligger är ett första steg att minska arbetslösheten men vi måste helt enkelt sänka arbetsgivaravgifterna för småföretagarna om vi skall kunna möta den efterfrågan på arbeten som finns där jag lever, i verkligheten.

Lurad

 

Jag känner mig lurad.
 
Mitt miljömedvetna jag känner sig grundlurad men jag borde kanske inse att myntet alltid har en baksida. Tur då att jag är nyfiken och försöker ta reda på mer och gör mitt yttersta för att leva efter devisen om man inte frågar får man ingenting veta.
 
I annonserna läser jag om energiklassade vitvaror och känner att en ny vitvara måste vara bättre och mer miljövänlig än en äldre maskin och dessutom är energiförbrukningen lägre.
 
Men jag har blivit lurad!
 
För vilken energiförbrukning är det egentligen som minskar när man väljer energiklassade vitvaror? Och vad kan jag som kvinna, mamma, medmänniska, konsument och fritidspolitiker göra för att ”rädda” miljön?
 
Nu är det inte så att jag springer ner butikerna för att köpa nya vitvaror ideligen men jag erkänner, jag har tänkt som tomten i Katarina Mazettis julkalender Nytt nytt nytt nytt allt som är nytt är bra nyare nytt ska det va
 
Uppenbarligen finns det massor att göra och det första är att bli medveten, därefter kan vi göra medvetna val som leder till förändring. Jag är säker på att vi, jag och alla andra konsumenter i första hand måste ställa krav på reparerbara produkter istället för snyggdesign. Och som fritidspolitiker fortsätter jag oförtrutet att jobba för Centerpartiet och miljöarbetet för ett hållbart klimat.   
 
Vitvarumarknadens trista baksida beskrivs bra i en artikel av Jörgen Städje för er som är intresserad.

Förändra organisationen av trygghetssystemet

Solveig Zander som är riksdagsledamot och Centerpartiets talesperson i socialförsäkringsfrågor har på DN debatt skrivit ”sjukförsäkringens fel måste rättas” I artikels beskriver Zander att förändringens syfte var gott, Sanders säger också att resultatet av förändringen i det stora hela varit bra. Som personal och tidigare personlig handläggare på Försäkringskassan kan jag skriva under på att förändringarna gynnat och hjälp många.

Men artikeln ger också uttryck för att felen som görs ligger på handläggar nivå vilket jag tycker är ett småaktigt och fegt uttalande av en politiker. Som politiker måste man förstå vad besluten i en regelförändring får för konsekvenser. Utformningen av försäkringen är helt klart politikernas ansvar.
 
Försäkringskassan bemöter Zanders artikel och även här finns det en ”det var inte jag- attityd”. Ledningen för försäkringskassan avsäger sig allt ansvar och enbart hänvisar tillbaka till reglerna. Visst är det regler som avgör hur handläggarna bedömer och bedömningarna ska utgå från regelverket. Men hur försäkringskassan förklarar försäkringen för allmänheten och hur personalen förhåller sig till de försäkrade när de ska förklara försäkringen är och förblir försäkringskassans ansvar.  
Möjligheter till förbättring av socialförsäkringen finns och här bör ansvariga politiker ta ansvar och göra de förändringar som krävs.
 
Min uppfattning är att politikerna är de som är delaktiga i de brister som finns och det är fegt att lägga bristerna i försäkringen på de anställda. Men även Försäkringskassan som myndighet har ett ansvar för att regelverket skall kunna tillämpas utifrån ett humanistiskt perspektiv och ett stort ansvar för att tydligt göra en beskrivning av sjukförsäkringen till media och allmänhet. 
 
Enligt mig är modellen att ha en samordnad arbetslivsförsäkring, som innebär att arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen slås samman till en sammanhållen försäkring med gemensam myndighet.

En gemensam myndighet skulle med all säkerhet minska individens rädsla att bli utan ersättning när man går från ett trygghetssystem till ett annat och det skulle definitivt ta bort känsla av att kastas mellan olika system och ovissheten som det skapar. Att få en personlig handläggare som "lotsar" en hela vägen genom det sociala trygghetssystemet är enligt min åsikt ett framgångsrecept.