Ekonomisk frihet är centralt för att kunna uppnå våra andra friheter.

Ekonomisk frihet är centralt för att kunna uppnå våra andra friheter. Vi lever i ett samhälle där pengar till stor del innebär makt och inflytande så för oss Centerkvinnor är det självklart att samhällets ekonomiska system inte ska gynna individer olika beroende på könstillhörighet. Ekonomisk frihet handlar om att alla oavsett könsidentitet ska ha möjlighet till ekonomiskt självbestämmande och egenmakt. Det innebär att ha lika möjlighet till ägande, att det obetalda arbetet ska delas lika och att alla ska ha rätt till lika lön för lika arbete. Det handlar om att kunna ha råd att leva ensam eller lämna en destruktiv relation. Idag vet vi att män har en högre genomsnittlig lön och pension än kvinnor och kvinnor gör fortfarande mer av det obetalda arbetet i hemmet. Ekonomisk frihet spänner över en rad områden – allt ifrån föräldraskap till pensionssystem och det är viktigt att ekonomisk frihet är en verklighet i alla delar och skeenden i livet.

Jämställd arbetsmarknad
En jämställd arbetsmarknad och möjlighet till arbete är grunden för hela samhällets utveckling; för jämlikhet, jämställdhet, finansiering av välfärden, förebyggande av utanförskap och inte minst tillväxt i hela landet. Eget arbete är
en central grundbult för ekonomisk frihet och trygghet för den enskilde individen. Att alla människor ska ges möjlighet att arbeta och försörja sig själva, utifrån var och ens förmåga, är en av samhällets absoluta huvuduppgifter. Idag vet vi att arbetsmarknaden inte är jämställd. Fortfarande tjänar män som har samma yrke som en kvinna mer och löneskillnaderna mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrken kvarstår. Lönediskriminering är något som fortsatt existerar och som arbetsgivare än mer aktivt måste motverka. Diskrimineringslagen måste skärpas. Idag ligger ett stort ansvar på den enskilda individen att uppmärksamma fall av lönediskriminering. Vi anser att ansvaret att motivera löneskillnader borde ligga på arbetsgivaren och att ett högre vite ska utgå vid lönediskriminering.

Kvinnor ska ha mer kvar i plånboken
Att arbeta och utbilda sig ska löna sig. Vi vill att fler kvinnor ska ha mer pengar kvar på kontot varje månad. Det ska löna sig att spara till en buffert. Genom arbete bygger individen upp ett eget kapital och stärker sin ekonomiska frihet.
För att detta ska bli möjligt för fler vill vi både sänka skatten för de med lägst inkomster.

Fler arbetsgivare och bättre villkor
Sveriges kommuner och regioner har tillsammans nästan 1,2 miljoner anställda. Nästan fyra av fem anställda är kvinnor, vilket är en högre andel än i andra sektorer enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR. I flera kvinnodominerade yrken, inte minst inom vård- och omsorg, är det svårt att byta jobb och därigenom påverka sin arbetssituation eller lön på grund av att det finns alltför få arbetsgivare. Ökad konkurrensutsättning av dessa sektorer inom offentlig sektor sätter press på löneutvecklingen, karriärmöjligheter och villkor, vilket gynnar kvinnor. Därför värnar Centerkvinnorna lagen om valfrihet LOV.

Rätt till heltid
En av Centerkvinnornas främsta uppgifter är att främja en politik som skapar en jämställd och hållbar arbetsmarknad. En av de viktigaste åtgärderna är att fler kvinnor ska få möjlighet att välja att arbeta heltid. Sveriges Kommuner och
Regioner, SKR, har tecknat ett avtal med Kommunal om att heltid som norm ska införas i vård- och omsorgsyrkena. Vi välkomnar att offentlig sektor går före, samt att privata aktörer uppmuntras att i högre utsträckning erbjuda heltid till
sina anställda.

Lön för alla arbetade timmar
För de här yrkesgrupperna vill Centerkvinnorna se bättre inflytande över arbetstider och lön för alla arbetade timmar. Många jouravtal är omoderna och inte anpassade till en professionell yrkesroll. Vi vill förbättra villkoren och därigenom höja statusen för jouranställda, inte minst alla kvinnor i vård- och omsorgsyrken. För att skapa ett hållbart arbetsliv bör inte minst kommuner och regioner se över och rätta till arbetsförhållandena inom vård och omsorg. Det är
orimligt att inte alla schemalagda timmar räknas in i lönen och inte acceptabelt att gömma sig från ansvar genom att hänvisa till att detta är en facklig fråga. Centerkvinnorna ska därför verka för att lön ska ges för alla schemalagda
timmar, även jour.

Arbetsmiljö och karriärvägar
Centerkvinnorna vill att det skapas karriärvägar inom alla yrkeskategorier, bland annat genom att säkerställa att privata arbetsgivare kan verka inom den offentliga sektorn. Yrkesgrupper, som undersköterskor och förskolepersonal,
utgörs av kvinnor med låg lön, tunga arbetsuppgifter och begränsade möjligheter till karriär och självbestämmande. Det gör också att dessa personalgrupper ofta har hög sjukfrånvaro. Vi behöver fler undersköterskor men idag är det för få som söker sig till yrket. För att skapa fler möjligheter till karriärutveckling och höja yrkets status vill Centerkvinnorna se en betald vidareutbildning för specialistundersköterskor. Vi vill även införa en standardiserad grund- och specialistutbildning för undersköterskor, vilket skulle ge undersköterskerollen en högre status. Vi vill se möjlighet till karriär inom alla yrkeskategorier. I de kvinnodominerade yrkesgrupperna är det även vanligare med större personalgrupper under varje chef än vad det är i traditionellt mansdominerade yrken. Större personalgrupper påverkar arbetsmiljön negativt. Vi vill att kommunerna ser över personalgruppernas storlek så att chefer får möjlighet att vara bra chefer.
Centerkvinnorna vill också se nya förslag på förbättringar i kvinnodominerade sektorer, såsom arbetskläder och slopad karensdag för förskolepersonal. De som arbetar med barn utsätts i högre utsträckning för till exempel förkylningar och
influensor än i andra yrkesgrupper.

Enklare etablering på arbetsmarknaden
Vi vet att det finns ytterligare klyftor på arbetsmarknaden än de mellan kvinnor och män. En sådan är klyftan mellan inrikes- och utrikesfödda. Etableringstiden för utrikesfödda på arbetsmarknaden är lång och allra längst från arbetsmarknaden står utrikesfödda kvinnor. Vi anser att arbetsgivarens kostnader och de utrikesföddas trösklar in till arbetsmarknaden är för höga. Det är dessutom onödigt krångligt för dem som saknar utbildning att få ett jobb.
Att sysselsättningsgraden och etableringstiden skiljer sig avsevärt mellan könen är allvarligt både utifrån ett jämställdhets- och ett integrationsperspektiv. För att fler utrikesfödda kvinnor ska komma in på arbetsmarknaden och få möjlighet till
en egen ekonomisk frihet vill Centerkvinnorna att arbetsgivare som anställer en nyanländ kvinna i exempelvis nystarts- eller instegsjobb, ska ges en högre subvention än nuvarande nivå. Vi vill även se fler satsningar på yrkessvenska och kompletteringsutbildningar för kvinnor med erfarenhet från alla typer av bristyrken, exempelvis vård och omsorg. Centerkvinnorna vill se ett högre tempo och högre krav inom SFI (svenska för invandrare, SFI. Vi välkomnar besluten inom ramen för Januariavtalet om att införa integrationsförskolor, den förskola som bedrivs parallellt med SFI-undervisning för föräldrarna. Idag klarar inte Arbetsförmedlingen av att förmedla jobb i tillräckligt hög utsträckning till utrikesfödda kvinnor. Därför behövs en arbetsförmedlarpeng, motsvarande skolpengen, som den arbetssökande kan nyttja gentemot en förmedlare som bistår i etableringen på arbetsmarknaden. Detta öppnar upp för fler aktörer på marknaden, och för att förmedlare kan specialisera sig, exempelvis på utrikesfödda kvinnor. Det finns redan idag flera ideella organisationer som arbetar aktivt för att underlätta utrikesfödda kvinnors etablering. Dessa förmedlare skulle med en arbetsförmedlarpeng kunna bidra än mer till att fler kvinnor kommer i arbete. En flexibel arbetsmarknad där människor kan komma in och få sitt första arbete hjälps också av en stark bemanningsbransch. Denna kan för många, inte minst
utrikesfödda, innebära ett steg in på arbetsmarknaden och ett första jobb.

Mer RUT
Det är angeläget att skapa strukturer som möjliggör för alla, inte minst föräldrar, att orka arbeta heltid. I många andra länder används tjänster för att underlätta livspusslet. Exempel på sådana tjänster är städning, barnpassning och
3matlagning. Skatteavdraget för köp av hushållsnära tjänster, det så kallade RUT338 avdraget, har lett till att nya jobb har skapats i Sverige. Tusentals människor som tidigare jobbade svart har kommit in i den vanliga skattebetalande sektorn och därmed ökat skatteintäkterna. Över två tredjedelar av RUT-arbetarna är kvinnor, enligt Riksrevisionens rapport2 341 . Vi vet också att majoriteten av RUT342 företagarna är kvinnor och att en stor del har utrikesbakgrund. Möjligheten till köp av hushållsnära tjänster och tillgången till flexibel barnomsorg är exempel på reformer som för många är nödvändiga för att få ihop livspusslet. Att RUT frigör tid från hushållsarbete och att det finns tendenser till att arbetsinkomsterna har ökat för kvinnor med småbarn som använt RUT-avdrag är positivt. Det är en vinst för jämställdhet. Centerkvinnorna välkomnar därför att RUT utvidgas till att omfatta fler tjänster och att taket för RUT-tjänster höjs.

Fler kvinnor på ledande positioner
För att skapa en jämställd arbetsmarknad behöver vissa normer och värderingar som genomsyrar den svenska arbetsmarknaden förändras. I det arbetet är förebilder oerhört viktiga. Att fler kvinnor finns på höga positioner inom
Riksrevisionen (2020) ”Rutavdraget – konsekvenser av reformen”. Arbetslivet är avgörande för att skapa en arbetsmarknad som är inkluderande och som speglar samhället. Kvinnor är idag fortfarande i minoritet när det kommer till fördelningen av ledamöter i bolagsstyrelser. En positiv utveckling är på gång och behöver påskyndas, inte minst när det gäller företag som till viss del finansieras med gemensamma skattemedel. De företag som har jämställda bolagsstyrelser bör premieras när statliga aktörer beviljar lån. Nordiska bolag med kvinnor i styrelsen och i ledningen presterar bättre och är mer lönsamma än andra bolag, enligt en rapport från PwC 20193 361 .

Vi vill att statliga aktörer aktivt ska arbeta för att främja ett jämställt näringsliv.
Tillväxtverket är ett exempel på myndighet som spelar en viktig roll i arbetet med att ge förutsättningar för näringslivets tillväxt och utveckling. För att skapa hållbar tillväxt och växande företag i alla delar av Sverige behövs satsningar på
kvinnor som driver eller vill driva företag. Andelen kvinnor som driver företag ökar, men företagandet är fortfarande långt ifrån jämställt enligt en rapport från Svenskt Näringsliv. För Centerkvinnorna är det tydligt att staten och kommunerna skulle kunna ta ett större ansvar för att främja ett mer jämställt näringsliv genom till exempel rådgivning, vägledning och smidigt tillståndsgivande. På så vis skulle det ges ökade möjligheter för kvinnor att starta och driva företag inom de områden där de har yrkeskompetens och erfarenhet. Centerkvinnorna vill även se lägre skatt på ägande och en ökad acceptans för att företag måste tillåtas att gå med vinst för att långsiktigt kunna utvecklas. Centerkvinnorna är emot kvotering i bolagsstyrelser. Viljan till att ha jämställda styrelser anser vi måste komma från företaget själv, inte genom tvång. Centerkvinnorna vill skapa en långsiktig och hållbar förändring. Det tror vi sker genom att beslut inom näringslivet kommer underifrån och inte detaljstyrs från statligt håll. Vi vill använda morötter, inte piskor. Ytterligare en viktig faktor när det gäller att stärka kvinnor på ledande positioner och få fram fler kvinnor på höga poster är att stärka genuskunskapen hos de aktörer som fördelar samhällets investeringsstöd. Centerkvinnorna vill därför att tillväxtprogram, innovationsstöd, investeringsstöd och lån ska ha och redovisas utifrån ett genusperspektiv.

Försörjningsstöd ska betalas ut även till kvinnor
Idag händer det att par som får försörjningsstöd från kommunen inte får det var och en för sig, utan att stödet enbart betalas ut till en av parterna. I vissa kommuner överlämnas beslutet om vem som får pengarna till paret. Ofta blir det
mannen som tar emot stödet, inte minst i relationer med en maktobalans. I utsatta lägen kan det vara avgörande att kvinnorna har makten över sin ekonomi. Ett sätt att minska kvinnors utsatthet och öka möjligheterna för kvinnor att lämna destruktiva relationer är att stärka kvinnors ekonomiska självständighet, och i de fall ett försörjningsstöd betalas ut spelar det en central roll. Att få tillgång till sina egna pengar är också viktigt för de kvinnor som
nyligen kommit till Sverige. PwC (2019) ”Investing in gender equality” Svenskt Näringsliv (2020) ”Företagsamheten 2020” Centerkvinnorna anser att försörjningsstöd som beviljats till båda parter i ett förhållande också ska utbetalas till respektive person. Vi vill även att en utredning av aktuell reglering kring detta görs i syfte att stärka jämställdhet.

Centerkvinnorna arbeta för:
Att lika lön ska ges för lika arbete samt att ett högre vite ska utgå vid lönediskriminering.
Att skärpa diskrimineringslagen.
Att det ska skapas möjlighet att göra karriär i alla yrkeskategorier.
Att en standardisering av såväl grundutbildning som specialistutbildning för undersköterskor genomförs.
Att inkomstskatten för dem med lägst inkomst ska sänkas och gränsen för statlig inkomstskatt ska höjas.
Att fler kvinnor får möjlighet att arbeta heltid och att den offentliga sektorn är en förebild när det kommer till att erbjuda heltidstjänster.