Etikett: hemma

Fler såna gammbossar till folket!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 mars 2017 kl 08:18, 2 kommentarer

Gratis biljetter till Plupp föreställningen, var tydligen väldigt populärt, jag klev in där igår, strax efter halv elva igår och då var alla biljetter slut…kön hade varit ringlande lång, sa han i receptionen, hm, inte en människa, förutom jag, då jag kom dit. Nå, det blir alltså inget Plupp för oss, på lördag, vi får planera nåt annat istället.

Nicco gjorde förarprovet igår och då var den teorin klar och godkänd…en sak mindre att grunna över 😀

Då jag skjutsade ut henne dit, så frågade hon vad vi skulle käka till lunch, jag vet inte, svarade jag, kanske köper nån sallad då, i väntan på att du ska bli klar. Men så kom jag på att jag hade köpt parisare, så det får det bli, sa jag, det har vi hemma.

Men så hann jag grunna vidare, Åke har nämligen varit hemma för ond rygg, så då kanske vi skulle passa på och gynna det lokala kondiset och gå över på Ullas, sa jag, vid ett svagt ögonblick och jag kan ju knappast påstå att jag hade förväntat mig ett stort NEJ! Så vi spikade det.

Nu till det roligaste av allt. Då jag är därnere på stan så ringer min ”gammboss” och frågar vart jag är, hon vill bjuda mig på fika på tadaa…Ullas. Jag skrattar och säger att tyvärr, jag är på stan, men vet du vad, vi ska äta lunch där, allihop, på Ullas, vilket sammanträffande. Och snäll som hon är, så slår hon på stort och bjuder oss allihop på lunch, jodå, inte dumt alls. Flera såna gammbossar kan man ju få önska sig 😀

Och apropå ont i rygg, eller det faktum att jag ska till läkaren idag, så passade väl dom här sjukhusjournaler alldeles ypperligt in, här i inlägget. Det var Tina som delat det på FB igår, och tänk hemska tanke om nåt av allt detta är sant 😀

Sjukhusjournaler

1. Hundbiten i vänster ben, men hunden har inte orkat tugga sig igenom huden som är helt intakt.

2. Jag tittar på patienten i mikroskop och blir inte klokare av det.

3. Patientens huvudsakliga problem tycks vara huvudvärken.

4. Mår alldeles utmärkt, har sökt läkare ett flertal gånger för det.

5. Kommer hit då han druckit Blomstra och möbelpolish tillsammans med föräldrarna.

6. Under en semestervistelse i USA som varade från mitten av febr till för ngr dgr sedan då patienten och hans hustru tillsammans med deras dotter och hennes man och deras barn + en syster till dottern och en mormor till dotterns man, så har det definitivt skurit sig mellan patienten och dotterns man.

7. Smärta, framför allt på kvällarna, när han lägger sig ner. Försvinner med hjälp av en värktablett, som han lånat av sin mor, och vars namn han inte vet.

8. Har synhallucinos i form av musik, hörselhallucinos små myror.

9. I dag vid 12-tiden plötsligt blivit illamående då han observerade sin hustru i källaren och fått en klump i halsen som åkte upp och ner.

10. Uppjagad man som håller huvudet i vänster hand.

Och med dom symtomen och slutsatserna ska jag bara avrunda med en bild på våra semlor, som jag bakade i förrgår, men som vi testade igår…semmelkladdkakebakelser, jojo, dom där var inte att leka med 😀 Önskar er alla en fin torsdag!

Hur gör dom då?

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 januari 2017 kl 09:34, Bli först att kommentera

Vi snackade om naglar och nagellack igår, och kom in på sjukhus historier och annat.

Om ni någon gång varit på lasarett, inför en operation, eller om man är inlagd, kanske på en vårdcentral och dom vill kolla syresättningen, så vet ni att dom brukar sätta en plopp på fingertoppen. Och då vill dom inte att man har nagellack på den nageln.

Hum, sa jag, med ett färsk minne av just det där. Då jag åkte in och dom skulle se om dom kunde sy igen hålet, då skulle jag sövas och dom ville låna mitt finger. Dom hade aceton, där, förmodligen för att dom flesta kanske inte vet om just detta. Men tänk om dom kommer hem till dig/mig/vi…

Ja, jag har aceton hemma och kanske dom har med sig en flarra i ambulansen, men tänk nu på alla som gör sina naglar på fixerier. Den lacken och uppbyggnaden av nageln, tar man inte bort med aceton…hur gör dom då?

Men du, sa jag, det skulle ju kunna vara ett nytt yrke…ambulerande nagelfixare, jobbar dag som natt, jour, ni vet, utryckning med nagelvårdsväskan. Jaa, men det är ju perfekt! 😀

Ja, min nagel sitter kvar…än…knepish!

Igår fick jag veta varför det stått uppställt, lite tält ute vid skridskobanan på Nolia, dom har ju haft matcher där i helgen. Jag som sa till Nicco att det kanske var glass stånd, ja, dom säljer skridskoisglass…skrapad direkt från isen…slush med järnsmak från oslipade grillor, (smaksättningen kom Nicco på, by the way). Fast, det kanske hade varit godare med nåt varmt 😀

Nä, man kanske skulle ha hett sig ut med vovven nu, lite gråmulet är det och nästan som om man kan vänta sig snö, 3 plusgrader, och man kan ju verkligen förundras över temperaturskillnaderna, att det kan gå så fort. Från -24 till +3 på ett kick.

Nu kommer jag inte ihåg vart jag hört detta, men någon berättade om en bekant eller vän, som arbetade nere i Afrika någonstans. Och han skulle förklara hur en vinter i Sverige, kunde vara. Dom förstod inte, men så hade dom en frys där, han öppnade den och sa att så här kallt blir det på vintrarna…nonono, det trodde dom inte på, man fryser ju ihjäl om man kryper ner där, ja…sant, om inte vi heller hade vetat så hade vi nog sagt samma sak.

Ha en fin måndag!

Har allt en förklaring?

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 september 2016 kl 07:50, Bli först att kommentera

4 timmar, höll han på med våra fönster, han var noga och jag är jättenöjd. Men då ska ni också veta att fönstret i vårat sovrum, hade jag förträngt, glömt bort…då jag beställde fönsterputsningen, men det spelar ingen roll, jag kan ta in och utsida på det.

Sedan var det 2 balkongdörrar och 2 större fönster som jag bara beställt ut och insida på, så egentligen var det inte övermäktigt arbete, kan tyckas, men vill man göra ett bra jobb, så gnussar man på så där länge 😀 Rentrivsel, heter företaget, dom anlitade jag även ifjol och kommer förmodligen fortsätta att göra det också.

Nicco tycker att vi, det vill säga jag och Åke, alltid tror att det sker övernaturliga saker här hemma, fast hon anser att det är helt naturliga grejer som kan förklaras, om man bara tänker efter. Jojo, visst visst, många saker har en lösning eller förklaring, det fattar jag med, men den här går jag bet på.

Tvättade sängkläder, och efter torktumling, så kom det ut en stor tung påse, så hårt ihopsatt att vi inte fick upp den, igår. Åke provade länge och väl innan han ens fick in fingrarna i det ihop virade hålet. Och nu är alla tyger ute, fast inte utan frågetecken.

Påslakanet har en dragkedja, den var stängd, nu har jag äntligen kunnat reda ut den. Inuti, hade den snurrat upp sig som en lian, och där fanns även 1 lakan och ett annat påslakan. Med andra ord, lakanet och det andra påslakanet, hoppade in i det röda påslakanet, sedan stängde dom dragkedjan och levde loppan därinne. Då den kom ut från torktumlaren, trodde Åke att jag hade en tvättpåse. En stor säck, så hårt ihop vriden, att den såg ut som en pengapung, som inte gick att vrida upp. Ja, så här såg det ut nu, då jag kunde lösa knuten, som Åke påbörjade igår, vi gav upp efter en kvart.

Mm, att det försvinner sockar i tvätten, det vet man ju, men att grejerna kan göra såna där cirkuskonster, det tycker jag är häftigt och snudd på, oförklarligt 😀

Jag får kaffebesök på förmiddagen, så nu ska jag se om jag ska börja packa lite lätt och ta ut lite grejer till bussen, den ska förhoppningsvis vara lastad och klar, då Nicco och Åke kommer hem från deras jobb. Och Winstone förstås…ska ju ut en sväng.

För några dagar sedan såg vyn vid ån, lite annorlunda ut, jag trodde att det var någon ny granne vi fått:

Ett lektält, förmodligen på rymmen!

Önskar er alla en trevlig onsdag!

Alla vägar leder hem

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 augusti 2016 kl 08:06, Bli först att kommentera

Jag skrev om vägen till Rökå, den med dom härliga guppen, den sträckan är 2 mil, och ungefär i mitten, kommer man till en rätt så brant backe. Jag minns då vi skulle upp till stugan, pappa förstörde halva resan eftersom han hade släpen med sig, och då blev det ingen fart i guppen.

Den här gången var det dessutom vinter, och halkigt. Då vi kom fram till backen, så började däcken slira, han tog sig inte upp, även fast han testade flera gånger. Nä, sa han, tar jag mig inte uppför den här backen, så klarar vi inte av nästa heller.

Och jag kommer ihåg den stora besvikelsen, då han var tvungen att vända och ta vägen över Kristineberg…fy, man tycktes ju nästan vara framme vid målet, och då vill man väl inte vända om.

Apropå vägar och att inte vända tillbaka. Jag sa till Åke då vi for upp i fredags, vilken tur att vi inte bor på Udden, fy fasen vad tråkigt att ha hund, det finns bara en väg, och man får ta samma väg då man ska tillbaka. Inte som här hemma. Här kan du välja vilket väderstreck som helst, och till och med gå i en cirkel, alla vägar leder hemåt, det blir som lite ombyte 😀

Nu räknar vi Niccos balkong som klar. Jag pimpade den inför hennes hemkomst igår, ser rätt så trevligt ut, tycker jag:

Åke fick ta ut Winstone, just innan vi kom hem, sedan filmade jag då han först upptäckte hennes resväska, han sprang runt ett varv i hallen och sedan ut i tv rummet där hon satt och väntade på honom. Hon fick sig ett par rejäla, blöta pussar av honom, en lycklig hund, där vi nu var samlade, allihop.

Presenter fick vi också, paprika krydda, klisterdekaler, hm…nu måste man fundera vart man ska sätta dom, och slutligen…tadaaa….en döskalle 😀

Önskar er alla en trevlig måndag!

Där har vi varit, det gör vi inte om

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 juli 2016 kl 08:33, Bli först att kommentera

Ska börja ned att dementera en mening i gårdagensblogginlägg, där jag skrev att vi inte såg något regn. Jag skrev inlägget i förrgår, innan jag hoppade i säng, och glömde bort, i den meningen att jag skulle ha skrivit igår, och inte idag 😀

Nå, så därför kan jag tala om för er att jag vaknade natten mot igår av ett våldsamt smattrande mot busstaket, och sedan fortsatte regnet under gårdagen, långt norrut, men här, hemma i stan (Umeå), sken solen och gör så, även idag, vi for med andra ord åt rätt håll 😀

Resan gick bra, jag sa att egentligen skulle man skriva upp vart man käkat och vars alla ställen ligger efter vägen. Det är som alltid samma diskussion, vart ska vi äta, var dom verkligen bra där osv. Problemet är väl att det ska stämma in, någorlunda i tid, också. Man vill ju inte äta lunch 15.00 eller middag, samma tid.

Den här gången tog vi lunch i Tierp, på något som heter Kök och bar, det gör vi inte om. Man hade 2 saker att välja mellan, grillad fläskkotlett med stekt potatis, eller blomkålsgratäng. Vi tog det första, vilket visade sig vara en torr, överkokt fläskkotlett, som säkert legat sedan morgonen, samt ett helt berg med stekt potatis utan stekyta, såg mer ut som mos, och på det erbjöds en STOR salladsbuffé.

Jo, dom kallade det stor, men vi undrade vad det var som var så stort, med 6 saker att välja mellan…jaja, dom där kan vi då bocka av, been there done that!

En av presenter som Sally fick av mig var detta Lego:

Ska också säga att Nicco, tog mittenbilden

Colt va? 😀 Nicco hittade det på leksaks affären och tyckte att det blev ett måste, mormors bil och i tävlingsposition. Ja, sa jag, lite osäkert, men tycker hon verkligen om bilar då? Jag har ju hört ett visst missnöje då vi pratar bilar.

Ja, sa Nicco, om hon inte gillar det, så får hon väl lära sig…end of discussion, typ. Jag kan då berätta att Sally gillade bilarna, helt klart, så det blev ju en bra present, i alla fall.

Önskar er alla en toppen dag!

Otroligt och roligt

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 juli 2016 kl 09:11, Bli först att kommentera

Det blev en intensiv men mycket trevlig dag, igår. Vi startade från Järlåsa vid åtta tiden, vi hade ju 16 mil att köra, för att ta oss till Örebro, och Lego mässan. Vilka grejer dom kan bygga, av några plastklossar, otroligt!

Ännu mer otroligt, och roligt, var att på vägen dit, fick jag ett samtal, från min ”nätkompis” Ulla, hon hade precis läst mitt blogginlägg och undrade vart jag var, och när jag skulle komma. Hon råkar nämligen bo i närheten av Örebro, så hon dök upp i folkvimlet och vi fick hänga ett tag.

Vi började med en liten tapas lunch:

Och sedan en guidad tur i stan, slottet och Svartån som rinner runt där:

Popcorn i parken:

Och en kaffe på ett gammalt kondis:

Sedan var det dags att ta sig tillbaka till mässan, där jag mötte upp Theresé och Sally, som precis varit och sett en Legofilm.

Många bilar, körde vi om på vägen dit, och flera blev det på vägen hem:

Vi stannade på ett ställe för att tanka, både bilen och kaffe/glasstarmen, och jag höll på stupa rätt in i caféet, inte helt ovanligt, men det bjuder jag på 😀 Den där stentrappan hade inte synkade trappsteg, sådeså!

Och ett sista hinder, precis innan vi kom hem igen, en fasan:

Och se, den hade en polare också, som hoppade fram då vi bromsat in:

Kvällen avslutades med ost och kex, och den här gången hade Theresé kommit ihåg kexen, det var nice 😀 När hon bjöd på det i stugan, ifjol, så hade hon glömt kexen, så då fick vi skrapa ihop det som fanns, chips och tunnbröd, nå, det gick, det med, man ska inte vara så småaktig 😀

Önskar er alla en fin dag, nu ska jag ut i solen, och kanske jag får med mig Sally. Theresé och Anders är ju på väg till Västerås, i detta nu.

Njae, jag vet inte….

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 december 2015 kl 09:24, 4 kommentarer

Jo jag var ju på lasarettet igår, och hör nu vad jag fick för råd, detta av en sköterska, då ingen kirurg fanns tillgänglig. Den dagen jag ska till distriktsköterskan, som till exempel nu på måndag. Så kunde jag ta bort omläggningen och sedan duscha rätt in i hålet. Så skulle det bli rent innan jag åker dit.

Men…dom har ju sagt hela tiden, vikten av att hålla detta sterilt, så inga bakterier ska komma in dit igen. Hur har du då tänkt att jag ska göra efteråt, frågade jag. Då står jag hemma, utan någonting att lägga på.

Ehh, ja har du inga förband hemma, men jag kan skicka med dig…fast du behöver ju inte duscha där, om du inte vill.

Sen när jag åkte hem så undrade jag ännu mer vad hon egentligen hade räknat ut. Vad skulle jag använda att torka mig med, ja handduk förstås, men hur steril är dom…och luddfria, hm…nä, jag tänker inte duscha mitt hål, utan det får dom rengöra, på plats.

Sedan åkte jag hem till Helena, som faktiskt bjöd på mer än kaffe, goda bananplättar, har ni hört, här får ni ett snabb recept på dom:

Bananplättar

1 banan mixas med 2 ägg

Stek i plättjärn eller måtta i vanlig stekpanna, storleken ni vill ha, kan med fördel stekas i kokosolja. Klart!

Bild och recept hittade jag HÄR

Och till dessa hade hon kokat upp lite blåbär, med kanel och annat gott i, alltså, jag blev förvånad, och jag vet att jag kommer att göra dessa själv, här hemma. Bra som mellanmål! Och inte nog med det, hon är ett trevligt sällskap, vi har alltid nåt att avhandla, och sedan fick jag en lite försenad ”krya på dig, välkommen hem” present, inte illa 😀

En fin filt att hålla värmen med, en påse mörkchoklad, mm, en sån kan man ta i munnen till kaffet i soffan, och ett annorlunda måttband, haha, den ska jag ha i min väska, kan alltid behövas. Och ett litet fint brev, med rim i, det blev ju som en julklapp. Tack Helena!

Och med denna utsikt jag hade från tv rums fönstret för 5 minuter sedan, avrundar jag mitt inlägg. Nu ser det inte alls ut så längre, nu är himlen bara grå, och sedan önskar jag er alla en trivsam lördag!

Inget tjopptjopp, bara TJOPP!

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 september 2015 kl 08:42, Bli först att kommentera

Åke var ute hela dagen igår, han tvättade av Niccos Amazon, som vi ska ta upp till Liljaskolan, helgen som kommer. Hon ska då få göra den färdig inför besiktning. Och han putsade inte lite, då jag knäppte kort på den, var han halvfärdig 😀

Vi drack kaffe därute och jag sa att visst är det knepigt att sommaren förvunnit så här fort, det var liksom inte tjopptjopp, utan bara TJOPP.

Å andra sidan, om man tänker tillbaka på allt man ändå hunnit med, så är inte det fy skam. 2 resor till Uppsala, en till Piteå, en till Fällfors, stugan i Malå, Åmsele, vi har varit hemma och njutit av det, och nu är det ju snart oktober…otroligt.

Men sa jag också, 3 månader kvar till Nyår och då, för mig, så vänder allting igen. Då längtar man till mars/april och takdropp, maj är en månad man tänker att det är gott om tid, men hallå, det är bara en månad kvar till semestern. Och så där rullar det på.

Jag tycker ändå att vi haft en hygglig höst, trots en del regn, och sensommaren blev också bra, till slut.

Däremot gillade inte våra blåbärsbuskar, den här årstiden. Vi får 5 blåbär, men dom har tyvärr inte hunnit bli blå, så dom kommer säkert att gå till spillo.

Och apropå blåbär, vilken dröm jag hade, haha. Jag och Åke skulle följa med Brälla och Lena och plocka blåbär, men då vi var klara att gå in i skogen, hade mörkret fallit. Ja, sa Lena, nu ska vi gå 2 kilometer rakt in, där finns bären, och vi började trava.

Kan inte påstå att vi såg så mycket, men jag hittade en boxarhandske och ett benskydd för hockeyspelare, jojomensan. Sen vaknade jag av att Åke smög ut i matrummet, och jag kunde inte låta bli att fråga vad han höll på med. Jo, han skulle ju se om han såg den där blodmånen, men han var lite för tidig, den var bara en skiva, just då.

Önskar er alla en fin måndag!

Hem är hemma

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 augusti 2015 kl 13:22, Bli först att kommentera

Jag hade inga uppslag att skriva i morse, fast egentligen, 1000 stycken, men jag var totalt tom i skallen, så jag stängde datorn och åkte ut på ärenden istället.

En sväng förbi jobbet, Djurmagasinet där jag hade en kupong för kattmat, skjutsa ner mamma på Kemtvätten och sedan tog vi en lunch på Ålidhem, hon bjussade 😀

Och nu skiner solen, och tror ni inte att Åke fixade handtaget till trädgårdsredskapet, trots att jag skrivit att jag var rätt så glad att jag nu skulle slippa det där, hm…ja, verkar ju inte bättre än att jag måste ta mig utanför dörren och fortsätta arbetet.

Tina ringde just, dom är hemkomna, eller ska man säga bortkomna i deras andra hem, jag vet inte…dom vill nog räkna Torre som deras hem, och det är ju dit dom en dag flyttar, sen har dom en ny lägenhet i Kungsängen, där dom nu är, fast det blir som ett andra hem, även om dom kommer att vara där mer tid än i Torre, åtminstone nu. Svår matematik 😀

Men jag förstår ändå känslan, och det hade ju varit cool om man kunde säga som i den där låten, wherever I lay my hat, thats my home, men så enkelt är det aldrig, hem är väldigt specifikt för var och en, och vad man själv tycker och tänker om platser.

Se, nu fick jag göra ett avbrott igen, en kille som ä intresserad av Buicken, stannade och ville kolla in den, ordentligt. Han är jättesugen, och skulle återkomma. Kan ju hoppas på det så slipper man annonsera och sitta och svara i telefon, det blir som enklare. Det var en kompis till honom, som stannade här för 2 dagar sedan, han hade sett både Buicken och Camaron, på min arbetsplats, och skulle tipsa polaren om denna bil, vilket han nu gjort 😀

Nä, nu ska jag gå ut och krafsa lite mellan plattorna, och få lite sol på mig också, som bonus. Ha en fin dag, allihop!

Bussfrämmen

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 juni 2014 kl 07:38, Bli först att kommentera

Midsommaraftonsmorgon…det är idag det. Vi fick hit några igår som ville låna bussen för en natt, Theresé, Anders och Sally. Tanken var att dom skulle sova över på hotell, efter vägen och sedan fortsätta direkt till Maltträsk idag men dom ändrade sig.

Åke fick sin kommande födelsedagspresent, 2 linnen och presentkort, jag fick dessa två, fina burkar:

Samt ett likadant presentkort:

100 dollar att handla på Summit för, inte illa alls 😀

Jag, Åke och Nicco satt ute och pratade igår kväll, i väntan på att dom skulle komma och lite pyssel med packning och så där, rätt var det är låter det något från luften eller tallen, och ner kommer det fågeldun svävade som ett litet snönedfall, hm…kanske dom har storstädning i tallen eller så var det nåt som flaxade förbi och släppte ner lite dunbolster, bara för att.

Så kom vi in på ämnet fåglar. Jag har en syster som värnar om alla djur och då hon var liten så skulle alla som nu dött, givetvis begravas. Det var allt från humlor till fåglar, ja, jag kom då ihåg att då jag var barn, så hämtade vi alltid lite grodyngel, var kul att se dom utvecklas.

Den här grodan, fick ben och svansen höll på försvinna och sen *pang* så dog den. Jag begravde den utanför min lekstuga. Sen kom nån kompis förbi och då grävde jag upp den igen, ville visa…(makabert egentligen) och då var ett ben borta. Pappa sa att det fanns djur som lever i jorden som förmodligen hittat grodliket, ja, jag vet inte, men tycks komma ihåg att det var en mindre, chockartad upplevelse…det var ju min groda.

Nu ska jag göra sallad…till 25 personer, sallad vi ska ha till det vi grillar ikväll, sen ska jag steka lite småbiffar att ta med till dagens lunch, som även kommer att bestå av skinka, rostbiff, potatissallad och brytbröd. Packa ihop våra sängkläder och vanliga kläder förstås… sen är vi nog klar att åka.

Här är lite bilder från tidigare midsommarfirande, och avslutar med att önska er alla en jätte trevlig midsommar, oavsett hur vädret kommer att bli!

2009

2010

2011 (Lainejaur/Malå)

2012 (midsommarafton hemma, sedan Maltträsk)

2013

Etikett: hemma

Fler såna gammbossar till folket!!!

Hur gör dom då?

Har allt en förklaring?

Alla vägar leder hem

Där har vi varit, det gör vi inte om

Otroligt och roligt

Njae, jag vet inte….

Inget tjopptjopp, bara TJOPP!

Hem är hemma

Bussfrämmen

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten