Varför måste polisen tala om var kameror för övervakning sätts upp.
Polisen har beslutat sätta upp kameror för att bland finna de personer som har bränt ned en massa bilar. Jag tror det hade varit nyttigt att ingen visste om vart dessa kameror finns. Jag har tillhört de som alltid tyckt att det varietén bra ide och även varit brottsförebyggande. Vet man vart kameror finns tror jag inte man minskar brotten för knarklangning. Jag tror också att de kan hindra en massa bråk. I butiker är det numera upp till handlarna att fundera över kameror. Det gör väl inget för de som inte har nåt ofog för sig. I INAB har det varit viktigt bland annat på resecentra att det finns bevakning

Nu kommer sanningen fram om Donald Trump fd hans Nationella säkerhetsrådgivare John Bolton som varit det i två år innan han fick kicken. Han hade en lång karriär inom republikanska partiet och har varit USA,s FN ambassadör, biträdande utrikesminister, med flera tunga uppdrag och man sa att han var en krigshök. Nu har han retat upp Trump ordentligt när han skrivit en bok om honom. Några avslöjanden i boken är att Trump sagt till Kina att de behandlar de uigurerna rätt mer finns att läsa i den första artikeln jag citerar. Han är så välmöblerade i huvudet att han tror att Finland är en del av Ryssland. Men han hotar Bolton med att stämma honom för att stoppa utgivningen av boken i den tredje artikeln från Omni jag citerar

1)Donald Trump hade inte några invändningar mot hur Kina behandlade den muslimska minoriteten uigurerna. Det är en av anklagelserna som John Bolton riktar mot presidenten i sin nya bok.
Under en middag på G20-mötet i Japan 2019 ska Trump till och med ha uppmuntrat lägren, skriver Bolton.
”Xi hade förklarat för Trump att han i praktiken byggde koncentrationsläger i Xinjiang. Enligt vår översättare sa Trump att Xi borde fullborda byggandet av lägren, och att han tyckte det var helt rätt agerat”, skriver Bolton enligt Wall Street Journal. Vita huset har inte bemött uppgifterna.

2)Donald Trump tror att Finland är en del av Ryssland, har varit nära att dra USA ur Nato och blir bakom sin rygg hånad av medarbetare. Det skriver den tidigare säkerhetsrådgivaren John Bolton i sin nya bok, enligt New York Times.
Bolton skriver också att Trump försökt använda förhandlingarna om ett handelsavtal med Kina för att vinna politiska fördelar i hemlandet. Han sa till Xi att han kunde sänka de amerikanska tullarna på kinesiska varor om Kina köpte mer amerikanska jordbruksprodukter. Detta för att säkra röster på landsbygden till valet 2020.
”Jag får anstränga mig för att hitta ett enda viktigt beslut från Trump som inte syftar till att förbättra hans chanser till omval”‚ skriver Bolton.

3USA stämmer den tidigare nationella rådgivaren John Bolton för att försöka stoppa hans kommande bok, rapporterar ABC News.
Vita husets säkerhetsråd har kommit fram till att vissa stycken i boken innehåller hemligstämplad information som om den kommer ut kan anses vara ett hot mot rikets säkerhet, enligt stämningsansökan. Enligt förläggaren ska boken ge en inblick i Vita huset och säljer in den med orden: ”Det här är boken Donald Trump inte vill att du ska läsa”. Slut citat från Omni

Miljöpartiet måste hållas borta från Preem. Det skriver Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på Facebook. Tala om strunt prat helt enkelt och skulle det vara så att något parti som ska hålla sig borta från några frågor. Jag tror inte ens jag skulle rymma det på en hel A4 och bara räkna upp rubrikerna. Visst tycker jag att Preem ska få bygga ut och mitt främsta skäl att det är bättre för miljön om de bygger i Sverige än i något annat land. Jag tycker inte det är bättre ur miljön om de bygger i Sverige.

Jag tycker bara hans kommentar är en fullständigt sjuk kommentar. Om miljöpartiet gör sitt yttersta för att stoppa utbyggnaden är det ju upp till dem om de inbillar sig att det är rätt. Då kanske det går att vänta tills beslutet tas. Däremot förstår jag inte varför regeringen ska fatta beslut efter som Företaget fick under måndagen klartecken från Mark- och miljööverdomstolen att bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil. En miljööverdomstol borde väl vara sista instans som det är inom det övriga rättsväsendet. Vi kan väl inte ha dubbla beslut för vart överklagas i så fall regeringens beslut.

Men vilken syn har moderatledaren när han säger att miljöpartiet ska hålla sig borta från Preem. De är valda till riksdagen av Svenska folket och självklart har de rätt att vara med i alla frågor. Som jag skrev inledningsvis har det varit bra om inte moderaterna har hållit sig borta från ett parti som har rötterna i nazismen även om det utåt försöker tvätta bort detta. Jag tycker självklart det har varit bra om moderaterna hållit sig borta från välfärdsfrågorna där många blev starkt lidande under M,s regeringskris, det har varit bra om de hållit sig borta från många kommuner tillsammans med KD där de valde sänkt skatt i stället för bra äldrevård, bra om de hållit sig borta från järnvägspolitiken, regionalpolitiken, sjuvärdspolitiken och jag ids inte räkna upp fler områden förutom ett. De skulle ha hållit sig borta från skattesänkarpolitik och i stället satsat på jobb och välfärd.

Artikel från Dagens Arena
KRÖNIKA Krutröken har knappt lagt sig efter LAS-utredningen förrän det nu är dags för arbetsmarknadens aktörer att ladda om i skyttegravarna. Utredningen om a-kassan lär leda till ytterligare en politisk strid, spår German Bender.
Även om just arbetsrätten under de senaste veckorna utmålats som nästa stora politiska strid och kritiserats av såväl en samstämmig fackföreningsrörelse som av statsministern själv, är det bara första kapitlet i den större berättelsen om januariöverenskommelsens omstöpning av svensk arbetsmarknadspolitik.
Lite i skymundan har det nämligen sedan 2018 pågått en annan utredning som kan skapa bekymmer för både regeringen och arbetsmarknadens parter. Det handlar om ”Utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster”, mer vardagligt kallad a-kasseutredningen.
Vid en första anblick kan utredningen te sig harmlös. Och under normala omständigheter hade den kanske kunnat passera som en rent administrativ teknikalitet. Men i nuläget kan den i stället lägga sten på börda för regeringen.
Dels handlar utredningen om frågor där facken har starka åsikter och där de politiska partierna är oense enligt ungefär samma linjer som i LAS-frågan.
Dels har de omgivande förutsättningarna kraftigt förändrats sedan utredningen tillsattes, i likhet med vad som hände den nu arkiverade utredningen om Arbetsförmedlingen.
I Arbetsförmedlingens fall handlade det om ett nytt valresultat som kraftigt påverkade inriktningen på arbetsmarknadspolitiken och förpassade utredningen till byrålådan. I a-kasseutredningens fall handlar det förstås om coronakrisen, som på rekordtid möjliggjort förbättringar av a-kassan som både facken och flera riksdagspartier bara kunnat drömma om i många år.
Utredningens direktiv handlar till stora delar om att göra det lättare för fler att kunna få a-kasseersättning. Arbetslöshetsförsäkringen fungerar nämligen allt sämre som en inkomstförsäkring för den som blir arbetslös. Faktum är att andelen arbetslösa som får arbetslöshetsersättning har gått ner från 64 procent år 2007 till bara 37 procent 2016. Och detta trots att ungefär 70 procent av arbetskraften varit ansluten till en arbetslöshetskassa under de senaste tio åren.
Regeringens uppdrag till utredningen handlade därför om att göra a-kassan bättre anpassad till en mer modern arbetsmarknad där allt fler har jobb av uppdragskaraktär, kombinerar jobb och företagande eller periodvis är arbetslösa. Bland annat ska man kunna kvalificera sig till ersättning genom att uppfylla ett inkomstvillkor i stället för som nu ett arbetsvillkor, alltså att under en given tidsperiod (”ramtid”) ha uppnått en viss inkomst snarare än en viss arbetstid.
Gott så. Hittills rör det sig mest om teknikaliteter som nog inte kommer göra någon särskilt upprörd.
Djävulen sitter som så ofta i detaljerna.
Men utredningen innehåller också mer kontroversiella delar som kan skapa oenighet inte bara mellan partierna i riksdagen, utan också mellan fackförbunden.
I och med januariöverenskommelsen fick utredningen nämligen tilläggsdirektiv som innebär att den ska lämna ”förslag för hur arbetslöshetsersättningen kan trappas ned tydligt i takt med arbetslöshetens längd”. Formuleringen är skarp och påminner väldigt mycket om LAS-utredningens direktiv, som angav att den skulle föreslå ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna” (så man kan ana vem som höll i pennan när de delarna av direktiven formulerades).
Att trappa ner ersättningen efter längre period av arbetslöshet är förvisso inte kontroversiellt i sig, eftersom a-kassan ska vara en omställningsförsäkring som ger inkomstskydd mellan arbeten under en begränsad tidsperiod.
Men frågan är hur lång den perioden ska vara, hur snabbt ersättningen ska trappas ner och till vilka nivåer. Djävulen sitter som så ofta i detaljerna.
I direktiven anges också att utredningens förslag ska vara ”budgetneutrala”, vilket innebär att de inte ska leda till ökade kostnader. Alltså måste förmodligen en höjning av a-kassetaket (inte från dagens coronahöjda läge, utan i förhållande till den lägre nivå som gällde när utredningen tillsattes i februari 2018) kombineras med en kraftig avtrappning av ersättningen efter en tids arbetslöshet, precis som Centern vill. Särskilt om fler dessutom ska omfattas av försäkringen.
De politiska skiljelinjerna i fråga om detta är relativt tydliga: de borgerliga partierna vill ha en betydligt snabbare nedtrappning till betydlig lägre nivåer än regeringen och Vänsterpartiet. Frågan är hur ense januaripartierna kan bli när utredningens förslag ska tröskas i regeringskansliet.
När det gäller oenigheten i de fackliga leden är läget däremot inte lika tydligt. Möjligen har TCO- och Saco-sfärerna lättare än LO att acceptera en hög inledande ersättningsnivå som trappas av relativt snabbt, eftersom tjänstemannagrupperna generellt tjänar mer och har kortare arbetslöshetsperioder än arbetare.
En dansk flexicuritymodell för Sveriges del skulle kräva fördubblade investeringar i a-kassa
Men både fackens och partiernas överväganden kompliceras ytterligare av att de båda utredningarna (LAS och a-kassan) bör ses som delar i en större reform. Centerpartiet betraktar dem som steg mot en dansk flexicuritymodell för arbetsmarknadspolitiken.
Den bilden ifrågasätts dock både av LO och av TCO:s nestor i a-kassefrågor, utredaren Mats Essemyr, som uttrycker sig pregnant: ”Om man först skulle försämra anställningstrygghet, och sedan dessutom försämra a-kassan med ett lägre tak – då är det en helt ny flexicuritymodell där jag inte ser var securityn finns.” Han får stöd av arbetsmarknadsforskaren Patrik Vulkan, som menar att en dansk flexicuritymodell för Sveriges del skulle kräva fördubblade investeringar i a-kassa och aktiva arbetsmarknadsåtgärder.
Men även från ekonomhåll höjs röster om att de villkor i arbetslöshetsförsäkringen som förbättrats till följd av coronakrisen inte ska permanentas, utan i stället göras konjunkturberoende och därmed stramas åt när ekonomin vänder uppåt.
Lars Calmfors menar att en alltför generös a-kassa i form av högre ersättningsnivå och längre ersättningsperioder gör att det tar längre tid för arbetslösa att komma i arbete, eftersom de då söker färre jobb och inte är beredda att ta de jobb som finns utan hellre väntar tills de hittar ett jobb de vill ha (att det leder till bättre matchning och högre produktivitet nämns sällan). En annan professor i nationalekonomi, Oskar Nordströms Skans, förordar att regeringen ”snabbt och resolut kan skala tillbaka en bred och generös, men tillfällig, utsträckning av a-kassan”.
En lägre och kortare a-kasseersättning skulle inte bara drabba de arbetslösa inom ramen för själva arbetslöshetsförsäkringen, utan dessutom innebära att kostnaderna för inkomstskydd och omställning delvis lämpas över på facken och omställningsorganisationerna – och därmed på deras medlemmar via högre fackavgifter och/eller dyrare inkomst- och omställningsförsäkringar. Det kan alltså ses som ett sätt att utöka den privata insatsen arbetslöshetsförsäkringen, i linje med en borgerlig syn på välfärden.
Det verkar alltså vara upplagt för strid om a-kassan de kommande månaderna, med inspel från alla de röster vi redan hört tidigare: politiker, arbetsmarknadens parter, ekonomer, ledarskribenter och politiska analytiker. Och så de allt fler arbetslösa förstås, om nu någon bemödar sig om att lyssna på dem.
En utredning kommer sällan ensam, lyder ett urgammalt svenskt ordspråk. Det är snarast en underdrift när a-kasseutredningen nu landar ovanpå LAS-utredningen och i svallvågorna av en arbetslöshetskris som redan lett till en del av de förbättringar i a-kassan den var tänkt att föreslå. Dessutom samma dag som en ny LO-ordförande väljs.
German Bender är programchef på Arena Idé.

Donald Trump gick på en riktig nit när han utsåg en ny domare som heter Neil Gorsuch. Den mannen var Trumps förstahandsval när en ny domare utsågs 2017 till högsta domstolen Varför det var en nit för Trump var att han nu skrev fram en dom som var en seger för HBTQ rörelsen. Huvudskälet till domen var att nu kan man inte avskeda folk på grund av deras sexuella läggning. En seger för alla som tror på ett system där alla människor är lika mycket värda. Trump ville ha en domare som var riktigt konservativ. Jag höll på säga tjänligt åt Trump

Så här skrev Omni om denna dom och jag citerar. ”Dagens beslut i högsta domstolen som förbjuder arbetsgivare att avskeda anställda på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet kan bli en huvudvärk för president Donald Trump i höstens val. Det skriver Mark Joseph Stern i en analys i Slate.

En av dem som ställde sig bakom beslutet, och som till och med fick skriva domstolens motivering, var Neil Gorsuch som var Trumps förstaval när en ledig plats i domstolen skulle fyllas 2017.
”Trump fick med sig sina kärnväljare genom löftet att tillsätta en hårdnackad konservativ till den lediga platsen i domstolen. Domaren han valde gav just hbtq-personer en stor seger”, skriver han.

BBC:s Anthony Zurcher skriver att Gorsuch är mer ideologiskt oförutsägbar än vad många på vänsterkanten i USA hade väntat sig. Beslutet i dag är en stor principiell sak i landet, i och med att domstolen för första gången ger transpersoner specifikt skydd mot diskriminering.
”Transpersoners rättigheter är på väg att bli ett politiskt slagfält, och en majoritet i domstolen visade nyss på vilken sida de står”.

Äntligen fick vi en LO ordförande från Västerbotten och det blev Susanna Gideonsson som bor i utkanten av Umeå. Hon är väl värd detta tunga fackliga uppdrag inte minst att få den samlande fackföreningsrörelsen att dra åt samma håll. Jag känner Susanna mycket väl sedan mycket lång tid både som ung och facklig och även hennes tid som SSU ombudsman på SSU distriktet. Jag känner också hennes man mycket väl en duktig metallarbetare. Det är även att gratulera till posten som medlem i VU i Socialdemokratiska partiet då det varit tradition att LO,s ordförande sitter i vu.

Susanna är också den förste LO ordföranden från Handels och den förste från Nordliga Sverige. Hon har stor erfarenhet av helvetet med alla dessa former av deltidsanställda och då kommer man även in på kvinnofällan alla typer av visstidsanställningar men även den låga lönenivån som finns inom de kvinnodominerade yrkena främst inom handel och inom kommunal. Jag hoppas verkligen att man kan lösa detta avtalsvägen för jag ogillar som nog alla vet att staten ska blanda sig i det som är avtalsfrågor. Dessa kan Susanna det vet jag.

Jag vill bara gratulera dig Susanna Gideonsson som blivit vald till det finaste fackliga uppdraget man kan få nämligen ordförande för Landsorganisationen (LO) i Sverige . Grattis Sanna

Swedavia bygger inte ut Arlanda nu som de hade tänkt. Ja det låter väl klokt att ta en paus där då passagerareantalet har minskat ganska kraftigt och vi får väl se hur antalet resenärer utvecklas. Det handlar om en ny bana och att de tänkt förbättra bagagehanteringen. Att passagerarantalet minskar är dock ingen nyhet alls. Det är inte så länge sedan man gjorde om bagagehanteringen gjorde man inte rätt då

Det har ju satsats enorma summor på Arlanda under mycket lång tid medan man däremot glömt bort sina regionala flygplatser. Tittar man bland annat på Umeå har man också krävt vad man kallar medfinansiering. Man borde behandla och ta ansvar för samtliga sina flygplatser. Det har ju sagts att det är på Arlanda man tjänar pengarna ett korkat ställningstagande. Det är ett nav för främst inrikestrafiken och utan plan som lyfter från platser ute i landet blir det inga vinster.

Jag saknar också varför man låtit det stora navet ha Köpenhamn som nav då det av geografiska skäl borde vara bättre med Arlanda. Jag saknar också en vision om el flyg och det kommer att komma och det är jag helt säker på. Inrikestrafiken och trafik till Norge, Danmark, Finland, London, Frankfurt och några platser borde vara lämpligt för elflyg. Inom Kvarkenrådet har vi ett projekt om ekflyg till Vasa trots att vi bygger en ny färja. Tyvärr går det för sakta med båt och för alla typer av affärsresenärer tar det alldeles för lång tid.

Så här skrev Omni om att pausa investeringar på Arlanda. Jag citerar ”Swedavia kommer för tillfället inte att gå vidare med den planerade utbyggnaden av Arlanda flygplats, meddelar bolaget i ett pressmeddelande.
Det rör sig om två projekt i form av en ny pir och förbättrad bagagehantering som skulle tillföra ny kapacitet till flygplatsen som nu sätts på paus.
– Redan innan coronautbrottet såg vi att flygtrafiken minskade och under coronaviruset har det minskat till ett minimum. Att då bygga ut Arlanda vore att slösa med skattebetalarnas pengar, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) på en pressträff. ”

Jag ska än en gång lägga in ett helt citat och det är Lisa Pelling som skrivit den. Och det handlar om coronapandemin. Högerpartierna vet nu i efterhand hur den skulle ha hanterats men har jag läst rätt har man diskuterat den i partiöverläggningsrna. Jag blir ärligt talat förbannad på att de tycker regeringen ska göra det som ligger på kommunerna. Ansvaret för äldreomsorgen är en kommunal fråga. Ebba Busch borde kunna vara så ärlig och säga att det är i kommuner där man är med och styr så har i många kommuner KD ordförandeposten i den nämnd där man har de stora dödstalen då man fått in smittan där. Inte så konstigt för där om någonstans sysslar man med visstidsanställningar i olika former. Ebba hon saknar all vett och etikett.

Så här skrev Lisa Pelling i Dagens Arena. ”Den politiska högeroppositionen låtsas nu veta exakt hur coronakrisen borde ha hanterats och vilka insatser som borde gjorts långt tidigare. Det är tystare från M, SD och KD när det gäller vad som borde göras här och nu. Beteendet imponerar inte.

I en nationell kris är det naturligt att det finns en uppslutning kring regeringen. Därför är det bra att det har rått en form av borgfred mellan partierna fram till nu. Men politiska konflikter försvinner inte, och det är viktigt att vi som väljare får veta vilka olika vägval som finns.

Men söndagens partiledardebatt handlade beklämmande lite om vägen framåt. Istället var debatten en uppvisning i efterklokhet. Ebba Busch, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har tydligen hela tiden vetat exakt vad som måste göras, och när.

Ebba Busch visste till exempel redan i februari hur Sverige borde ha agerat när sportlovsresenärerna kom hem till Stockholm från de italienska och österrikiska alperna. Det finns dock inget spår i offentligheten av att hon delade med sig av sina insikter då, när det hade kunnat göra skillnad. Inte minst för KD:s opinionssiffror, som stått och stampat sedan november, enligt SCB:s senaste partisympatiundersökning, som genomfördes mellan den 29 april och den 27 maj.

Den självkritik som oppositionen tycker att regeringen borde ha, saknar de helt själva.
Det är lätt att vara efterklok, heter det ju. Det är svårare att svara på frågan: ni som varit så kloka och hela tiden tvärsäkert vetat exakt vad som borde göras, vad tycker ni borde göras just nu? Den frågan fick inga svar under partiledardebatten. Kanske för att det som krävs nu är något helt annat än moderat och kristdemokratisk politik.

Det är KD som är ansvariga för äldreomsorgen i det hårt drabbade Stockholm. De har inte bara tillsammans med Moderaterna röstat igenom en statsbudget som innebär kraftiga nedskärningar på välfärden och resurserna till kommunerna, utan också drivit fram och drivit på den privatisering och uppsplittring på en myriad olika aktörer som har gjort det så svårt att koordinera kampen mot smittspridningen inom äldreomsorgen.

Kristdemokraternas Erik Slottner, som är högsta ansvarig för äldreomsorgen i Stockholm stad, avskaffade kravet på att privata aktörer som bedriver hemtjänst i Stockholm ska erbjuda fasta anställningar på heltid så sent som i januari i år. Kristdemokraterna i Stockholm har också ifrågasatt kravet på arbetskläder och omklädningsrum som den tidigare röd-grön-rosa majoriteten införde. Trygga anställningar och arbetskläder, det hade ju varit bra att ha när corona-krisen slog till, som Jonas Sjöstedt konstaterade i debatten.

Ulf Kristersson försöker göra frågan om testning till en partiskiljande fråga. Det är det inte. Regeringen gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för att kraftigt utöka testningen i början av april. I början av maj hade regeringen säkrat laboratoriekapacitet för att ta hand om 100 000 tester i veckan. Utan kostnad för regionerna. Det är verkligen svårt att förstå varför det inte blev den huggsexa om testkapaciteten som Lena Hallengren hoppades på.

Om det är så viktigt för Ulf Kristersson att öka testkapaciteten, varför har han inte lyft på luren och ringt Irene Svenonius i Region Stockholm?

Förmodligen borde regeringen tidigare ha tillåtit regionerna att prioritera fler än patienter som skulle läggas in på sjukhus och vårdpersonal, så hade de regioner som hade mindre omfattande smittspridning än till exempel Stockholm snabbare kunnat återgå till aktiv smittspårning. Kommunerna borde också ställa tydligare krav på regionerna att deras samhällsbärande anställda ska få testa sig.

Men ett viktigt svar på varför det gått så trögt att utöka testningen finns utan tvekan hos de moderatstyrda regionerna runt om i landet. Moderaterna har valt att skapa en svårstyrd, sönderprivatiserad vård, som gjort det svårt att flytta vårdpersonal från öde vårdcentraler till de testcentraler som behövs. Om det är så viktigt för Ulf Kristersson att öka testkapaciteten, varför har han inte lyft på luren och ringt Irene Svenonius i Region Stockholm?

Jimmie Åkesson inledde söndagen med att kräva statsepidemiolog Anders Tegnells avgång. Det är, som Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson säger, patetiskt. Patetisk politik, och farlig. Det är den typ av Donald Trump-inspirerade politik som Jimmie Åkessons Sverigedemokrater redan bedriver i de kommuner där de har makten. Om en tjänsteman är misshaglig på något sätt, så tvingas tjänstemannen bort.

Det är en politik som har bidragit till att över 1 000 kommunala chefer i Skåne har lämnat sina poster sedan valet 2018.
Ännu ett exempel på att Sverigedemokraterna inte är ett parti som andra. Något som Ulf Kristersson viftar bort som ”trams”.
Politiker som vill inte vill ta ansvar för sin egen politik. Politiker som som hellre pekar finger och skyller på politiska tjänstemän än pekar ut en väg framåt.

Söndagens partiledardebatt gav ingen smickrande bild av oppositionen.
Det klär Stefan Löfven att vara statsmannen bland sina käbblande partiledarkollegor. Och om han inte kommer till sin rätt i en TV-debatt verkar svenskarna ha uppskattat hans metodiska, kunskapsgrundade hantering av krisen: Socialdemokraterna ökar med hela 5,4 procentenheter till strax över 33 procent i SCB:s undersökning. Om stödet ska vara kvar även när den akuta krisen är över gäller det att göra precis det som oppositionen misslyckades med i söndags: visa vägen framåt. Slut citat Lisa Pelling

Jag rekommenderar verkligen en artikel i dagens Västerbottens kuriren. Gå in och läs den noga den finns på VK.se. Rubriken den lyder så här. Läkare: ”Sköra med covid-19 gagnas inte av sjukhusvård”

Jag har mycket stort förtroende för vad läkarna i artikeln säger nämligen att det är fel att skicka en massa äldre sjuka till ett lasarett. Dom är så dåliga de som är på vård och omsorgsboende eller särskilt boende att till och flytten kan leda till döden. Bra VK att ni tog upp detta för det läkarna säger är jag till hundra procent säker på att det är rätt

Läs VK.se och namnet på artikeln har du ovan

Artikel från Dagens Arena som handlar om SD och deras arbetsmarknadspolitik. Jag citerar hela artikeln ”De är Sveriges tredje största parti, de har en vågmästarroll, och säger sig själva ha en arbetsmarknadspolitik som varken är höger eller vänster. Men när Dagens Arena upprepade gånger ber partiet besvara frågor om arbetsrätten blir svaret nej. Sverigedemokraterna vill varken prata om las eller arbetsrätt. 
Det är snart två veckor sedan särskilde utredare Gudmun Toijer lämnade över utredningen En moderniserad arbetsrätt till regeringen. Sedan dess har blickfånget till stor del legat på om Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna fortsatt är villig att fälla regeringen över en politik som de egentligen stödjer.

Fast stödjer de verkligen den politik som potentiellt ligger och väntar? Moderaterna och Kristdemokraterna är traditionella borgerliga partier. De har en historia av att vilja luckra upp turordningsreglerna i las.
Det har även Sverigedemokraterna.
Duckar undan frågor
Men eftersom de är ett parti med potentiell vågmästarroll, som vill locka allt fler LO-medlemmar och som själva säger att partiets arbetsmarknadspolitik inte är låst i »traditionella höger–vänsterpositioneringar«, så är deras åsikt om utredningens förslag, las och arbetsrätten av extra intresse. De är dessutom andra eller tredje största parti.

Men när Dagens Arena ber om att få en intervju med någon i partiet för att fråga hur de ser på arbetsrätten och behovet av att modernisera lagstiftningen, utredningens förslag, och hur de bedömer möjligheterna för parterna att komma överens så duckar partiet.
Trots upprepade påtryckningar och erbjudanden om tider, dagar, tillvägagångssätt så väjer Sverigedemokraterna undan. Av presstjänsten får vi kommentaren:
Sverigedemokraterna är det parti som hittills varit tydligast gällande bevarandet av den svenska modellen.

Om parterna inte lyckas komma överens kommer det på sikt bli förödande för denna. Vi förväntar oss därför att parterna lyckas komma fram till en lösning.
På vilket sätt Sverigedemokraterna är det parti som hittills varit tydligast gällande att bevara den svenska modellen vill de inte svara på.
Mer än en halv miljon anställda finns på arbetsplatser utan kollektivavtal. De påverkas i allra högsta grad av hur en lagförändring kommer att se ut och finns framförallt bland små företag inom privata tjänstenäringar. Ju mindre företag, desto lägre sannolikhet att kollektivavtal finns. Och just de småföretagen säger sig Sverigedemokraterna vilja värna.
Men om och hur de vill att lagen ska förändras och om och hur de vill se till de tio procent av arbetsmarknaden som inte omfattas av kollektivavtal, vill de inte svara på.
SD:s politik
I SD:s senaste motion på arbetsmarknadsområdet skriver Sven-Olof Sällström, partiets arbetsmarknadspolitisk talesperson, tillsammans med kollegor att de vill förändra turordningsreglerna, från dagens möjlighet att undanta två anställda till att gälla fem för företag upp till 10 personer.

De vill se att reformationen av Arbetsförmedlingen fortsätter, att a-kassan ska vara skattefinansierad, obligatorisk och handläggas av Försäkringskassan, att arbetskraftsinvandringen behovsprövas och att lärlingsanställningar införs.
SD vill se att 100-dagarsregeln återinförs, att subventionerade anställningar avskaffas och innan corona ville de att taket i a-kassan höjs de första 100 dagarna. Vad partiet anser om de höjningar som införts i och med corona vet vi inte då de inte vill svara på frågor. Inte heller är det tydligt om partiet fortsatt vill se att delade turer slopas. Punkten om avskaffandet av delade turer fanns med i motion 2018/19:78, men för 2019/2020 finn den inte längre med.

Till Aftonbladet kommenterar Jimmie Åkesson i slutet av maj, innan utredningen överlämnats, att han hade svårt att se att det skulle »finnas något specifikt förslag i det här som skulle kunna vara mer värt än att få bort den här regeringen«.
Om de skulle rösta för eller emot en proposition baserad på utredningen förbli oklart” Slut citat